Energi · En syl i vädret

På tal om nummer

Vitsippor kan man räkna, men det verkar onödigt att numrera dem.

– Åh, vad mycket vitsippor! säger den ena och tittar ut på en blomstrande skogsbacke.

– Många, inte mycket. Det är många vitsippor, för man kan räkna dem, säger den andra.

Det kan man ju tycka, men det är inte fel att se en stor mängd vitsippor där någon annan ser ett stort antal. Dessutom kan det vara en sanning med modifikation, för medan man räknar vitsipporna kan några vissna och några nya slå ut, och sällskapet kanske rent av plockar några, så visst kan man räkna, men det är osäkert om det blir rätt.

Antalet antal

Men en sak är säker – hur många vitsipporna än är, är antalet bara ett. Vill man rätta någon kan man börja med dem som talar om fler och färre antal, till exempel färre antal döda i en olycka eller en epidemi, när de menar större och mindre antal.

Ett antal är ett tal med ett tyskt prefix på, och själva prefixet kan få vara i dag, men tal är ett intressant ord. Tal, tal och tala har nämligen samma ursprung. Man vet inte riktigt om det var det matematiska talet eller det man håller eller håller på när man talar som kom först. Kanske var det snarare det matematiska, eftersom ordet är besläktat med ord som betyder klyva. Man klyver eller delar mer i matematiken än när man talar. Såvida man inte ägnar sig åt hårklyverier.

Fem är ett tal. Man kan räkna till fem, lägga till eller dra ifrån fem. Men det kan vara ett nummer också, och det är en annan sak. Om jag tar bort fem – från hundra, säger vi – blir det nittiofem kvar. Men om jag har en rad vitsippor, numrerade från ett till hundra, och tar bort nummer fem, blir det nittionio kvar. Numret är inte antalet utan placeringen i en viss ordning.

Men numret kan också klara sig utan ordningen. Gatuadressen kan vara Blekingegatan 5 även om nummer 1–3 inte finns kvar. Och ett telefonnummer som 073-850 19 32 (som är helt taget ur luften) förutsätter inte att någon annan har 073-850 19 31.

I chokladhjulet satsar man på nummer, inte tal
I chokladhjulet satsar man på nummer, inte tal. Foto: Henrik Montgomery/TT

Numrets nemesis

Nummer kommer från latinska numerus, men innan dess kommer det från grekiska némo, som betyder utdelar. Här uppmanar den etymologiska ordboken läsaren att se nemesis och förnimma, och även om förnimma verkar ha föga att göra med nummer finns det ett samband. Det handlar om att uppfatta och inhämta intryck. Tyska nehmen som betyder ta är en kusinerna till förnimma, och andra är angenäm, anamma och ekonomi, som ligger närmare begreppet nummer.

Och så nemesis, och då blir det dramatiskt, för nemesis är vrede, avundsjuka och gudomlig hämnd ”som straffar övermått av högmod eller lycka”. Vad det egentligen har med nummer att göra berättar inte ordboken, men det borde vara själva utdelandet som är nyckeln. Utdelandet av gudomlig hämnd eller ett nummer i ordningen.

Ett nummer kan vara en numrerad programpunkt på en konsert, i en revy eller på cirkus, och därifrån kommer uttrycket ”att göra ett nummer av” något. 1909, när en del kvinnor började vägra snöra ihop sig på mitten för att se smala ut, kommenterade en (säkert manlig) skribent det så här: ”Har ni någonsin träffat någon osnörd kvinna, som icke gör något, om än aldrig så litet nummer af att hon är osnörd?” Det handlar alltså om att framställa något som märkvärdigt, kanske något att applådera.

Det amerikanska uttrycket ”do a number on” har ett liknande ursprung, men en annan betydelse. Det dök upp som slangord bland afroamerikaner i slutet på 1960-talet, och att ”do a number on” någon är att göra något märkvärdigt med någon – men inte bara märkvärdigt utan också destruktivt. Från att ”beat the hell out of someone” till att ge förödande kritik.  Ett exempel från 2010 lyder: ”Frigid temperatures can do a number on your plumbing if your pipes aren’t properly insulated.” Låga temperaturer kan ”do a number” på dina rörledningar om du inte har isolerat ordentligt.

Ett revynummer på Chat Noir i Oslo 1959 – men det utspelar sig på 20-talet
Ett revynummer på Chat Noir i Oslo 1959 – men det utspelar sig på 20-talet. Foto: Aage Storløkken/TT

Trump gör ett nummer

Onekligen märkvärdigt, och absolut destruktivt, lät det när Donald Trump nyligen sa att blekmedel ”does quite a number on the lungs”. Han sa det entusiastiskt. För att han tyckte att det borde prövas som medel mot corona.

Nu ska väl inte jag lära USA:s president engelska, men jag har verkligen letat efter exempel på att uttrycket används mer neutralt. Jag hittade inga. Att ”do a number on” någon eller något tycks alltid handla om att skada, förödmjuka eller åtminstone genera. Det var väl inte så han menade, men den sorgliga verkligheten är att en hel del amerikaner testade blekmedelskuren och att sjukhusen då fick ännu mer att göra.

På engelska kan number förresten vara ett tal eller ett antal också. Så har man kunnat använda det även på svenska. ”Då en nummer multipliceras med sig själf, kallas producten, som uppkommer, samma nummers qvadrat” – så kunde man förklara det matematiska begreppet kvadrat i slutet på 1700-talet. Men numera multiplicerar man tal, inte nummer.