DEBATT På ledarplats skriver Nette Wermeld Enström att gröna fonder inte ens är hållbara på pappret. Hon belyser hur komplext det är för fonder att leva upp till vad någon annan tycker är en lämplig hållbarhetsprofil. Hon tar dock främst upp komplexiteten genom att påtala vad fonderna inte ska investera i. Låt mig här bjuda på fler insikter, procenträkning och miljömärkningens strategi för att göra verklig skillnad inom finansbranschen. Gröna fonder måste driva på omställningen, inte bidra till fler gröna papperstigrar.
Först några utsikter och insikter. Det stämmer att det i fondbranschen råder stort fokus på hållbarhet. EU är på väg att reglera vad som får kallas hållbart samtidigt som vi är mitt inne i en galopperande pandemi, akut klimatkris och hotad biologisk mångfald. På samma gång vill många fondbolag passa på att visa upp sitt arbete och det finns absolut problem med greenwash och brist på transparens.
Naturligtvis har sparare oerhört höga förväntningar på att allt som deras fonder investerar i ska vara grönt. Men fondbolag kan inte, hur gärna de än vill, bara hitta 100 procent hållbara företag att investera i. Dessutom bidrar det inte till att påverka företag att ställa om till en hållbar utveckling, så att vi kan nå miljö- och klimatmål. Det visar tidigare erfarenhet från så kallade etiska fonder, som valde bort allt som gick att undvika ur ett etiskt perspektiv. Men de blev en nischprodukt, papperstigrar som inte bidrog till att driva på en hållbar utveckling.
Orsaken till att de inte nämnvärt påverkade finansbranschen var att de inte tog ett helhetsgrepp. De etiska fonderna begränsades till att enbart välja bort företag som inte var 100 procent etiska. Det är minst lika viktigt att välja in företag, som är på väg att bli mer hållbara samt ställa krav på transparens, dialog och ägarstyrning. Det behövs en helhetssyn för att styra fonder och därmed företag mot en mer hållbar utveckling.
Ska det byggas vindkraftsverk så behövs det till exempel stål, kullager och lastbilar. Svanens krav utesluter företag i de värsta branscherna; kol, olja, naturgas, kärnkraft, vapen, tobak med mera, men tillåter företag som tillverkar stål, kullager och lastbilar. Det är så miljömärkningen kan göra verklig skillnad på fondmarknaden.
Företagen som många av de hållbara fonderna investerar i, speglar vår omvärld och behövs för att vår värld ska snurra på lite grönare. De kan såklart drivas på mer eller mindre hållbara sätt. Att analysera med vad och hur dessa bolag bedriver sin verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv är något som de flesta fonder gör när de väljer sina investeringar. Det finns många företag på svenska börsen som presterar bra i en sådan ESG-analys, så det är logiskt att de företagen återfinns i fonder med hållbarhetsfokus.
Nu till procentsiffrorna som lyftes fram av Wermeld Enström. Först vill jag säga ”hatten av” till både Avanza som bidrar till mer transparens och till Syre som utifrån statistiken gör granskningen. Men granskningen behöver göras ännu grundligare för att vara begriplig och satt i ett sammanhang.
Det första man ska vara observant på när man tittar på Avanzas fondsidor är att det inte framgår exakt hur stor del av företaget, som har en koppling till ifrågasatta branscher. Om en fond har 1,5 procent av sitt kapital i bolag X, vars omsättning till 5 % kommer från kolkraft, så innebär det att fondens koppling till den ifrågasatta branschen är 0,075 procent – det vill säga mindre än en promille.
Det andra man ska vara observant på är att de ifrågasatta branscher, som företag grupperas i på Avanza, är väldigt grova och det är lätt att dra förhastade slutsatser. Två exempel:
• Kolkraft: Ett företag som har gått från att producera el av kol till att fasa ut kolet och istället producera förnybar el, men där de sista procenten av kolkraften ännu inte är avvecklade. Klassas som ifrågasatt bransch.
• Militärindustrin: Förutom vapen finns här företag, som tillverkar produkter för militära ändamål som skyddskläder, GPS-teknik, mjukvara. Företagen tillverkar i många fall också produkter ämnade för civilt bruk. Klassas som ifrågasatt bransch.
Att bara rakt av hävda att ”hållbara fonder – inte ens gröna på pappret” med hänvisning till den grovhuggna informationen på Avanzas hemsida är okunskap och bidrar till att sparare blir ännu mer förvirrade och i värsta fall handlingsförlamade. För de sparare som läser det här och vill sova gott om natten och inte tjäna pengar på ifrågasatta branscher så är mitt främsta råd till dem att höra av sig till fondbolaget och ställa frågor för att få reda på mer fakta om företagen i fonden.
Eller så kan de välja en Svanenmärkt fond, för då har en oberoende part granskat hur fondbolaget arbetar. Då har Miljömärkning Sverige kontrollerat att fonden lever upp till hållbarhetskrav, krav på hur fondförvaltaren tar fram data om företagen och behandlar data. Samt inte minst vad de har för kontrollsystem för att säkerställa att de även i framtiden ser till helheten. Att de har processer så att de inte automatiskt väljer bort alla företag som kan vara mindre gröna vid första anblick.
Syftet med miljömärkningens strategi är att påverka dessa företag, som är “näst bäst i klassen” att förbättra sig. På så vis gör miljömärkning större nytta än att bara fokusera på de få företag som redan är 100 procent gröna – om de ens existerar.
Det är bråttom om vi ska nå miljö- och klimatmålen. Finansbranschen är ett viktigt område att påverka och Svanen vill ställa krav som leder till verklig omställning, inte till gröna papperstigrar.
