När ger FN djuren ett eget hållbarhetsmål?

När FN satte upp sina 17 globala hållbarhetsmål år 2015, fanns djurens välfärd inte med i texterna över huvud taget. Djur nämns, men bara som genetisk resurs och produkt, inte som individer. Hur kunde det komma sig?

– Man måste vara imponerad över att 193 länder kunde komma överens om 17 globala mål, under tidspress, sent på natten, men hur kunde de missa djuren? Det är otroligt antropocentriskt, det utgår från människor, säger Linda Keeling, professor i djurskydd vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och oberoende jordbruksexpert som anlitas av EU.

Men samtidigt pågår mycket arbete vid sidan av, berättar hon vid en konferens ordnad av Djurskyddet Sverige i början av oktober – på temat hållbarhet och djurskydd.

Matsäkerhet hänger ihop med djurs hälsa

Redan 2010 började FN:s jordbruksorganisation FAO samarbeta med World Organisation for Animal Health (OIE) och WHO för bättre livsmedelshälsa under flaggen One Health, eftersom man konstaterade att matsäkerhet, människors hälsa och djurs hälsa och välbefinnande hänger ihop. Men på senare år har också andra initiativ uppstått, som en global agenda för hållbar djurhållning som startade 2016 . Men även här ses djuren som produkter.

För att råda bot på det samlades Linda Keeling och elva andra oberoende internationella experter i Uppsala för ett par år sedan för att brainstorma kring hållbarhetsmålen ur ett djurskyddsperspektiv.

Experterna var biologer, djurvetare och veterinärer från Sverige, Italien, Chile, Mexico, Österrike, Nederländerna och Storbritannien. De kunde snabbt konstatera att djur faktiskt nämns i mål 2, ”Ingen hunger”, men då bara som produkter, som mat – inte som individer.

Men de kom också fram till att djurvälfärd indirekt hänger ihop med många av målen. De granskade samtliga 169 delmål och för 66 delmål kunde minst fyra av experterna per delmål se att djurvälfärd passade in. 

"Vi brainstormade om allt från att barn som växer upp med sällskapsdjur blir mindre våldsbenägna, till att den psykosociala arbetsmiljön i slakterier blir bättre när djuren behandlas bättre. Det finns så många exempel på hur djurvälfärd kan kopplas till andra hållbarhetsmål", säger Linda Keeling.

Experterna gick vidare och använde en metod för att kvantifiera kopplingen mellan hållbarhetsmål och djurvälfärd. Frågan var: För vilka av de 17 hållbarhetsmålen ger en ökad hållbarhet störst vinster för djurvälfärden? Och för vilka mål kan ökad djurvälfärd ge mest ökad hållbarhet?

Särskilt stor påverkan för tre av målen

Slutsatsen var att alla målen har en positiv påverkan på djurvälfärd och vice versa, men att den största ömsesidiga vinsten gällde för målen 12 – ”Hållbar konsumtion och produktion”, och 14 – ”Hav och marina resurser”. För ett tredje mål, nämligen mål 2 – ”Ingen hunger” – var påverkan större i den ena riktningen. Det vill säga, om vi lyckas utrota hungern bedöms det väldigt positivt för djuren. Men om djuren får det bättre leder det inte automatiskt till att hungern minskar i världen.

Studien upprepades 2019 med liknande resultat.

Ett 60-tal personer deltog i konferensen, de flesta via Zoom. Och frågorna var många. Behövs det ett helt eget mål för djurskydd och hur stor är chansen att FN skapar det? Det var något många undrade över. Linda Keeling svarade att det skulle behövas.

– Ja, det vore bra, men tyvärr tror jag att chansen till det är zero. Det blir svårt att börja om processen igen och ta fram ytterligare ett mål. Men jag tror att det händer saker under ytan. Även människors välbefinnande skulle behöva lyftas fram, svarar Linda Keeling.

Och att det är viktigt att vi äter mindre kött lyfts fram hela tiden, påpekar hon.
– Det är väl känt att det är bättre att äta växtbaserat än kött för att utrota hungern; det står inte i målen, men alla FN-rapporter nämner det, fortsätter hon.

Mer pengar = mer kött?

En annan fråga var om djurvälfärd verkligen gynnas av utrotad hunger och fattigdom. Är inte risken att vi äter mer djur om fattigdomen försvinner? De som får det bättre ställt tenderar ju att äta mer kött. Men det tror inte Linda Keeling.

– Nej, jag tror inte det för det är i mycket en utbildningsfråga, att välja mer hälsosam mat och inte bara det man råkar hitta, säger hon.

Men tänk om samhällen låter bli att satsa på djurvälfärd, för att man tänker att den förbättras automatiskt med hållbarhetsmålen? Inte heller det är något att frukta, menar Linda Keeling.

– Jag tror inte det, det finns så många aspekter vi måste ta hänsyn till. Miljö och biologisk mångfald är ju bara indirekt kopplade till oss.

Här kan du läsa rapporten som de tolv forskarna tog fram om djurvälfärd och de globala målen: Animal welfare and the United Nations sustainable development goals