Radar · Integritet

Han prisas för att ha kopplat hörsel till minne

”En upptäcktsresande i hjärnans labyrinter”, så beskrivs forskaren Jerker Rönnberg av juryn.

Vi hör med örat men lyssnar med hjärnan. Och när vi hör fel så lagras inte information i långtidsminnet. Nu prisas professor Jerker Rönnbergs forskning som  kunnat visa på kopplingar kring dålig hörsel och utveckling av demens. Det har också banat väg för bättre hörselrehabilitering.

Exakt hur hjärnan arbetar när vi lyssnar har Jerker Rönnberg forskat kring under många år. Han är professor emeritus i kognitiv hörselvetenskap på Linköpings universitet och har i praktiken bidragit till att skapa detta forskningsområde. Nu tilldelas han stora hörselpriset 2020, som vart fjärde år delas ut av Hörselskadades riksförbund genom Hörselforskningsfonden.

Motiveringen till valet är att Rönnbergs forskning ”har öppnat dörrar till en helt ny och djupare förståelse av hjärnans och kognitionens betydelse för hur vi hör, hur vi lyssnar och hur vi kommunicerar.”

– Jag blev väldigt överraskad – jag hade aldrig tänkt tanken – och stolt då det bara är tre personer som fått priset innan mig, säger Jerker Rönnberg när Syre når honom på telefon.

Vill ge kognitiv hörselvetenskap mer uppmärksamhet

Han hoppas att utmärkelsen också ska kunna ge mer uppmärksamhet åt detta forskningsområde som normalt inte får så mycket uppmärksamhet. Idag finns det omkring 1,5 miljoner svenskar som har någon form av hörselnedsättning, och det krävs en hel del energi för att försöka uppfatta vad som sägs när örat inte snappar upp alla ljud. Jerker Rönnberg förklarar närmare.

– Det finns tre kognitiva minnessystem som används när vi lyssnar. Det första är arbetsminnet, som vi använder för att hålla flera mentala bollar i luften samtidigt och kunna dra slutsatser av det som kommunicerats.

Det andra är det semantiska långtidsminnet, där du har kunskap om språket, som tillexempel fonologi och språkmelodi.

– När vi inte riktigt hör så får vi input av det systemet för att få fram språkljud eller stavelser som påminner om det som vi hört. Men här kan det bli en mismatch. Om den du pratar med till exempel har en annan dialekt så får du inget bra samspel mellan arbetsminnet och det semantiska långtidsminnet och då kan du missa 10-15 procent av det som sägs under en dag, beroende på olika individuella faktorer.

Påverkar långtidsminnet

Om detta fortsätter och pågår under lång tid utan att bli bättre, så uppstår det risker.

– Med ökande ålder och svagare hörsel så missar man mer och mer, och då påverkas det episodiska långtidsminnet, det vill säga det som gör att du kommer ihåg vad du åt till frukost i morses. Det systemet är väldigt känsligt och kan ofta ge de första signalerna på en mild demens under utveckling, säger Rönnberg.

När man inte riktigt hör så lagras färre saker in i det episodiska långtidsminnet och det finns färre saker att plocka fram.

– Det gör att detta system går ner, då det inte blir använt lika ofta.

Att känna till hur de olika kognitiva systemen fungerar och samspelar blir viktigt när det gäller rehabilitering. En hörselapparat gör till exempel att även oönskade ljud blir starkare och att hjärnan måste sålla.

– Det är viktigt att veta vilken kapacitet en persons arbetsminne har så att man inte pressar hörapparatens signalinställningar för mycket, förklarar Rönnberg.

Fortsätter forskningen under flera år

Kopplingen mellan hörselnedsättning och risken för demens har inte bara visats genom de tvärsnittsstudier som Jerker Rönnberg gjort. En studie i USA där man följde personer under många år visade också på att risken för att utveckla demens ökar redan efter tio år med moderat hörselnedsättning. För att kunna förtydliga sambanden ytterligare håller Rönnberg nu på med en liknande längre studie som totalt kommer att pågå i omkring tolv år och där man tittar på den kognitiva utvecklingen över tid i tre grupper: hörselskadade med hörapparat, hörselskadade utan hörapparat samt en grupp med normalhörande.

– Vi vill se om kognitiva försämringar beror på hörselskadan man har eller om en hörapparat kan skydda mot de kognitiva försämringarna när man blir äldre.

Själv hoppas och tror han att han håller demenssjukdomar på avstånd genom sitt arbete. Han satsar på att fortsätta sin forskning några år till, trots att han egentligen är pensionerad.

– Det håller minnet i trim automatiskt! Sedan finns det ju mycket forskning kring fysisk aktivitet, och efter att ha cyklat 15 Vätternrundor har jag ju gjort något där för att behålla förmågorna, säger han.

Fakta: Stora hörselpriset

Stora hörselpriset delas ut av Hörselforskningsfonden vart fjärde år. Fonden är skapad av Hörselskadades riksförbund, HRF, och är det främsta priset inom svensk hörselforskning.
Prissumman på 100 000 kronor delas ut till en eller flera forskare som har gjort ”betydande forskningsarbete inom hörselområdet som direkt eller på sikt kan anses ha stor positiv påverkan på hörselskadades vardag”.
Priset delas ut på onsdag och kommer att visas på HRF:s facebooksida, tillsammans med ett föredrag av Jerker Rönnberg. 
Under hela denna vecka, 12-18 oktober, pågår också hörselveckan. Varje dag kommer HRF att publicera ett nytt föredrag på 20 minuter med en rad olika fokus, såsom tinnitus, att förlora hörseln och hitta sig själv samt hörselsmart digitalisering i arbetslivet.
Källa: Hörselskadades riksförbund