Försvarsminister Peter Hultqvist (S) vill prioritera armén i försvarsbeslutet för 2021-2025. Han vill öppna nya regementen i Arvidsjaur och Göteborg, och utbilda värnpliktiga på Gotland.
– Försvarsmaktens numerär ska öka. Särskilt gäller det armén, som måste bli större, sade Hultqvist i sitt tal på Folk och försvars rikskonferens i Sälen.
Riksdagen ska i höst fatta beslut om försvarets inriktning 2021–2025. Om en dryg månad inleds förhandlingar mellan partierna om regeringens försvarspolitiska proposition som är grunden för riksdagsbeslutet.
I sitt tal tog Hultqvist upp några av regeringens ståndpunkter inför de förhandlingarna. Han betonade att det är viktigt att satsa på kvantitet för att förstärka försvaret.
– Kvantitet är också en kvalitet. För att vi ska öka uthålligheten måste vi bli fler, sade Hultqvist.
Fler värnpliktiga
Det innebär bland annat att antalet värnpliktiga ska öka från 5 000 till 8 000 år 2025 och att värnpliktiga befälskategorier återinförs. Hultqvist vill också att ett nytt regemente öppnas i Arvidsjaur och att ett nytt amfibieregemente i Göteborg ska vara klart till 2025.
För att försvara Mälardalen vill Hultqvist att en flygflottilj etableras i Uppsala och att en stridsgrupp etableras i Mälardalen.
– Försvaret av Mälardalen och Göteborg måste stärkas. Försvaret av såväl huvudstadsområdet som Nordens största hamn är centralt, sade Hultqvist.
Försvarsministern betonade också att satsningen på Gotland måste fortsätta med förstärkt luftvärn, artilleri, underhåll, logistik och ledningsresurser. Hultqvist anser att det är nödvändigt att värnpliktsutbildning påbörjas på Gotland.
Är förankrade
Regeringens ståndpunkter är i stort förankrade i försvarsberedningens rapport. Försvarsberedningen, där alla riksdagspartier ingår, lade i våras fram sina förslag på hur försvaret bör förstärkas 2021-2025. Till exempel föreslogs ett nytt regemente, K4, i Arvidsjaur och ett amfibieregemente i Göteborg. Försvarsberedningen föreslog dock också två nya regementen till, vilket Hultqvist inte nämnde något om.
Försvarsberedningen såg också behov av 8 000 värnpliktiga från 2024, medan Hultqvist nämner 2025. Det årtalet är också vad Försvarsmakten förespråkar.
Enligt myndighetens beräkningar saknas flera tiotals miljarder för att genomföra alla förslag från försvarsberedningen. Därför föreslår Försvarsmakten flera omprioriteringar, senareläggningar och nedbantningar av försvarsberedningens förslag.
Svåra förhandlingar
Försvarsberedningen föreslog till exempel att en tredje brigad organiseras i Skåne. Försvarsmakten föreslår att brigaden påbörjas innan 2025, men bedömer att den inte blir färdig förrän efter 2030. Hultqvist tog dock inte upp den frågan i sitt tal.
Försvarsberedningen föreslog en reducerad motoriserad brigad i Stockholmsområdet. Försvarsmakten vill minska den satsningen till Stridsgrupp Mälardalen, vilket nu också Hultqvist ställer sig bakom.
Frågan är vilka av försvarsberedningens förslag som partierna i de kommande förhandlingarna ska senarelägga, reducera eller välja bort.
Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman anser att försvarsbeslutet 2020 måste bli ”markstridskrafternas beslut”. Han pekar på att stormakter vill undvika krig på marken och att en stark armé därför är krigsavhållande.
– Sverige har långt fler flygplan än fälthaubitsar i dag. Detta är en originell mix, säger Widman.
Hultqvist vill inte tala om motsättningar mellan vad Försvarsmakten vill prioritera jämfört med politikerna och partierna.
– Det skulle aldrig falla mig in att gå in i polarisering mot den ena eller andra, säger han.
– I slutändan sitter vi alla i samma båt. Vi måste se till att vi går åt samma håll.
