Radar · Politik

Social dumpning utreds av regeringen

Samhället Herrfors i ligger i Kramfors kommun.

Efter larmen från landsbygd och glesbygd tillsätts en utredning som ska ge svar på frågan om – och i så fall hur – landets tillväxtkommuner skickar socialt utsatta människor vidare till kommuner som har svårt att hjälpa dem.

En del kallar det för social export – andra har benämnt det ”social dumpning”. Från norr till söder har många av landets kommuner vittnat om hur socialt utsatta, utan egen försörjning och bostad, plötsligt dyker upp och behöver hjälp.

Civilminister Lena Micko är säker på sin sak redan utredningen ens satt i gång. ”Social dumpning” pågår.

– Ja, att det förekommer – det finns det definitivt vederlagt att det gör, säger hon till TT och fortsätter:

– Hur mycket behöver vi veta mer om.

Se ett mönster

Civilministerns träffade utsatta kommuner rörande fenomenet efter årsskiftet, och utlovade redan då en kartläggning. Samma kommuner var några av alla de som deltog i den enkätundersökning som TT genomförde i slutet av förra året.

Då uppgav drygt 70 procent – 113 kommuner av totalt 159 svarande – att de upplever att socialt utsatta människor kan ha uppmuntrats eller till och med hänvisats att söka bostad hos dem i stället för i hemkommunen.

Siffran var högre – 79 procent – bland dem som definierar sig som landsbygds- eller glesbygdskommun.

Nu ska regeringen ta reda på hur situationen faktiskt ser ut. Statskontoret får i uppdrag att ”definiera och kartlägga förekomsten av att kommuner aktivt medverkar till att individer bosätter sig i en annan kommun”, enligt ett pressutskick från Regeringskansliet.

– Dels att vi får mer kunskap om läget – hur mycket det förekommer av så kallad social dumpning – och att vi dels kan få underlag för att se ett mönster, säger Lena Micko.

Åtgärder på gång

Statskontorets utredning, som sker i samarbete med länsstyrelser och Sveriges Kommuner och Regioner, ska vara klar den 1 september. Senare i höst kommer även tänkbara åtgärder att presenteras för att komma till rätta med problemet.

Den första delen är kartläggningen, den andra att faktiskt föreslå en inriktning på åtgärder.

TT: Kan man förvänta sig lösningar på problemet?

– Ja, det tycker jag att man ska kunna överväga. Dels kommer det faktiskt kunna handla om staten på något vis ska ha en tydligare roll i relation till det ansvar vi har och den lagstiftning som finns. Men också samarbetet mellan kommunerna, hur det ser ut i den här typen av frågor.

Fakta: TT:s undersökning

TT:s enkät skickades via mejl till socialtjänsten i landets samtliga 290 kommuner den 7 november 2019.
159 kommuner besvarade enkätfrågorna.
Av dem svararde drygt 85 procent ja på frågan: ”Sker inflyttning av socialt utsatta personer till er kommun från andra kommuner?”
Med socialt utsatta avser kommunerna mest frekvent nyanlända, socialbidragstagare, personer med missbruksproblematik och långtidsarbetslösa.
71 procent av de kommuner som svarade upplever att socialt utsatta människor ”vid något tillfälle kan ha hänvisats eller uppmuntrats att söka bostad” i deras kommun i stället för i sin ursprungliga hemkommun.
116 svarade att det råder bostadsbrist inom kommunen, 43 kommuner uppger att de inte har bostadsbrist.
107 av de kommuner som svarade uppger att deras kommuner ligger antingen i glesbygd eller på landsbygd.
Av de 107 landsbygds- och glesbygdskommunerna uppgav 85 stycken att socialt utsatta människor vid något tillfälle kan ha hänvisats eller uppmuntrats att söka bostad där.
TT