Över hälften av världens BNP är mer eller mindre beroende av naturens resurser. Förluster av biologisk mångfald är därför ett av de största hoten mot världsekonomin – i synnerhet för snabbväxande ekonomier. Det framgår i en rapport som sammanställts av Världsekonomiskt forum i Davos.
Rapporten som har gjorts i samarbete med konsultfirman PricewaterhouseCoopers slår fast att vissa av de snabbast växande ekonomierna i världen är särskilt beroende av naturresurser, och uppmanar till en ”radikal omställning av mänsklighetens relation med naturen”.
Närmare en tredjedel av Indiens och Indonesiens BNP genereras av sektorer som är mycket beroende av naturen, som jordbruk, byggverksamhet och tillverkning av mat och drycker, enligt rapporten. För Afrika ligger siffran på nästan en fjärdedel av kontinentens BNP medan liknande sektorer står bakom hela 55 procent av Latinamerikas BNP.
Det handlar om industrier som är beroende av resurser som kommer från skogar och hav, eller som är beroende av att naturen bidrar med bördiga marker, rent vatten, pollinering och ett stabilt klimat.
Krävs investeringar
Rapportförfattarna understryker att de berörda länderna måste prioritera och investera för att skydda dessa resurser. Om så inte sker, finns det en risk för att länderna kommer att drabbas av stora förluster inom sektorer som är beroende av jordens resurser.
Enligt rapporten riskerar 60 procent av världens olika kaffesorter att gå förlorade på grund av klimatförändringar, sjukdomar och avskogning. Om dessa kaffesorter försvinner skulle världens kaffemarknader påverkas kraftigt, samtidigt som många småodlare skulle drabbas hårt, understryker rapportförfattarna.
Studien lyfter även fram hur beroende läkemedelsindustrin är av den biologiska mångfalden i regnskogar som Amazonas för att få fram nya läkemedel. En fjärdedel av de preparat som används i modern medicin uppges ha sitt ursprung i tropiska skogar.
Rapportförfattarna skriver att skövling och bränder i regnskogar innebär att läkemedelsföretag går miste om oerhört viktiga genetiska material som skulle kunna användas för att få fram nya viktiga läkemedel.
Skövlingen av Amazonas har under de senaste 50 åren lett till att 17 procent av skogstäcket gått förlorat, och det är enligt rapporten en utveckling som även hotar jordbruket och kan leda till längre perioder av torka och påverka tillgången på vatten i hela regionen.
Akanksha Khatri, chef för Världsekonomiskt forums initiativ för biologisk mångfald och en av författarna till studien, säger att Latinamerikas ekonomier är särskilt beroende av sina naturresurser.
– Två av de viktigaste ekonomiska sektorerna i Latinamerika är gruvnäring och jordbruk, som båda ligger på listan över de fem industrier som driver på förlusterna av naturtillgångar. I takt med att vi ser en allt större påverkan kommer ekonomierna och de försörjningsmöjligheter som dessa sektorer genererar snart att riskeras, säger Akanksha Khatri.
Om 20 till 25 procent av Amazonas skogstäcke går förlorat så kommer det enligt Akanksha Khatri att leda till långvarig torka i regionen, vilket skulle orsaka mångmiljardförluster årligen bara i Brasilien.
Hot mot den biologiska mångfalden
De bränder som härjade i Amazonas förra året var i många fall anlagda och enligt Hernán Giardini, skogsexpert vid Greenpeace i Latinamerika, fanns i många fall en koppling till boskapsuppfödning och jordbruksexport av bland annat sojabönor.
Skogsskövling kopplad till boskapsuppfödning hotar dessutom Latinamerikas handel med EU.
– Brasilien är världens ledande köttexportör, men samtidigt skapar skogsskövlingen konflikter i Europa, där regeringar uppmanas att inte importera sydamerikanska produkter med hög miljöpåverkan, säger Hernán Giardini.
Förlusten av biologisk mångfald utgör ett av de stora hoten mot mänskligheten under det kommande decenniet. Det slår en annan rapport fast som presenterades av Världsekonomiskt forum i mitten av januari.
Båda rapporterna ingår i en serie som kommer ut under året, och som på affärsmässiga grunder lyfter fram aspekter av vad som beskrivs som ”naturkrisen”. Rapporterna kommer att lanseras inför FN-konferensen om biologisk mångfald, COP15, som ska hållas i Kunming i Kina i oktober.
