Transpersoner har 18 procent mindre chans att få ett positivt svar på en jobbansökan än någon som identifierar sig med samma kön de tilldelats vid födseln, visar en ny studie från Linköpings universitet. Men det gäller inte överallt.
2017 togs könsidentitet och könsuttryck upp som diskrimineringsgrund i svensk lag. Samma år konstaterar en statlig offentlig utredning att statistiken gällande transpersoners utsatthet är bristfällig, och att kunskapen om transpersoner på arbetsmarknaden är begränsad och borde öka.
Många transpersoner upplever sig diskriminerade i arbetslivet – det är belagt i studier som bygger på självrapportering. Nu har två ekonomiforskare och en psykolog även undersökt hur det förhåller sig i siffror. De ville veta i vilken utsträckning transpersoner diskrimineras då de söker jobb i Sverige.
En av forskarna är Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet.
– Ur ett ekonomiskt perspektiv är det intressant att fråga sig varför arbetsgivare inte tar tillvara på de här människornas kunskaper. Sedan ville vi ta reda på vilka grunder transpersoner diskrimineras eftersom de faller under två diskrimineringsgrunder i lagstiftningen, den om kön samt den om könsidentitet och könsuttryck. Vi ville undersöka på vilken av de grunderna arbetsgivare diskriminerar, säger han i ett pressmeddelande.
Studien är den första i sitt slag att undersöka arbetsgivares diskriminering av transpersoner i Sverige med experimentell metod. Forskarna skickade 2224 fiktiva ansökningar till 12 olika typer av arbeten som fanns i Arbetsförmedlingens platsbank. I ansökningarna framgick att den sökande hade genomgått ett namnbyte, som motiverades med att hen ville undvika missförstånd kopplade till dokumentation under olika namn.
Vissa ansökningar angav ett byte från ett traditionellt manligt namn till ett annat mansnamn, och motsvarande för traditionella kvinnonamn, medan andra fiktiva sökande bytte namn över könsgränserna.
Mansdominerade yrken värst
Resultatet bekräftar att transpersoner diskrimineras. Det visade sig 18 procent mer sannolikt att en cisperson, alltså någon som identifierar sig med samma kön de tilldelats vid födseln, fick ett positivt svar på sin ansökan än en transperson. Ett positivt svar kunde vara en fråga om mer information om personen, en inbjudan till arbetsintervju eller ett jobberbjudande.
Störst var skillnaden i mansdominerade yrken, som bilmekaniker eller truckförare. Där fick cismän nästan dubbelt så många positiva svar från arbetsgivare som transkvinnor, i 44 respektive 24 procent av ansökningarna.
– Studien visar att lagstiftningen inte räcker för att skydda den här gruppen på arbetsmarknaden. Den visar också att arbetsgivare diskriminerar utifrån olika grunder. Exempelvis är det troligt att en transman diskrimineras för att vara trans i mansdominerade yrken, medan samma person troligen skulle diskrimineras för att vara man i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg.
I kvinnodominerade yrken, såsom kundtjänst och förskola, visade sig diskrimineringen snarare bero på vilket kön den arbetssökande identifierade sig med vid ansökningstillfället än om vederbörande var transperson. Kvinnor premierades, oavsett om de var cis-kvinnor eller transkvinnor.
Påverkar psykisk hälsa
Diskriminering av transpersoner kan ha allvarliga konsekvenser bland annat för den psykiska hälsan, påpekar forskarna i en text på DN debatt i juli. De skriver: ”Diskriminering är dessutom kostsamt för samhället. Enligt svensk lag är diskriminering av transpersoner förbjuden under diskrimineringsgrunderna kön samt könsöverskridande identitet eller uttryck. Politiker och beslutsfattare har således goda skäl att uppmärksamma och vidta åtgärder för att motverka diskrimineringen av transpersoner på arbetsmarknaden.”
I en typ av arbeten saknas det enligt studien statistiskt säkerställda skillnader mellan transpersoner och cispersoner: yrken med jämn könsfördelning. Bland de undersökta yrkeskategorierna fanns telefonförsäljare och kock.
Ett sätt att motverka diskriminering som arbetsgivare kan vara att låta en dator ta bort namn, ålder, kön och adress från den sökandes CV. Metoden har testats i Malmö stad. Så här sa Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande, i ett pressmeddelande när försöket inleddes 2019:
– Malmö stad ska vara en öppen och välkomnande arbetsgivare och en förebild när det gäller att rekrytera. Alla som vill söka sig hit ska känna att deras ansökningar blir bedömda på likvärdiga och sakliga grunder. Stadens personal ska ha bred kompetens med olika erfarenheter, livssituation och färdigheter och jag hoppas att den här modellen hjälper oss att uppfylla det.
