De nya a-kassereglerna missgynnar låginkomsttagare. Dessutom trappas a-kassan av för fort. Resultatet blir att ännu fler arbetslösa kan tvingas söka ekonomisk hjälp hos socialtjänsten. Det skriver några av fackförbunden i sina remissvar angående regeringens förslag om en ny a-kassa, rapporterar tidningen Arbetet.
Inkomsten under det senaste året ska avgöra om man har rätt till a-kassa, enligt den statliga utredningen om arbetslöshetsförsäkringen, som lades fram i somras. Den förändringen välkomnas av flera remissvar, eftersom det blir enklare att ansöka om a-kassa, uppger tidningen Arbetet.
Idag krävs att du har jobbat en viss tid. Och som bevis måste du samla in arbetsgivarintyg som visar dina arbetade timmar från alla de företag du har jobbat för under de senaste året, vilket kan vara tidskrävande. Med de nya reglerna skulle det räcka att hämta inkomstuppgifter från Skatteverket.
Vid en första anblick låter det alltså som att alla personer som jobbar per timme i låglöneyrken som har många olika jobb, skulle gynnas av de nya reglerna. Men det stämmer inte.
– Dels är det svårare för vissa lågavlönade att kvalificera sig för a-kassa. Dels skulle det bli lättare att falla ur försäkringen för lågavlönade, säger Niklas Blomqvist, utredare på LO till Syre.
Så dålig är den nya a-kassan för låginkomsttagare
Utredningen har föreslagit en inkomst på 10 000 kronor i månaden för att kvalificera sig till a-kassa. Det motsvarar ungefär lönen för ett halvtidsjobb där du tjänar 125 kronor i timmen, och är ungefär samma nivå på inkomst som i dagens regler.
Men skillnaden är att utredningen föreslår ett krav på ha tjänat minst 120 000 kronor om året. Det innebär att det räcker att du råkar bli sjuk några dagar på ett år för att att hamna helt utanför försäkringen, om du tjänar 10 000 kronor i månaden. Samma sak gäller om du har så låg lön och är föräldraledig någon av dessa månader eller råkar bli sjukskriven i en månad, eftersom du då får lägre inkomst.
Det skiljer sig åt från dagens system där det är tillräckligt att ha jobbat halvtid i sex av de senaste tolv månaderna för att ha rätt till a-kassa.
”Risken är extra stor för deltidsarbetande och löntagare med osäkra anställningar, med låga löner […] att helt hamna utanför ersättningssystemet”, skriver LO i sitt remissvar.
Förslaget innebär också en försämring för låginkomsttagare som väl kvalat in för a-kassa. Detta på grund av att ersättningen trappas ned snabbare. De som innan arbetslösheten tjänade 25 000 kronor eller mindre skulle få lägre ersättning efter 100 dagar än vad den är idag.
En positiv sak för låginkomsttagare är dock att vissa som tjänar 10 000 kronor eller mer i månaden, men som arbetar kanske 70 timmar i månaden kommer kunna kvalificera sig för a-kassa, vilket de inte kan nu, uppger LO till Syre.
Lättare för höginkomsttagare att få a-kassa
Förslaget har också nackdelar för dem med högre inkomster.
– Många riskerar att inte få lika lång ersättningsperiod som idag, och förlora 100 dagar i a-kassa om de till exempel är föräldralediga eller sjukskrivna under en kortare period, säger Niklas Blomqvist, utredare på LO.
Men höginkomsttagare gynnas när det gäller att snabbt få ihop till sin a-kassa. En person som tjänar 30 000 kronor i månaden behöver inte jobba mer än i fyra månader för att få a-kassa, medan den som tjänar 20 000 kronor i månaden kvalificerar sig först efter ett halvår. Den som jobbar halvtid med en 10 000 kronors lön behöver jobba ett helt år. Orättvist, konstaterar LO.
Fler arbetslösa kan tvingas söka pengar av socialtjänsten
Fackförbundet TCO är generellt positiva till inkomstbaserad ersättning, men är liksom LO kritiska till att höginkomsttagare har lättare att kvala in till a-kassan, vilket ledet till ökad ojämlikhet. Akademikerförbundet SSR menar att inkomsttaket och nedtrappningen av ersättningsnivån kommer leda till att fler arbetslösa söker ekonomisk hjälp hos socialtjänsten.”Redan idag har hälften av alla som uppbär kommunalt försörjningsstöd det för att de är arbetssökande”, skriver de i sitt remissvar, uppger Arbetet.
Oron över att trycket på kommunernas socialtjänster ska öka delas också av Sveriges kommuner och regioner, SKR, samt flera kommuner.
Svenskt näringsliv och Arbetsgivarverket skulle dock vilja ha en ännu hårdare nedtrappning, skriver Arbetet.
