Radar · Integritet

Patriarkala strukturer hindrar kvinnors fredsarbete

Enligt Petra Tötterman Andorff, Kvinna till kvinnas generalsekreterare, är en orsak till konflikter att kvinnor ofta inte har samma rätt att äga mark och egendom, vilket leder till utsatthet när samhällen bryter samman.

För 20 år sedan antog FN:s säkerhetsråd Resolution 1325, med fokus på kvinnors roll i fredsarbete. I samband med ett rapportsläpp citerar Petra Tötterman Andorff, Kvinna till kvinna, en syrisk kvinna som arbetar för fred: ”Kvinnors deltagande är en rätt och plikt mot sitt land, inte en gåva från män”.

Har två decennier av arbete med att stärka kvinnor, fred och säkerhetsarbetet gjort skillnad för kvinnor som försöker bygga fred i sina samhällen? Den frågan ställde Kvinna till kvinna i rapporten A right not a gift, som släpptes i går.

I rapporten intervjuas 91 kvinnorättsförsvarare om att omsätta Resolution 1325 i praktik. Där framkommer att säkerhetsrådsresolutionen har ökat medvetenheten om och stödet för jämställdhet och kvinnors rättigheter, samtidigt som centrala faktorer står i vägen för ett lika deltagande i samhället.

Ndaye Sow, fredsorganisationen International Alert, deltog i en panel vid rapportsläppet och pekade på två problem.

– Patriarkala normer står i vägen för den Internationella agendan för kvinnor, fred och säkerhet (se faktaruta). Det saknas också politiskt vilja och det brister i att översätta mål till praktisk verklighet, säger hon.

Med på länk fanns Parfait Onanga-Anyanga, FN:s särskilda sändebud för Afrikas horn. Han lyfte fram att när pandemin innebär svåra konsekvenser för miljoner drabbas kvinnor och barn först. Han pekade på att pandemin skulle kunna leda till ett uppväckt engagemang, att kvinnor slutar exkluderas och att regeringar hålls ansvariga för att implementera åtgärder.

– Män med makt behöver inse den otjänst de gör genom att hålla kvinnor utanför beslutsfattandet, säger han.

Regeringsföreträdaren Per Olsson Fridh (MP) betonade att Sverige arbetar med en feministisk utrikespolitik, och till exempel har bidragit till fler dialogmöten där kvinnor kan höja sina röster, men att mycket arbete återstår.

– När vi är överens om målen på papper kan vi tycka att arbetet är klart, men det är då det börjar, säger han.

Internationella agendan för kvinnor, fred och säkerhet

FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet antogs enhälligt år 2000 av FN:s säkerhetsråd. Sju efterföljande resolutioner har därefter antagits. Tillsammans utgör de åtta resolutionerna den internationella agendan för kvinnor, fred och säkerhet.
Resolutionerna slår fast att kvinnors ökade deltagande – i att förebygga, hantera och lösa konflikter, samt i fredsbyggande och återuppbyggande efter konflikt – är en förutsättning för att uppnå hållbar internationell fred och säkerhet.
Källa: ”Kvinnor, fred & säkerhet – Sveriges nationella handlingsplan för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016–2020” från regeringen.se