Krönikor

Den desperata kampen mot sojakorven

Borta är tiden då sojakorven förde en undanskymd existens undangömd i någon frysdisk som ingen hittade. Nu har den en mycket synligare tillvaro som en korv bland andra, bara lite bättre och smartare. Efterfrågan på sojakorven är hög i klimatkrisens tid, och lär inte bli mindre när vi drar lärdomar av coronakrisen. 

Det finns många hundratusentals okända virus och risken för nya virus att komma i kontakt med människan ökar genom att foderodlingar för köttindustrin förstör vilda djurs livsmiljöer. Forskare som studerat fladdermöss pekar på att stressade fladdermöss som har förlorat sina vanliga miljöer tvingas komma i kontakt med mänskliga boningar.

Därigenom ökar risken för virusutbrott. Vi kan inte skylla på djuren, eller få för oss att vi löser problemet genom att döda fladdermöss. Lärdomen vi måste dra av coronakrisen liknar på så vis den lärdom vi måste dra av klimatkrisen.

Vi kan inte tränga ihop kor, grisar och kycklingar på ett ställe, och hugga ner skogen på andra ställen för att göra plats för foderodlingar. Foder som sedan ska transporteras från Sydamerika för att ges till djur i EU. Till skillnad från soja som odlas för djurfoder bidrar inte sojakorven till skövlingen av Amazonas. En tanke som är värd att låta sjunka in är att inte ens de mest miljöovänligt odlade vegetabilierna är lika dåliga för klimatet som det mest miljövänliga köttet.

Sojakorven är dock inte omtyckt av alla. I Frankrike ska sojakorven bekämpas med lagstiftning. I förra veckan kom nyheten att i Frankrike får sojakorv inte längre kallas korv. Korv måste vara kött från ett djur för att få kallas korv. Vegetariska livsmedel får inte heller säljas under namn som ”burgare” eller ”stek”. Anledningen sägs vara att konsumenter kan bli förvirrade, men nog är det ett ganska genomskinligt försök från en alltmer desperat köttindustri.

Inom EU antogs nyligen livsmedelsstrategin Farm to fork. I ett utkast från EU-kommissionen i mars stod det att EU ska uppmuntra till minskad köttkonsumtion. I den version som antogs i maj hade skrivningen om minskad köttkonsumtion strukits. Istället stod det att konsumtionen av rött och processat kött ska minska. Att minska köttkonsumtionen ansågs alltså, till och med under coronakrisen, som alltför radikalt. Glädjande nog klarade sig en skrivning om att EU ska sträva mot produktion av mer växtbaserade livsmedel. Strategin har också ett lovande fokus på utveckling av nya proteingrödor och köttalternativ.

I denna anda genomförs försök i Sverige för att kunna odla olika typer av bönor och kikärtor i stor skala. Tanken är att det ska kunna ersätta kött. Jättebra och spännande, tycker många, men det tycker inte Lantbrukarnas riksförbund, LRF. De menar att intresset för vego bara är en övergående konsumenttrend. Sedan, tror LRF, kommer det att finnas efterfrågan på djurkött igen. Men, är det något vi har lärt oss av klimatkrisen och coronakrisen så är det att vi inte kan gå tillbaka till hur det var förut.

Tumme ned:

Frankrikes syn på sojakorven.

Tumme upp:

Nederländerna stoppar långa djurtransporter och skogsskövlande handelsavtal med Sydamerika.