Radar · Mänskliga rättigheter

Minskat utrymme för civilsamhället hot mot demokratin

Förändringarna i samhället behöver fångas upp av civilsamhället, menar Charlotte Rydh, generalsekreterare Giva Sverige.

Svenskarnas engagemang i och tilltro till ideella organisationer är fortsatt högt, visar en färsk rapport. Civilsamhället behöver dock hitta vägar att fånga upp nya former av engagemang, och hat och hot mot unga är ett växande problem.

I fredags släpptes Staten, kapitalet eller medborgaren, en rapport* från Giva Sverige och PwC Sverige som kartlägger finansieringen av civilsamhället och undersöker förutsättningarna för medborgarnas engagemang i ideella organisationer.

– Det viktiga med civilsamhället är att där går vi som individer in och gör saker för att vi vill, inte för att vi måste, som med jobbet eller en relation som också kan ha krav på sig. Och på ett samhällsplan är det en grund för demokrati, vi får uttrycka åsikter, engagera oss, och jobba med saker vi tycker är viktiga. Man får helt enkelt utlopp för att vara människa, säger Charlotte Rydh, generalsekreterare på Giva.

Knappt åtta av tio av de tillfrågade i Novus/Givas årliga undersökning har en positiv eller mycket positiv inställning till ideella organisationer, och har så varit sedan 2013. Årets rapport är den sjunde i ordningen och Charlotte Rydh konstaterar att förändringarna över tid när det kommer till attityder och engagemang gentemot det ideella ofta är små, men att samhället förändras snabbare och att det nu börjar bli intressant.

– Alla vet om att vi i dag har en åldrande befolkning och en stor grupp människor som är födda i andra länder. Det är viktigt för hela samhället men här vill vi lyfta in andra studier som har undersökt engagemanget hos nysvenskar som kanske inte tar sig uttryck i den klassiska folkrörelsen.

Snabb aktion jämte trög process

Att civilsamhället står stadigt i en värld i hastig förändring kan å ena sidan ses som något positivt, menar Charlotte Rydh, men det gäller också att veta hur man ska fånga upp ett engagemang som påverkas av urbanisering, globalisering och digitalisering. Framför allt är det ungas engagemang som både ökar och tar sig nya uttryck, och Rydh nämner Greta Thunberg som det kanske mest talande exemplet.

Upplever du att förändringsbenägenheten är hög eller låg hos civilsamhället?

– Man är ofta väldigt snabbfotad om det händer någonting, då agerar man direkt. Å andra sidan är det inbyggt i den demokratiska strukturen att det kanske måste tas upp på årsmötet, så det finns två parallella krafter. Ja, man är förändringsbenägen men ibland kanske det strukturella tar längre tid för det måste till demokratiska beslut. Det finns en viss tröghet i de processerna.

Hatkultur drabbar ungas organisering

Att unga väljer nätverk, nätaktivism och andra politiska uttryck för sitt engagemang betyder inte att de helt nobbar föreningarna.

– Vi tror på att föreningsformen är den mest långsiktiga, och det råder inte en motsättning utan den är en grund som kompletteras på olika sätt, sa Rosaline Marbinah, ordförande för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU, vid rapportens lansering.

Hon riktade också uppmärksamheten mot en oroande tendens, nämligen att allt fler organisationer upplever att det demokratiska utrymmet minskar, både bokstavligen i form av brist på möteslokaler när städernas befolkningar blir större och i form av direkt påhopp, i synnerhet mot unga. Enligt en rapport som LSU presenterade i våras har 46 procent av landets ungdomsorganisationer utsatts för hat och hot, och ofta är avsändaren en vuxen. Framför allt gäller det organisationer som är ideologiskt betingade och de som samlar etniska eller religiösa organisationer.

– Hat och hot kan bli nästan självreglerande och leda till självcensur. Det är oroväckande, det begränsar det öppna samtalet, säger Charlotte Rydh.

Ovisshet om pandemiska konsekvenser

En situation som få hade med i beräkningen men som i högsta grad påverkar civilsamhället är coronakrisen. Ungefär 60 procent av intäkterna till icke-vinstdrivande organisationer kommer från privat sektor, i första hand från hushållen. Men under 2019 sjönk BNP och hushållens disponibla inkomster och drygt hälften av de personer som har en ledande position i sektorn svarade vid undersökningstillfället i juni i år att pandemin har påverkat deras finansiering negativt eller mycket negativt, och förutspår att det kommer fortsätta att att vara en försvårande omständighet.

– Förmågan och viljan att bidra till civilsamhället påverkas både av den egna ekonomiska situationen och graden av medvetenhet. Nu går vi mot lågkonjunktur och vi behöver fråga oss hur vi ska hålla igång civilsamhället om det här håller i sig länge och om aktiviteter läggs ned, vilket framför allt drabbar idrottsrörelsen och kultursektorn, konstaterar Charlotte Rydh.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV