”Kroppshatet bryter ned människor”

Vi har alla en kropp. Den kan vara lång, kort, kompakt, svag, stark, muskulös eller tjock. Ibland fungerar den utmärkt, ibland inte. Oavsett vilket måste vi alla förhålla oss till denna geniala och helt unika konstruktion.

Kroppen är ett verktyg i vardagen, en förutsättning för roliga upptåg och njutning, men kan också förvandlas till en fiende som till varje pris ska förändras, späkas och misshandlas. Det skulle Kajjan Andersson vilja ändra på.

– Jag önskar att vi kan ge våra barn rörelseglädje och ett sunt förhållande till mat, utan skam och pekpinnar – och utan att fokusera så mycket på hur vi ser ut, säger hon.

Hon är journalist, författare och kroppsaktivist. Det innebär att hon genom att skriva, föreläsa och synas i sociala medier, aktivt försöker bredda bilden av vilka kroppar som tar plats och accepteras i det offentliga rummet.

Egna erfarenheter

Vi matas tidigt med hur en normal kropp ska se ut, menar hon. I dag vet fyraåringar att flickor ska vara smala och pojkar ska vara muskulösa och att det absolut värsta är att vara tjock.

– Smalhetsnormen genomsyrar precis allt, från reklamfilmer till skolsköterskans attityd på barnens skola.

Kajjan Andersson har själv vuxit upp med en kropp som ansågs problematisk. Det ledde till svåra ätstörningar och ett kraftigt kroppshat. Efter många år av hårt arbete har hon lagt det mesta bakom sig, mycket tack vare den rörelse av kroppsaktivism som har vuxit fram. Här vill man motverka skönhetsideal som begränsar människor och ökar acceptansen för alla kroppstyper.

– Det har hänt mycket de senaste tio åren. Folk har blivit medvetna på ett helt annat sätt. Bara genom att visa upp andra kroppar än normen ökar man den kollektiva acceptansen, säger hon.

Nu har hon plöjt forskning, samlat sina egna och andras erfarenheter och sin kunskap som förälder i boken ”Livsviktigt. En handbok i kroppspositivt föräldraskap”.

– Det pratas mycket om hälsa kopplat till vikt. Men det vore bättre att fokusera på rörelse och att ha roligt med kroppen.

Sund livsstil

Eftersom flera sjukdomar, som diabetes typ 2, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom, går att härleda till övervikt blir det fritt fram att racka ned på dem med extra kilon, menar Kajjan Andersson. Det är som att en smal kropp automatiskt är sund, trots att stillasittande har visat sig betydligt skadligare för hälsan än övervikt.

– Frågan är snarare hur mycket lidande och skada man i stället orsakar psykiskt. Vikthets och sjuka kroppsideal kostar både samhället och individen. Kroppshatet bryter ned människor.

Hon vill gärna dela med sig av det hon själv har varit med om, och de berättelser hon har fått ta del av via reaktioner på sin blogg och sitt Instagramkonto. En tjej i årskurs fyra berättar hur skolsköterskan beordrade matbespisningen att ge henne mindre portioner, inget smör på mackorna och endast vatten till maten, eftersom hon låg två kilo över sin viktkurva. Kajjan har själv genomlidit otaliga förnedrande situationer i kontakten med både skolan, den vanliga hälsovården samt psykiatrin.

– Jag hade till och med en skötare på BUP som hjälpte mig att banta fast jag gick hos henne för att komma till rätta med mina ätstörningar.

Rolig rörelse

Berättelserna vittnar också om hur vanligt det är med fördomar mot dem som är tjocka och att personer med kraftig övervikt upplever sig ha svårt att skaffa ett jobb.

– Många tror på allvar att man är lat och saknar driv eller självdisciplin om man är överviktig.

Det är viktigt att arbeta med attitydförändringar, menar hon.

– Tänk på hur du själv pratar om din och andas kroppar. Undvik snack som ”jag borde verkligen inte äta den här bullen” eller ”det blir en till sommar i vassen”. Bekräfta kroppens funktioner snarare än dess utseende. Hjälp barnet att sätta ord på sina känslor.

Alla barn borde också få upptäcka hur härligt det är med rörelse, hur bra man mår av det, tycker hon.

– Men då måste aktiviteterna, lekarna och idrotten inkludera alla.