Fenomenet basinkomst har lyfts på agendan världen över under corona-pandemin och presenteras av många, även svenska experter, som en lösning för att undvika en ekonomisk kollaps eller som en åtgärd för att stimulera ekonomin efter pandemin.

Men i Sverige har diskussionen knappt varit märkbar, menar Jan Jäger från basinkomstpartiet, som tycker att det i Sverige finns ett stort motstånd mot basinkomst som idé.

– Jag tror personligen att man ser det som att man i så fall skulle arbeta för att betala skatt till andra (i form av basinkomst) men vi har ju samtidigt haft en stark välfärdsstat i Sverige och det kan vara en orsak, vi har aldrig tidigare haft ett behov av en basinkomstlösning i Sverige, säger han.

Jan Jäger menar att han märkt av ett ökat intresse för partiet och för basinkomst under pandemin men saknar samtidigt en diskussion om basinkomst i det offentliga rummet.

– Vi har märkt en ökning, även om det inte är en anstormning så har fler hört av sig och det känns som att fler har en positiv inställning till basinkomst i dag, men jag tror att det kommer dröja längre i Sverige än i många andra länder innan basinkomst ses som ett alternativ, säger han.

Själv är han övertygad om att dagen kommer då basinkomst blir verklighet.

– Vi går mot ett allt mer automatiserat samhälle där det krävs allt mindre mindre arbetskraft för att utföra samma arbete, samtidigt som vi alla måste ha en sysselsättning, resultatet blir då att vi skapar institutioner som är till för att skapa jobb, säger Jan.

"Kontraproduktivt system"

Han menar att det nuvarande systemet på många sätt är kontraproduktivt och att vi med basinkomst skulle få ett mer välfungerande samhälle och friskare medborgare.

– Med en ekonomisk grundtrygghet behöver vi inte skapa jobb för sysselsättningens skull utan kan fokusera på att göra det vi faktiskt vill med våra liv och på det sättet undvika stress, utbrändhet och många fall av depression, fortsätter Jan.

Argumentet som många använder mot UBI, universell basinkomst, är att människor skulle sluta arbeta om de helt plötsligt fick in en månadsinkomst på sitt konto utan motprestation, men Jan håller inte med.

– Det är en vanlig uppfattning att basinkomst skulle leda till ett mer passiviserat samhälle men den forskning som gjorts visar på att basinkomst inte alls leder till att människor slutar arbeta, däremot har de med en ekonomisk trygghet, möjlighet att välja ett arbete som de trivs med, fortsätter Jan.

Ville engagera sig

Själv intresserade han sig för basinkomst när hans egna barn hade blivit stora och han hade tid att lägga på annat än arbetet och familjen.

– Jag ville engagera mig i välgörenhet men hittade inget som jag tyckte passade riktigt, inget heltäckande och då fick jag höra om basinkomst och fastnade för idéen om en ekonomisk grundtrygghet för alla och att vi med basinkomst skulle ha likvärdig rätt till vårt samhälle och vår värld.

Till en början var Jan skeptisk men ju mer han läste om basinkomst desto mer intresserade han sig för idén.

– Alla går igenom de mentala stegen, tror jag, har vi verkligen råd, hur ska det gå till rent praktiskt och så vidare men jag fann inga argument mot basinkomst och argumenten för växte sig bara starkare så jag sökte mig till basinkomstpartiet där jag nu är språkrör.

– Med basinkomst skulle vi kunna leva upp till de mänskliga rättigheterna, få ett mer jämlikt samhälle och samtidigt arbeta bort många av de problem vi har i dag såsom kriminalitet som kommer från segregation och utanförskap, liksom ohälsa, avslutar Jan.

Den 17 november passerade den globala medeltemperaturen två grader över det genomsnitt som uppmättes under förindustriell tid (år 1850–1900), enligt EU:s klimatbevakningstjänst Copernicus. Juli som i regel är den varmaste månaden på året globalt, blev den varmaste månaden som uppmätts. Juni, augusti, september och oktober har också slagit sina månadsrekord, där rekordet i september kallades ”gobsmackingly bananas” av Zeke Hausfather, vid Berkeley Earth climate data project.

Så vad är det som håller på att ske? Det som forskare varnat för i årtionden, enligt Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet.

– Den senaste tidens klimatextremer är i linje med vad FN:s klimatpanel förutspått, säger han.

Enligt Parisavtalet ska uppvärmningen begränsas med en bra bit under två grader och vi ska sträva mot en uppvärmning med 1,5 grader, jämfört med förindustriella nivåer. Att uppvärmningen under september närmade sig två grader och att den under ett dygn i november överskridit två grader innebär inte att avtalet blivit bommat, understryker Deliang Chen.

– FN:s klimatpanel talar om en långsiktig genomsnittlig global temperatur, kortsiktigt kan den vara högre (utan att bomma Parisavtalet, reds anm). Men i och med att det inte skett tidigare och att det nu har hänt, är det ett tecken på att vi är på fel väg, mot två grader – även långsiktigt.

Lite is och förbryllande temperaturer i havet

Deliang Chen var en av flera huvudförfattare till IPCC-rapporten Den vetenskapliga grunden. Vid sidan av att vi fortsatt att fylla atmosfären med koldioxid – har också väderfenomenet El Niño bidragit till de höga temperaturerna i år, enligt professorn.

Samtidigt saknar höga havstemperaturer i Nordostatlanten entydigt förklaringar och under sommaren slogs flera rekord som väckt oro i forskarvärlden. Bland orsakerna till de höga temperaturerna i år anges, vid sidan av El Niño, minskade aerosolpartiklar i luften, vilka har en nedkylande effekt på klimatet. Något som tros bero på lägre halt av damm/stoff från Sahara under sommaren. Men också skärpta regler som innebär att rederier måste använda lågsvavligt bränsle, viket också det ger mindre aerosolpartiklar.

”Som möjliga förklaringar har nämnts naturliga vädervariationer, den globala uppvärmningen och en minskning av halten av aerosolpartiklar i luften (mindre damm/stoff från Sahara och på längre sikt även renare luft från Europa till följd av åtgärder för förbättrad luftkvalitet)”, skriver Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, till Syre.

I Antarktis har rekordlite havsis registrerats under flera månader i år. Även det en extrem som fått stor uppmärksamhet i medier världen över. Så här skriver Erik Kjellström om hur den rimmar med IPCC:s prognoser.

”Klimatmodellerna har pekat på att det ’borde’ ha börjat minska tidigare och med den stora minskningen vi ser nu landar modeller och observationer närmare varandra vilket kan vara ett resultat av naturlig variabilitet (den faktiska utvecklingen hade ’onormalt’ mycket is under en lång period)”.

Kan klimatförändringarna ha börjat skena?

Så hur ser IPCC på risken för att klimatförändringarna ska skena, bortom vår kontroll? En studie som fått stor uppmärksamhet är den så kallade Hot house earth-teorin från 2018, författad av bland andra den svenska forskaren Johan Rockström och den nu bortgångna amerikanen Will Steffen.

Teorin går ut på att en kedjereaktion skulle kunna utlösas i klimatsystemet genom att viktiga delar passerar trösklar och ändras oåterkalleligen. Exempelvis att Arktis istäcke smälter bort, vilket i sin tur värmer vattnet som skyndar på avsmältningen av Grönlands istäcke, vilket får havsströmmar som färdas mellan polerna att kollapsa, vilket leder till att mindre regn faller över Amazonas – som får stora delar av ekosystemet att förvandlas till en savann.

Kedjereaktionen innebär skenande klimatförändringar bortom vår kontroll där klimatet först på lång sikt skulle stabiliseras vid ett globalt genomsnitt på 4-5 grader över förindustriella temperaturer. Delar av världen skulle då bli obeboeliga och havsnivåhöjningen landa på mellan 10 och 60 meter.

Inga bevis för teorin

Forskarna bakom teorin varnade för att kedjereaktionerna skulle kunna utlösas redan vid mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning. Teorin bygger på paleoklimatologi, det vill säga hur klimatet förändrats under tidigare perioder av jordens utveckling. Men i IPCC:s rapport Den vetenskapliga grunden från 2021, ”avfärdas bevis för teorin som bygger på paleoklimatologi”.

”Sådana paleoklimatologiska bevis har till och med spätt på farhågorna om att antropogena växthusgaser kan tippa det globala klimatet till ett permanent hett tillstånd (Steffen et al., 2018). Det finns dock inga bevis för sådana icke-linjära reaktioner på global nivå i klimatprognoserna till 2100, vilket indikerar ett nära linjärt förhållande mellan den globala temperaturen och de kumulativa utsläppen av växthusgaser,” står det i IPCC:s rapport.

Makten att begränsa uppvärmningen är alltså kvar i våra händer – även när vi når en global medeltemperatur på mellan 1,5 och 2 grader, enligt IPCC:s rapport. Men för varje tiondels grad vi bidrar med till uppvärmningen, ökar risken för att regionala tipping points passeras, så som att Amazonas förvandlas till en savann. Även om det inte utlöser en kedjereaktion som får oss att tappa kontrollen – är det nog så allvarligt, understryker Deliang Chen.

– Det skulle innebära jättestora förändringar, säger han.

Läs mer:

Livsviktiga strömmar från Antarktis avtar: ”Oroande”

Så förändrar klimatextremer världen

IPCC: Inga bevis för hothouse earth-teorin

Mäns våld mot kvinnor uppmärksammas genom Orange day den 25 november. Förebyggande arbete mot våld är årets tema, och enligt en FN-rapport är preventivt arbete mot könsbaserat våld grovt underfinansierat.

För tio år sedan utvecklade organisationen Män en våldspreventiv metod som bygger på något som kallas MVP, Mentors in violence prevention. Den uppstod från början i USA på 90-talet och har som syfte att motverka stereotypa könsnormer och förebygga mäns och killars våld. Den svenska varianten använder dock inte elevmentorer utan istället utbildade vuxna, med undantag av en kommun, Botkyrka. Där arbrtar man sedan 2014 utifrån den ursprungliga idén med just mentorer.

”Lyssnar hellre på andra elever”

Vladan Petrovic är samordnare för våldsprevention i Botkyrka och Syre träffar honom på arbetsplatsen Våldspreventivt centrum, förlagt till den gamla doktorsvillan centralt i Tumba söder om Stockholm. Just nu pågår En vecka fri från våld, ett initiativ av organisationerna Unizon och Män. Den pågår dagarna upp till den 25 november, och samlar en stor del av civilsamhället och kommunerna. Vladan Petrovic berättar att man i Botkyrka ville behålla ”kärnan i MVP”,  själva mentorskapet.

– Det vill säga, äldre elever utbildar de yngre eleverna. Det är för att ta vara på det sociala kapitalet som finns hos de äldsta eleverna på skolan, men också den förebildsfaktor som vi vet finns. Samt att oftast lyssnar elever hellre på andra ungdomar än på oss vuxna, säger Vladan Petrovic.

Initiativet till att jobba med frågor om våld kom framförallt från eleverna, som själva vittnade om att det är ett tufft klimat och jargong på skolorna, fortsätter han.

– Det påverkade studieron och överlag känslan av trygghet. Så det var flera skolor i norra Botkyrka som initierade det här, och då blev det en politisk fråga i kommunen.

Kopplingen mellan våld och normer

Redan på ett tidigt stadium beslutades att man inte ville jobba med kortsiktiga projekt eller temadagar, utan med något som integreras i de ordinarie strukturerna, vilket resulterade i en studieresa till USA för att lära sig om MVP, som sedan dess varit en del av verksamheten i flera skolor i kommunen.

Hur går det då till? De äldre elever som vill bli mentorer väljs ut under vårterminen i årskurs 8, för att sedan bli mentorer i årskurs 9. Utbildningen börjar vid höstterminens start, och börjar direkt varvas med undervisning för de yngre.

– En vecka så handleds de av ett personalteam från skolan och socialtjänsten, och veckan därpå håller de själva passet för de yngre eleverna. Och så löper det på hela skolåret, med elva pass som grundar sig i att bredda förståelsen för vad våld är. Vi går också in på vilket sätt normer och våld hänger ihop. Vad har könsnormer med våldet att göra? Och går in i de grövre våldsformerna, våld mot hbtq-personer, i ungas relationer, rasism, hedersrelaterat våld, och så vidare.

Inget prestigeprogram

I kommunen är just nu sex högstadieskolor anslutna till mentorsverksamheten där dessa teman bearbetas under ett skolår. Det kommer alla elever till del – först som utbildning i årskurs sex eller sju, senare som möjligheten att söka om att bli mentor i årskurs åtta, och i årskurs nio inta mentorsrollen. De som nu utbildas är Botkyrkas åttonde generation av MVP-mentorer, vilket innebär att de haft ungefär 350 mentorer sedan den första årskullen 2015.

Vad är det för elever som intresserar sig för att bli mentorer, har de någonting gemensamt? 

– Det är otroligt blandat. Och det vi har lärt oss, både från USA och själva, är att vi försöker ha en stark representation och mångfald bland mentorerna. För det ska inte vara någon slags prestigeprogram, betyg ska inte spela någon roll. En del av våra mentorer kanske är tillbakadragna när de börjar, eller så är de stökiga eller liksom utmärker sig, fast inte på ett så positivt sätt, men man vet att de har väldigt mycket socialt kapital, eller status, på skolan. Att kunna använda sig av det och vända det till någonting positivt är en väldigt häftig resa att få uppleva.

I en kort rekryteringsvideo som Vladan Petrovic visar motiverar ungdomarna sitt val att bli mentor med allt från att de vill förebygga våld till att de vill bli bättre på att tala inför grupp. Många verkar också gilla att bli en förebild för och få kontakt med de yngre eleverna, men de lyfter också svårigheter – ibland sitter gruppen helt tyst! Vladan Petrovic drar sig till minnes sin första tid som områdessekreterare, och hur han stötte på en ungdom som berättade att hon haft MVP den dagen.

– Och jag frågade, ”ja men berätta, vad tyckte du?” Och hon bara, ”gud, det är så tråkigt”. Och det varierar, det handlar väldigt mycket om vad är det för klimat i gruppen. Oftast hålls det i halvklasser om 10-15 elever för att det ska vara så tryggt som möjligt. Utifrån de utvärderingar som de själva skriver så är det alltid väldigt positivt, men på plats – och det är det som mentorerna berättar – så kan de inledningsvis vara väldigt tysta eller blyga, för de kan tycka det är lite pinsamt eller skrämmande att det är nior som är i deras klass. Men det brukar oftast släppa efter att de har haft MVP i några veckor. För det är oftast just att de känner någon i nian, som de faktiskt kan gå fram och säga hej till, det kan de uppleva att det är jättehäftigt. Så den biten är de oftast väldigt glada och stolta över.

Genusperspektiv i grunden

MVP har en tydlig genusansats och utgår från diskussioner om stereotypa könsnormer.

– För vi vet enligt forskning att det hänger ihop med våldsbenägenheten, att utsätta andra för våld. Så det är en av grundprinciperna. Sen pratar vi väldigt mycket om relationsskapandet och den trygga anknytningen. Att säkerställa att alla har en trygg vuxen som de kan vända sig till. Den andra kärnan, förutom stereotypa könsnormer, är åskådarperspektivet, att förflytta fokuset från den som utsätter och den utsatta och lära ut strategier hur alla andra som är åskådare kan agera innan, under och efter våldet sker, förklarar Vladan Petrovic som tycker att det i mångt och mycket handlar om att lära sig olika former av civilkurage.

– Och det kan man applicera på alla de här klassiska våldsformerna. Men man kan även applicera det utifrån det läget vi har i samhället när det kommer till kriminalitet och gängvåld, tillägger han.

Problematiska influencers påverkar

Våld och kränkningar har som bekant tagit sig nya former i och med sociala medier och Vladan Petrovic har lagt märke till hur vissa attitydförändringar hos ungdomarna speglar det övriga samhället, och där finns utmaningar.

– När det kommer till hur man resonerar om mänskliga rättigheter, och kopplat till hbtq-frågor till exempel. För man vet också att det har vuxit fram väldigt starka, extrema röster, influencers som har byggt hela sitt följarskap på kvinnoförakt eller liknande attityder. Och det är någonting som vi absolut kan möta ibland vid de här utbildningstillfällena. Och där kan det vara väldigt spännande att börja resonera, för målet är att programmet ska inte vara så tillrättavisande, men syftet är ändå att förebygga våld. Och då behöver vi vara väldigt tydliga. Programmet bygger på att utmana normer som vi har i samhället, att vända och vrida på dem. Och inte bara stereotypa könsnormer, utan allmänt. För att kunna se om den här normen gynnar eller begränsar oss, tänka normkreativt kring den. Så det är det som uppmuntras. Sen för vissa saker, framförallt när det gäller det som är brottsligt och inte brottsligt, där finns inte så många gråzoner.

När man debatterar ämnen som sexistiska influencers kan själva språket utgöra ett våld i sig, och det är något som de i utbildningen försöker medvetandegöra ungdomarna om.

– Sen vi behöver också komma ihåg att de är bara ungdomar fortfarande. Så det gäller att hitta den här balansen, för de ska ju fortsätta vara ungdomar och inte behöva göra sig till någonting annat som de inte är.

Stort ansvar

Det är ett stort ansvar för eleverna att utbilda andra elever, påminner Vladan Petrovic.

– Vi behöver säkerställa att de känner sig trygga med det. I och med att vi utgår från en manual så är det väldigt tydligt vad mentorerna ska säga, men då blir det också väldigt lätt i praktiken att de kan läsa rakt av från manualen, och många gör det. Det handlar lite om att säga hur någons inlevelseförmåga är, kan de bearbeta det med egna ord eller om de läser rakt av. Så att utifrån de mjuka värdena så är det väldigt uppskattat av både de yngre och eleverna som håller i själva programmet.

Det är mentorerna själva som brukar vara mest nöjda med programmet.

– Det är de som liksom tar russinen av kakan. För det är en otroligt häftig upplevelse för dem att bonda med sexorna, att få lära dem och också träffa mentorer från de andra skolorna. För de yngre eleverna kan det vara lite olika. I de utvärderingar som görs i slutet av året är det väldigt positivt, det uppskattas att man pratar om de här sakerna, säger Vladan Petrovic.

Svårt att utvärdera effekter

Metoden som sådan och dess effekter är inte helt lätta att utvärdera. En studie som genomfördes vid Stockholms universitet 2021 tittade både på Män:s grundvariant och den modell som Botkyrka använder.

– Slutsatserna är ganska vaga. Det är ett bra systematiskt arbete som ger en väldigt bra grund för att arbeta med våldsprevention och likabehandlingsarbete på skolan. Men det som är en utmaning i samband med utvärderingar är ju att det handlar om en universell preventiv metod som riktar sig till alla. Så vad är det vi vill utvärdera? Är det hur den  genomförs eller vad som är effekten? Och varje del har sina utmaningar, på vilket sätt ska man utvärdera det? Och sen alla de här andra delarna som skolan ska täcka, det går inte på något sätt att säkerställa att det här skapar en förändring.

I Botkyrka har man nu börjat titta på hur man bättre kan utvärdera de konkreta effekterna genom att exempelvis utnyttja de olika enkäter som görs i kommunen och av Skolinspektionen, för att se vilka frågor som kan vara bra indikatorer. Personligen tycker Vladan Petrovic att det är ett ”otroligt viktigt och bra program”.

– Jag är inte född och uppvuxen i Sverige och har inte gått i skolan här. Men när jag pratar med alla mina vänner och kollegor så är det här någonting som väldigt många av oss har saknat under vår uppväxt. Vi sätter alla de här ämnena på agendan, trots att vi kan känna ibland att det kanske går över huvudet på våra yngre elever. Men att vi öppnar upp för att kunna prata just om de här subtila våldsformerna, skämten, kommentarerna, ryktesspridning, hämndporr, nakenbilder, allt det här som är ungdomarnas vardag och som väldigt många av dem inte reagerar på eller har normaliserat. Det tycker jag har ett värde i sig. Och att vi har väldigt många övningar med scenarion som de kan sätta sig in i och börja resonera. Uppmuntra dem att tänka lite själva. Det tycker jag är en jättestyrka med det här programmet.

Kräver resurser

– Det är ett resurskrävande program, men det är ändå någonting som täcker så många delar när det kommer till värdegrundsuppdraget, det sociala och kompensatoriska uppdraget som skolan har och som inte ryms någon annanstans inom läroplanen eller de vanliga kärnämnena. Så det är någonting som har varit uppskattat.

MVP är resurskrävande främst i den meningen att man behöver få loss personal som kan arbeta med det och få in det i schemat. Det brukar vara den stora utmaningen, säger Vladan Petrovic.

– Men vi vet att det också kan uppstå olika typer av problem med besparingar eller effektiviseringar. Då blir det tufft för skolorna att kunna genomföra programmet, i och med att det inte är en del av läroplanen på det sättet. Men det är någonting som för de flesta skolor ändå har rullat på. Vi har precis haft ett maktskifte i kommunen och det är ingenting som vi har märkt av att det kommer påverka vårt arbete. Det är ju redan implementerat i våra ordinarie strukturer, så alla indikationer som vi får är att det här är ingenting som kommunen kommer sluta prioritera. Sen kan såklart saker förändras nationellt, och i regionen.

Vad har ni för planer för närmsta framtiden? 

– Vi tittar på helheten och hur kan vi få det att bli ännu bättre och starkare. Det som jag ser är att vi behöver säkerställa någon slags gemensam grund, se vad alla våra skolor och barn i kommunen behöver få för att bli rustade, och veta på vilket sätt de kan förebygga våld. Men vi arbetar också utifrån ett folkhälsoperspektiv. Vi minskar samhällskostnader och försöker förebygga problem i så tidig ålder som möjligt, framförallt med föräldrastödsprogrammen. Så det finns många delar som hänger ihop. Vi tittar också väldigt mycket på vilket sätt vi skulle kunna ta vara på mentorernas engagemang även efter att de har gått ut grundskolan. Så det finns många spännande utvecklingstankar.

Avslutar veckan med ljusmanifestation

Under den innevarande veckan, den som ska uppmärksamma frihet från våld, har både kommunen och civilsamhället i Botkyrka kraftsamlat.

– Jättemånga föreningar har engagerat sig och vi har haft en hel vecka med massor olika aktiviteter för att både synliggöra temat, sprida kunskap om olika våldsformer och om vad det finns för insatser i kommunen.

I dag, på själva Orange day, har man avslutning med ljusmanifestation för att hedra våldets offer.

– Och även för att sprida lite ljus och kärlek i sammanhanget med det här temat. Så vi hoppas att det blir en årlig tradition och att det här är någonting som kommer engagera ännu fler. Både inom kommunen internt men framförallt också hos våra medborgare, för vi gör det här för deras skull.

Uppslutningen från allmänheten har fram till mitten av veckan inte varit rungande, men det är också en svår tid på året, konstaterar Vladan Petrovic.

– Det är slutet av november så alla vill vara hemma under en filt i soffan, det är mörkt och kallt. Överlag har människor kanske lägre benägenhet att röra sig. Men vi kommer göra vårt bästa när det kommer till kommunikation och att försöka nå ut till ännu fler. Där kommer vi satsa mycket mer nästa år.

Läs mer: 

Regeringen: Könsrelaterat våld ska bekämpas med Predov

Innan världen lyckades stoppa den rasistiska nationalismen förra gången hade den närapå förintat judarna, familjer och släkten och alla spår av judisk kultur från Europa.

Synagogor hade bränts och judiska samhällen upphört. Godsvagnar hade fyllts med människor, och judiska berättelser och historier utraderades från mänsklighetens kollektiva berättelse. Sånger, röster och vetenskap som aldrig kommer träna någon AI som sammanfattar mänskligheten gick förlorade. I det svarta hålet av Förintelsen brändes allt till aska.

Fascismen och rasismen i Europa försvann aldrig. Det ideologiska budskapet filades vidare på av en av Sveriges mest internationellt inflytelserika ideologer inom extremhögern, Per Engdahl. Han insåg att ett nazityskt propagandaspråk om raser och arier hade tappat i försäljningspotential, men att antisemitism, chauvinism och rasism inte försvann bara för att hakkorset bannlystes.

Han började istället prata om kultur. Sverigedemokraternas grundare årtionden senare var goda lärjungar.

Åkessons bortträngda historia

Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson, gick själv med i partiet när Anders Klarström från nazistiska Nordiska rikspartiet var partiledare. Vid åtskilliga tillfällen har Åkesson ljugit om sin bakgrund och fabulerat en historia om att EU-motståndet var hans politiska drivkraft och att han anslöt till Sverigedemokraterna först efter att Klarström slutade som partiledare.

Desto ärligare var han i ett medlemsblad där han berättar om sin väg in i Sverigedemokraterna och hur han retade ”gallfeber på batiktomtarna” och genomförde ”stora anti-kommunistiska kampanjer, med huliganaffischering som främsta vapen”.

Regeringspartierna gav dem makt

Denna politiska kraft, Sveriges samlande nationalistparti, bestämde Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att de skulle försöka tygla för att få makten. Näringslivet med sina lobbyister skulle tala vett med dem, och liberala tankesmedjor skulle förfina dem.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lyckades få nycklarna till Rosenbad på nationalismens nåder. En regering beroende av ett av Europas utpräglade högerextrema partier. Ett parti som till skillnad från många andra europeiska motsvarigheter aldrig har varit ett populistiskt missnöjesparti utan som alltid haft nationalismen som grundideologi och ett rakt släktled till den övervintrade fascistiska rörelsen.

Under den här mandatperioden och med reellt inflytande har Sverigedemokraterna radikaliserats. Från att Sverigedemokraterna plockade bort de mest uppenbara rasistiska skrivningarna från sitt partiprogram under 90-talet så skriver de nu in nya paragrafer som säger:

”Naturaliserade medborgare som sviker sina medborgerliga plikter och allvarligt skadar samhället bör dock kunna få sitt medborgarskap omprövat.”

Och så under helgens landsdagar förklarade Jimmie Åkessons för sina anhängare, sina politiker och sina medlemmar att striden bara börjat.

”Segertåget tuffar vidare. Sverigevänner (…) Det är allvar nu”, skanderade han och använde nya uppfinningsrika begrepp för sin politik byggd på etniska konfliktlinjer.

Han förklarade att människors medborgarskap ska rivas upp om han får bestämma:

”Sverigedemokraterna är öppna för att naturaliserade medborgare, det vill säga människor som inte har fötts in i medborgarskapet utan har valt att flytta till Sverige och bli medborgare, ska kunna fråntas medborgarskapet om de inte sköter sig.”

”Till exempel begår brott, hyllar terrorister eller annat som inte är förenligt med att vara en del av den svenska nationen”, fortsatte Åkesson

Läs det igen: ”Eller annat som inte är förenligt med att vara en del av den svenska nationen.”

SD skiljer på Sverige och ”nationen”

För Sverigedemokraterna är den svenska nationen inte Sverige utan en viss del av befolkningen som partiet anser vara svenskar. Sverigedemokraterna har varit tydliga med att minoriteter inte tillhör den svenska nationen. Flera gånger har toppföreträdare i partiet känt ett behov av att poängtera att judar inte är en del av den svenska nationen, inte heller samer eller romer räknas dit.

Jimmie Åkesson själv har förklarat att även infödda i den ”svenska nationen” kan upphöra vara ”svenskar” om de till exempel konverterar till islam.

”Han är inte längre svensk i grunden. Han har sin lojalitet någon annanstans”, sa Åkesson om en konverterad imam i Eskilstuna.

Andra som Zlatan Ibrahimovic har fått sitt kroppsspråk analyserat av SD.  Zlatan klarade inte testet och ingår därmed inte den svenska nationen.

”Han har en attityd som på många sätt inte känns svensk, han har ett kroppsspråk och ett språk i allmänhet som inte jag uppfattar som direkt svenskt”, fastställde partiideologen Mattias Karlsson i en intervju med Expressen.

Inför sina anhängare på landsdagarna talade nu Jimmie Åkesson om sin vision att riva moskéer, och fick rungande applåder.

”Minareter, kupoler, halvmånar eller andra attribut som tjänar som islamistiska monument i stadsmiljön bör helt tas bort.”

Jimmie Åkesson agiterar för etnisk rensning och förbereder pogromer. Inte bara muslimer bör darra. Inför sina anhängare göder han även drömmar om hämnd på politiska motståndare.

”Låt oss istället noggrant kartlägga hur det kunde gå så här fel och vilka som ytterst bär ansvaret för denna enorma tragedi.”

”Sverigevänner, nu är vi med och styr Sverige, vi ska göra Sverige bra igen. Men det är också dags att på allvar utkräva ansvar. Vi tänker inte glömma, vi tänker inte förlåta.”

På SVT sammanfattas analysen av ett radikalt högerextremt tal om att riva bönelokaler, hämnd på politiska motståndare och upprivna medborgarskap som någon form av taktisk politisk positionering.

”En viktig förklaring är att SD ser ett behov av att skärpa både politik och retorik för att skilja ut sig gentemot övriga partier”, skriver SVT i en analys.

Andra analytiker vars röster får sätta rubriker är rädda för hur en av Sveriges mäktigaste politikers utspel påverkar Natoprocessen.

Den lyxen har inte alla svenskar som vet att de inte hör hemma i Sverigedemokraternas nation. För den som inte passar in i Sverigedemokraternas vision av Sverige handlar det nu om rätten att få existera.

Läs mer:

SD raderar miljöåtgärder och skriver in statslöshet i principprogrammet