Resultatet av det finländska basinkomstförsöket presenterades nyligen, det visade på en knapp marginell ökning av sysselsättning för deltagarna medans deltagarnas hälsa och välmående ökade markant. Trots det tror Jan Jäger, språkrör för Basinkomstpartiet, att det kommer att dröja innan vi ser ett liknande försök i Sverige.
Fenomenet basinkomst har lyfts på agendan världen över under corona-pandemin och presenteras av många, även svenska experter, som en lösning för att undvika en ekonomisk kollaps eller som en åtgärd för att stimulera ekonomin efter pandemin.
Men i Sverige har diskussionen knappt varit märkbar, menar Jan Jäger från basinkomstpartiet, som tycker att det i Sverige finns ett stort motstånd mot basinkomst som idé.
– Jag tror personligen att man ser det som att man i så fall skulle arbeta för att betala skatt till andra (i form av basinkomst) men vi har ju samtidigt haft en stark välfärdsstat i Sverige och det kan vara en orsak, vi har aldrig tidigare haft ett behov av en basinkomstlösning i Sverige, säger han.
Jan Jäger menar att han märkt av ett ökat intresse för partiet och för basinkomst under pandemin men saknar samtidigt en diskussion om basinkomst i det offentliga rummet.
– Vi har märkt en ökning, även om det inte är en anstormning så har fler hört av sig och det känns som att fler har en positiv inställning till basinkomst i dag, men jag tror att det kommer dröja längre i Sverige än i många andra länder innan basinkomst ses som ett alternativ, säger han.
Själv är han övertygad om att dagen kommer då basinkomst blir verklighet.
– Vi går mot ett allt mer automatiserat samhälle där det krävs allt mindre mindre arbetskraft för att utföra samma arbete, samtidigt som vi alla måste ha en sysselsättning, resultatet blir då att vi skapar institutioner som är till för att skapa jobb, säger Jan.
"Kontraproduktivt system"
Han menar att det nuvarande systemet på många sätt är kontraproduktivt och att vi med basinkomst skulle få ett mer välfungerande samhälle och friskare medborgare.
– Med en ekonomisk grundtrygghet behöver vi inte skapa jobb för sysselsättningens skull utan kan fokusera på att göra det vi faktiskt vill med våra liv och på det sättet undvika stress, utbrändhet och många fall av depression, fortsätter Jan.
Argumentet som många använder mot UBI, universell basinkomst, är att människor skulle sluta arbeta om de helt plötsligt fick in en månadsinkomst på sitt konto utan motprestation, men Jan håller inte med.
– Det är en vanlig uppfattning att basinkomst skulle leda till ett mer passiviserat samhälle men den forskning som gjorts visar på att basinkomst inte alls leder till att människor slutar arbeta, däremot har de med en ekonomisk trygghet, möjlighet att välja ett arbete som de trivs med, fortsätter Jan.
Ville engagera sig
Själv intresserade han sig för basinkomst när hans egna barn hade blivit stora och han hade tid att lägga på annat än arbetet och familjen.
– Jag ville engagera mig i välgörenhet men hittade inget som jag tyckte passade riktigt, inget heltäckande och då fick jag höra om basinkomst och fastnade för idéen om en ekonomisk grundtrygghet för alla och att vi med basinkomst skulle ha likvärdig rätt till vårt samhälle och vår värld.
Till en början var Jan skeptisk men ju mer han läste om basinkomst desto mer intresserade han sig för idén.
– Alla går igenom de mentala stegen, tror jag, har vi verkligen råd, hur ska det gå till rent praktiskt och så vidare men jag fann inga argument mot basinkomst och argumenten för växte sig bara starkare så jag sökte mig till basinkomstpartiet där jag nu är språkrör.
– Med basinkomst skulle vi kunna leva upp till de mänskliga rättigheterna, få ett mer jämlikt samhälle och samtidigt arbeta bort många av de problem vi har i dag såsom kriminalitet som kommer från segregation och utanförskap, liksom ohälsa, avslutar Jan.
