Orden vi älskar med är en bok av Mona Blåsjö, språkforskare, och Katarina Byding, språkkonsult i svenska. Det handlar om ord för kärlek, förhållanden, sex, kön och könsidentitet. Eller kanske handlar den om alla de där sakerna via orden vi använder för dem. Observera den dubbeltydiga titeln, förresten.
Jag tänkte skriva om den när den kom för några år sedan, men tanken försvann någonstans. Nu dök den upp igen, både boken och tanken. Undertiteln är ”Blädderordbok om kärleksrelationer”, så varför inte bläddra lite?
Snäll och besatt
Boken består av en samling ordlistor för olika delar av det stora ämnesområdet. Den första ordlistan – Ord för anledningar att vara tillsammans – börjar med attraktion och slutar med älska. Däremellan finns bekräftelse, besatthet, empati, mysiga hemmakvällar, romantik och åtrå mellan attraktion och älska. Och många fler. Efter varje ord en kort förklaring och ofta en fundering omkring varför man säger just så och vad man menar med det.
Snäll, till exempel. ”Ett ord som värderats på olika sätt av språkbrukarna. En del ser snäll som besläktat med mesig. Men ordet verkar ha vunnit mark på sistone och det behöver inte finnas någon motsägelse i att vara både tuff och snäll.” Det är inte så länge sen. ”Kor är också snälla” var något somliga sa lite snorkigt, som om snäll bara betydde oförarglig. Var det på 1980-talet? Det låter rimligt. Att det betydde snabb och behändig längre tillbaka i tiden, och kommer från tyska schnell, står däremot inte.
Med kärlek i hågen
Älska kan betyda att tycka väldigt mycket om någon, men också att ha samlag, påpekas i ordlistan. Som i boktiteln. Är det inte ett lite märkligt uttryck, ”älska med”? Som om kärleken bara finns hud mot hud. Och om den inte finns där, säger man att man älskar ändå?
”Ordet är sprunget ur adjektivet älskr, ’kär’, ’som hyser kärlek’” står det. Och man tror att det är släkt med det gamla verbet ala, som betyder föda upp, och i så fall även med alster. Sen finns ju älskog också. Älgskog är en lite rolig missuppfattning av ordet – hur är den tänkt? Älgar som har en kärleksstund i skogen? Men varför just … I alla fall kommer det från det fornnordiska älskoghe, som är bildat av älska och håg, enligt boken. Med kärlek i hågen, alltså.
Det där med att föda upp, då – är det föräldrars kärlek till sina barn det handlar om från början? Eller betyder det att kärlek är något man behöver för att leva? Jag går till min etymologiska ordbok för att finna svar. Inte på om man behöver kärlek för att leva, det står inte där. Men för att se om boken kan berätta mer om ordets ursprung. Det kan den. Betydelsen har gått från att föda upp till att ”omhulda, sluta sig till, älska”. Att opelske eller fremelske något på danska är att uppfostra eller avla fram.
”Sedermera” skriver författaren Elof Hellström, för den här boken är från en tid när man skrev ”sedermera”, ”överflyttat på känslans område, alldeles som det till betyd. motsatta hata, som urspr. betyder ’förfölja’”.
Fnurror på tråden
Hat står det inte mycket om i Blåsjös och Bydings bok. Men däremot om mer komplicerade sidor i kärleksförhållanden. I ordlistan ”Ord för problem i relationer” finns frigid, som man sa förr om en kvinna som inte kunde känna sexuell lust. I dag letar man hellre efter orsakerna till att hon inte känner lust i en relation än etiketterar henne som kall, som ordet betyder på latin.
Där finns också härskarteknik, krokodiltårar, normalisering, svek och sexualbrott. Vänta – normalisering? Är det ett relationsproblem? Är det inte bra när saker normaliseras? Nej, inte i det här sammanhanget. Här är normalisering ungefär detsamma som hemmablindhet. När man vänjer sig vid att bli hunsad och slagen, ser det som en del av vardagen, något normalt. Normen i ens liv.
Socialkonstruktivist
Det finns intervjuer också. En hjärnforskare, ett polypar, en psykoterapeut, en nätdejtare, en språkforskare intervjuas. Den sistnämnda heter Mats Landqvist och är en av två författare till boken Språk och diskriminering. Han och Katarina Byding talar om språkliga konventioner i relationer. Vad de uttrycker och vad de kan göra med relationen.
Det är omstritt hur mycket språket vi använder kan påverka våra tankar och i förlängningen samhället. Men Mats Landqvist är socialkonstruktivist och i hans värld konstruerar vi omvärlden med de ord och begrepp vi använder. En omvärld som sedan ger upphov till nya ord och begrepp, och så bygger vi vidare – till exempel på sexistiska strukturer.
Saker folk kallar varandra, till exempel. ”När man är arg kanske man använder benämningar eller öknamn som anspelar på de här sexistiska strukturerna, kärring och bitch och sånt där” säger han.
Eller så kan en man, somliga män, sucka lite och säga att det och det har regeringen bestämt. Då syftar han på fru eller sin kvinnliga sambo. ”Det kan ju låta positivt, som nån som är kompetent och kan bestämma” säger Mats Landqvist. Men det anspelar på en norm som säger att kvinnor inte ska regera, och om hans fru ändå har åsikter om hur saker ska vara så är han en nertryckt stackare som bara har att lyda. Det sarkastiska uttrycket är hans enda vapen.
En språklig park
Boken är en språklig park att promenera i. Ibland kan jag fundera över hur fontänen och tulpanrabatten hänger ihop med slänggungan, men var man än stannar till hittar man något spännande, och det är väl tanken med en blädderordbok.
Och någonstans bakom kaprifolbusken finns nog en liten glänta att pussas i. Om du blir sugen på att läsa finns den till exempel att låna på bibliotek.
