Krönikor

Många tusen öppna hjärtan som aldrig ger upp

Statuera exempel. Visa på handlingskraft. Snygga till siffrorna. Få valuta för muto… förlåt, biståndet till Afghanistan. Javisst, vi förstår vad ni håller på med. Det är därför Morgan Johansson aldrig svarar på frågorna vi ställer i sociala medier. Det är därför Migrationsverket hela tiden ändrar på villkoren så att det inte spelar någon roll hur flitigt de studerat eller hårt de jobbat. Det var aldrig meningen att de skulle få en chans att stanna.

Regeringen sitter och väntar på att vi som kämpar för de ensamkommande flyktingarnas sak ska tröttna. Då och då matar de trollen med nya utspel om brottslighet, utvisningstakt, minimerande av antal asylsökanden. Och trollen skriker. Skrämmer folk och hetsar fram mer hat, vidgar avgrunden ännu mer till den stora tysta majoriteten som inte vill vara en del av det intoleranta, rädda, hopplösa samhälle som de politiska riksdagspartierna nu tävlar om att skapa.

Man kapar inte bort en familjemedlem när han eller hon behöver en som mest. Man slutar inte att kämpa när orättvisorna ökar. Vi var många tusen som öppnade våra hjärtan och vi vägrar att acceptera det som sker. Ni kommer att vänta förgäves på att vi ska ge upp.

Signalpolitik kallas det, som egentligen handlar om att offra medmänniskor för den populistiska massan. Sättet Sverige behandlar de ensamkommande på kommer för alltid slita isär oss, men inte alls på det sätt som de styrande tror. Det är inte flyktingarna som står för det moraliska förfallet. Det är inte de som ställer grupp mot grupp, utsatt mot utsatt. Det är inte de som hetsar, hotar och hatar. Det är svensk asyl- och invandringspolitik som gör skillnad på människors värde på ett sätt som jag aldrig trodde att jag skulle behöva uppleva.

Finns det någon grupp som så framgångsrikt integrerats i vårt samhälle som de ensamkommande barn och unga som kom 2015 och 2016? Finns det någon grupp som demoniserats mer än de afghanska ungdomarna? Diskrepansen mellan verkligheten och den politiska propagandan skapar en förtroendekris som bränner hål i vårt sociala och politiska kontrakt. Jag är inte säker på att de styrande förstår vad priset är för att offra den mänskliga anständigheten på populismens altare.

De som inte står ut men aldrig slutar kämpa.

Svensk asylpolitik.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV