EU-länderna är överens om att minska utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030. Fast det tog hela natten att enas, efter ännu en rekordlång mangling i Bryssel.
”Europa leder kampen mot klimatförändringarna. Vi har beslutat att skära ned våra utsläpp av växthusgaser med minst 55 procent till 2030”, twittrade EU:s permanente rådsordförande Charles Michel strax före halv nio på fredagsmorgonen.
Toppmötet hade då pågått sedan klockan 13 på torsdagen, utan mycket till sömn för EU-ledarna. Just klimatförändringarna och unionens klimatmål var den stora tvistefrågan, som tog hela natten att avhandla.
EU-parlamentets ansvariga för klimatmålen, svenska ledamoten Jytte Guteland (S), välkomnar uppgörelsen.
– Men 55 procent räcker ju inte, konstaterar hon samtidigt till TT.
Guteland hoppas kunna få upp ambitionerna ytterligare i de kompromissförhandlingar som nu kommer att inledas mellan EU:s ministerråd och EU-parlamentet.
Hårt om Turkiet
I den infekterade Turkietfrågan, som också drog ut på tiden, kunde ledarna under tidig natt komma överens om sanktioner mot enskilda turkiska befattningshavare.
Beslutet om sanktionerna kommer ”efter Turkiets ensidiga agerande och provokationer”, skrev Frankrikes EU-minister Clément Beaune på Twitter efter beskedet.
Ledarna gav EU:s utrikeschef Josep Borrell i uppgift att ta fram en rapport om vidare åtgärder mot Turkiet för att kunna utvidga sanktionerna om Turkiet fortsätter sitt letande efter olja och gas utanför Cypern, en rapport som ska vara klar senast i mars nästa år.
Grekland och Cypern tryckte hårdast på för att få övriga EU att markera så tufft som möjligt mot president Recep Tayyip Erdogan och hans styre. De två länderna fick dock inte igenom sina önskade hårdare markeringar, som vapenembargo eller riktade åtgärder mot hela sektorer av den turkiska ekonomin.
Turkiet reagerar ändå med ilska.
”Vi avvisar den partiska och olagliga attityd som tvingades in i slutsatserna från toppmötet efter påtryckningar om solidaritet och veto”, heter det i ett uttalande från det turkiska utrikesdepartementet, enligt nyhetsbyrån AFP.
WWF skeptiska
Ett steg framåt men långt ifrån tillräckligt. Så kommenterar Världsnaturfonden (WWF) unionens klimatmål. I ett pressmeddelande som gick ut efter förhandlingarna menar man att klimatmålet inte är tillräckligt tufft för att vara i linje med 1,5-gradersmålet.
– Nu krävs konkreta åtgärder för att EU ska leverera. EU bör också driva på resten av världens länder att skärpa sina klimatplaner, så att vi kan få de globala utsläppen att minska, säger Ola Hansén, senior klimatexpert på WWF.
Han menar också att målet om 55 procents minskning är mer urvattnat än det verkar.
– Det är ett ”nettomål” där upptaget av koldioxid i skog och mark ska räknas med. Även om det är positivt med koldioxidupptag från naturen så innebär en sådan målkonstruktion att det faktiska utsläppsmålet landar på 50,5 till 52,8 procents utsläppsminskningar, säger han, och fortsätter.
– WWF hade hellre sett separat mål för att öka upptaget av koldioxid i skog och mark.
Svårt om brexit
På fredagsmorgonen gick ledarna vidare med att prata om brexitläget, efter en kort genomgång från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Diskussionen varade dock bara i cirka tio minuter, enligt en källa inne på mötet.
Därifrån konstateras även att sannolikheten för ett avtalslöst läge nu är större än att det blir ett avtal – även om hoppet fortfarande lever kring de förhandlingar som återupptas under fredagen.
– Situationen är svår. De huvudsakliga meningsskiljaktigheterna lever kvar, hälsas från en EU-tjänsteman.
Även det ekonomiska samarbetet i eurozonen har diskuterats av stats- och regeringscheferna, som till sist avslutade sitt möte vid 10.30-tiden på fredagsförmiddagen – efter nästan 22 timmar i sträck.
Budget i hamn
Redan i torsdags nådde EU-ledarna en uppgörelse om nästa långtidsbudget och EU:s stora coronastöd.
”Europa går framåt! 1,8 biljoner euro för att sätta kraft bakom vår återhämtning”, twittrade von der Leyen på torsdagen, sedan Ungern och Polen gått med på att lyfta sitt blockerande veto.
Budgetglädjen grumlas dock med rejält spretande åsikter om hur det egentligen gick till när de två motsträviga länderna ändrade sig. Var det Ungern och Polen som gick de övriga till mötes av rädsla för att förlora en massa stöd? Eller var det tvärtom majoritets-EU som vek ner sig för att få sin budget på plats?
Nöjd Löfven
Statsminister Stefan Löfven (S) tillhör de nöjda.
”För första gången sedan EU bildades görs nu en koppling mellan rättsstatens principer och utbetalning av pengar – det är historiskt och en stor framgång för Sverige som har drivit på för detta under flera år”, skriver Löfven i en sms-kommentar till TT inifrån toppmötet.
Den kompromiss som nåddes handlar bland annat om att ett utlåtande från EU:s domstol ska sökas, innan de nya rättsstatsreglerna börjar gälla. Därmed kommer införandet att dra ut på tiden, vilket tolkats som en eftergift till de två vetohotande länderna, som båda har parlamentsval de närmaste åren.
Polen och Ungern har redan meddelat att man kommer att ta de nya reglerna till domstol för att pröva om de är förenliga med EU:s grundlagar.
"Texten gäller"
Löfven betonar ändå att det inte blir någon ändring av de regler som Ungern och Polen så hårt motsatt sig.
– Den texten gäller. Den har inte ändrats i sitt syfte. Där har Polen och Ungern fått acceptera den här texten som parlamentet och ministerrådet har kommit överens om, sade Löfven vid en pressträff med svenska journalister inför toppmötets start.
Innan långtidsbudgeten kan träda i kraft krävs nu också ett slutligt godkännande från EU-parlamentet, som väntas rösta om saken under nästa vecka.
Fakta: EU:s långtidsbudget
EU:s stats- och regeringschefer enades vid ett maratonmöte i somras om ett stort coronastödpaket på 750 miljarder euro samt unionens nästa långtidsbudget, på totalt 1 074,4 miljarder euro under åren 2021-27.
Uppgörelsen innebär bland annat att pengar gemensamt ska lånas ihop till coronastödet och sedan betalas tillbaka gemensamt fram till år 2058. I uppgörelsen ingår även att ett system ska tas fram att förhindra att EU-medel utbetalas till länder som inte följer grundläggande rättsstats- och demokratiprinciper.
Godkännandet av uppgörelsen har dock försenats sedan Polen och Ungern länge motsatt sig det rättsstatssystem som förhandlats fram. Sedan de två länderna avslutat sin blockering öppnas dock för ett slutligt klartecken från EU-parlamentet under nästa vecka.
