Förvandla gräsmatta till grönsaksland

Kronärtskockor, lök, tomater och kål av alla de slag samsas med squash, morötter och annat gott. Det är svårt att förstå att det bara har tagit drygt ett år att förvandla en trist, ogrässpäckad gräsmatta till detta överdådiga grönsaksland. Platsen, som ligger i Backa utanför Göteborg, tillhör Viktor Karlsson-Rutgersson och kompisen Milad Mohammadieh.

– Jag har gillat att odla ända sedan barnsben. Men det tog ordentlig fart när jag var 20 år och satte potatis, jordgubbar och sockerärtor tillsammans med min pappa i hans trädgård, säger Viktor, som i dag är 28 år.

Intresset utvecklades men det var först för två år sedan som han tog klivet och blev med odlingslott.

– Milad hade tagit reda på att man kunde arrendera en lott för bara 650 kronor per år via staden. Så vi slog till på två stycken bredvid varandra.

Muskelkraft

När vännerna kom dit första gången möttes de av 150 kvadratmeter gräsmatta. Platsen hade inte varit uppodlad på ett par år och ogräset hade fått härja fritt. Viktor och Milad bestämde sig för att gräva bort grässvålen för hand.

– Det krävde mycket muskelkraft, men vi valde att handgräva i stället för att använda jordfräs. Då riskerar man att sprida rotogräsets rötter och ge det nytt fäste.

För den som har tålamod, men inte vill gräva själv, finns en annan teknik: att täcka gräsmattan med tidningar, kartong eller annat material som inte släpper genom ljus. Då bryts gräs och ogräs ned.

– Det kan ta en till två säsonger så det gäller att orka vänta, säger Viktor och tipsar om en genväg:

– Ställ jordfyllda pallkragar på den täckta gräsmattan och odla i dem. Alternativt lägger du ett tre decimeter tjockt lager jord på täckmaterialet och odlar i det.

Upphöjda bäddar

När grässvålen var borta byggde Viktor och Milad upphöjda odlingsbäddar i trä, främst för att det är enklare att så, rensa och skörda då, men också för att ge grödorna bättre förutsättningar. Många grönsaker gillar att växa i upphöjt läge, eftersom jorden blir varmare. Killarna bottnade med organiskt material som löv, kvistar och halm, som maskarna skapar gödsel av. Sedan toppade de med ett decimetertjockt lager matjord.

– Dessutom täckodlar vi, det vill säga täcker jorden runt grödorna med organiskt material som gräsklipp, halm och löv, säger Viktor.

– Det gör att vattenavdunstningen kan minska med 75 procent och att växterna får mycket näring när det organiska materialet bryts ned. Vi slipper även att rensa fröogräs eftersom det inte får fäste i jorden så lätt.

Oavsett om du väljer att odla dina grönsaker upphöjt i odingsramar eller direkt på marknivå, tänk på att inte göra bäddarna för breda. Då är det svårt att gallra och skörda grödorna i mitten av odlingsytan. Ett sätt att komma runt detta är att lägga ut plattor eller flis som gångar.

– Bästa tiden att börja är tidig höst. Då gör man allt grovarbete innan tjälen sätter sig och så blir det inte lika mycket jobb under den kommande våren. Det är också ett bra tillfälle att köpa nya växter eftersom handelsträdgårdarna ofta har höstrea, säger Viktor.

Tjuvstarta vårbruket

Täck den preparerade jordytan med organiskt material som får ytkompostera under vintern, och lägg därefter på en presenning eller markduk. Det ökar hastigheten på nedbrytningen och skyddar mikroorganismerna i jorden.

Vissa grönsaker kan du så redan på hösten och på så vis tjuvstarta vårbruket.

– Morot, vitlök, palsternacka, dill och persilja är bra att så på hösten för att få en tidig skörd nästa år. Samma sak med jordgubbar.

Kom ihåg att också plantera växter för binas, humlornas och andra insekters skull.

– Jag vill att fler än jag ska ha nytta av min odling. Så jag odlar en variation av växter för att främja artrikedomen på platsen. Blommor och grödor som bildar blommor, som bondbönor och sockerärter, bärbuskar och fruktträd är till stor hjälp för pollinerarna, säger Viktor Karlsson-Rutgersson.