Skarp kritik mot Rumäniens nya lagar mot trafficking: ”Måste göra mer för att komma åt prostitutionen”

Hon våldtogs första gången som 14-åring i Rumänien. Hennes mamma, som också hade upplevt en våldtäkt, ville inte tala om det. Grannarna skojade om övergreppet och i skolan blev hon mobbad. Trots att polisen tog hennes anmälan på allvar fanns det inget stöd hos de sociala myndigheterna när hon behövde det som mest, berättar Jasmina. I dag arbetar hon med uppsökande verksamhet på Talita, en svensk organisation som hjälper kvinnor att ta sig ur prostitution.

– Jag kunde inte hantera det, det var för mycket och därför lämnade jag mitt hem. Våld och sexuellt våld mot kvinnor är inget man pratar öppet om i Rumänien, säger Jasmina.

Hon hamnade så småningom i prostitution och började arbeta utomlands. När hon var 25 år fick hon kontakt med två hallickar som ville att hon skulle börja arbeta som eskortflicka för dem i Sverige. De fixade med annonser på nätet, hyrde hotellrum och skjutsade runt henne till olika torskar. Hon upptäckte snart att de bluffade henne på pengar och var våldsamma.

Hjälpte polisen

Det som fick henne att tänka om var när hon hörde en av sina kunder berätta att han hade sex med sin dotter. Hon gick till polisen och berättade vad hon hade hört och de gillrade en fälla för mannen. Jasmina var med som lockbete medan polisen väntade i rummet bredvid. När hon ropade ett kodord rusade de fram och grep mannen.

– Det visade sig att han inte hade någon  dotter. Det var en sexfantasi. Men polisen hittade barnpornografi som han fick böter för, säger Jasmina.

Polisen gav henne kontakten med Talita som erbjöd rehabilitering och en väg ur prostitutionen.

– I rumänsk kultur ses prostitution som att det är kvinnornas eget fel. Det finns så lite kunskap om våldet mot kvinnor. Det uppfattas som skamligt att prata om. Jag önskar att stödet jag fick i Sverige också fanns i Rumänien, säger Jasmina.

Kritik mot nya lagar – Rumänien hindrar inte brott

Rumänien är bland de länder i Europa som har flest offer för trafficking, enligt en rapport från Europeiska kommissionens Generaldirektoratet för migration och inrikes frågor. Rumänien har också högst antal barn inom trafficking, en siffra som har ökat markant de senaste åren.

Den 29 oktober signerade Rumäniens president Klaus Iohannis en ny lag som i praktiken minskar preskriptionstiden för trafficking och övergrepp mot barn. Det menar ett upprop från 88 organisationer som kritiserar Rumänien för att göra det lättare för kriminella att slippa undan straff. Organisationerna skriver i ett öppet brev att när brottet gäller våldtäkt mot barn borde preskriptionstiden börja räknas från året de fyller arton.

De är nu rädda att tiden kommer att hinna rinna ut i vissa brottmål utan att barnen kommer få att upprättelse, rapporterar Balkan insight.

Rumänien gör för lite för att förhindra trafficking och agerar på så sätt att de blockerar lagstiftning eller åtgärder som skulle kunna hjälpa offren, skriver organisationerna.

“Omfattande trafficking av rumäner, samt den totala avsaknaden av politisk vilja att lösa de här problemen, påverkar bilden av Rumänien i Europa och också EU:s säkerhet”.

En kultur där kvinnor har låg ställning

Jasmina berättar att hon känner igen mönstret med människor från rumänien som utnyttjas runt om i Europa. Varför landet har dessa problem med människohandel är däremot svårare säga, tycker hon.

– Det handlar inte bara om fattigdom. Det handlar mer om en kultur och tradition av att kvinnor har så låg ställning. Det finns många män som vill tjäna pengar på att lura och locka in unga kvinnor till prostitution, säger Jasmina.

Hon berättar att männen tar kontakt med flickorna och börjar manipulerade dem genom att locka med pengar och kärlek. Sedan när de fyller 18 år lurar de dem till att börja sälja sin kroppar, eller för ut dem i Europa. Hon har sett prostitution hela sitt liv i Rumänien, säger hon.

– Flickorna blir kära. De tror att det här med att sälja sex är något de gör tillsammans som ett par. Sedan blir det väldigt svårt att komma ut ur den destruktiva relationen och även drogerna.

Mest utländska kvinnor

Enligt det operativa nationellt metodstödsteam (Nmt) utgör utländska kvinnor som vistas tillfälligt i Sverige en betydande del av kvinnor inom prostitutionen. Även socialtjänst, polis och frivilligorganisationer ger samma bild. Nmt leds av Jämställdhetsmyndigheten och består av myndigheter som arbetar mot prostitution och människohandel.

Nmt uppger att de vanligaste ursprungsländerna för kvinnor i prostitution i Sverige är Rumänien, Bulgarien och Nigeria. Det finns även män som säljer sexuella tjänster, även om det sker i mindre utsträckning och då oftast till andra män.

– Ungefär 75 procent av kvinnorna är utländska, resten svensk. De flesta är över 18 år eftersom hallickarna vet att det är lättare för polisen att bevisa människohandel om kvinnorna är minderåriga, säger Kajsa Wahlberg som arbetar på Utvecklingscentrum Stockholm vid polisens Nationella operativa avdelning.

Hon berättar att det pågår en kartläggning av prostitutionen av Jämställdhetsmyndigheten som ännu inte är klar men att hon uppskattar antalet kvinnor till runt 1500 i Sverige. Det är svårt att göra bedömningar eftersom att kvinnor förs in och ut ur landet hela tiden, trots pandemin.

–  Det här är en väldigt låg siffra jämfört med hur det ser ut internationellt. Det är också mycket lägre än hur det såg ut för tjugo år sedan innan kriminaliseringen av sexköp, säger Kajsa Wahlberg.

De kvinnor som är minderåriga är nästan uteslutande svenska flickor som har lockats att tjäna pengar på sugardejting-sidor, eller som har självskadebeteenden, berättar hon.

Kriminella grupperingar drar in fattiga flickor

Att så många prostituerade kommer från Rumänien tror hon beror på att det finns en utbredd fattigdom och det är svårt för många kvinnor och flickor att hitta jobb eller skaffa sig en utbildning i landet.

– Sedan beror det också på de kriminella grupperingarna och de olika kontaktnäten på plats i Sverige, säger Kajsa Wahlberg.

Kvinnorna som kommer till Sverige far ofta väldigt illa. De exploateras och utnyttjas sexuellt. De har heller ingen möjlighet att själv bestämma vilka de ska “serva” eller sälja sexuella tjänster till och pengarna de tjänar hamnar mestadels i fickorna hos hallickarna eller människohandlarna.

Gatuprostitutionen har minskat i Sverige. Enligt Mikamottagningarna uppskattas det finnas runt 200-250 kvinnor inom gatuprostitutionen. Sexhandeln har flyttats till nätet och kvinnorna körs runt mellan olika hotell eller lägenheter där sexköpen äger rum.

Olika lagar och synsätt i EU försvårar samarbete

Samarbetet med Rumänsk polis beskriver Kajsa Wahlgren som gott. På de olika möten som görs på europeisk nivå så är hennes uppfattning att hennes rumänska kollegor både är engagerade och insatta. När svensk polis försöker få gehör för att få gemensamma regler om kriminalisering av sexköp i Europa är det inte Rumänien som bromsar, berättar hon.

Tyskland och Nederländerna har en annan syn på prostitution och det är väldigt svårt att få dem att ändra sin ståndpunkt. Men även om de har lagliga bordeller så finns det väldigt många kvinnor från fattigare länder som far illa där också och människohandlas.

–  Det är mycket våld, många mord på prostituerade kvinnor. Det är knappast så att det är främst tyska kvinnor som prostituerar sig, säger Kajsa Wahlberg.

Hon tror att det bästa sättet att komma åt prostitution är att få män att inte köpa sex. Då skulle det heller inte finnas något behov för kriminella att ta hit kvinnor för att sälja sex.

– Det är svårt att komma åt prostitution i andra länder men mycket handlar om att höja kvinnors status och minska utsattheten, säger Kajsa Wahlberg.

I Sverige samarbetar polisen med sociala myndigheter. Vid tillslag mot misstänkta bordeller brukar det finnas med socialarbetare som kan erbjuda kvinnorna hjälp och stöd att ta sig ur prostitutionen. Men det sociala ger också sexköparna möjlighet till hjälp för att sluta köpa sex via terapisamtal på Kastmottagningarna. Flera av köparna har tvångsmässiga behov av att köpa sex och råkar illa ut både ekonomiskt men också i relationer till familjen eller partner.

– I Europa lyfter de på ögonbrynen när vi berättar om våra Kastmottagningar. Vi har blivit inbjudna ner till Amsterdam för att berätta om arbetet med att få män att sluta köpa sex, säger Kajsa Wahlberg.

Hon känner inte till lagändringarna i Rumänien men tycker att allt som ger polisen längre tid att kunna utreda brott mot barn är bra. Även i Sverige varierar preskriptionstiderna beroende på vilket brott det rör sig om. Men vid sexuella övergrepp går startdatum för preskriptionstiden från det att man fyller 18 år.

– Problemen som uppstår när det går lång tid från när brotten utfördes är svårigheterna kring bevisföringen och att hitta vittnesmål.

Razzior mot sexhandel

Sexhandel med kvinnor från rumänien har uppmärksammats i medierna de senaste åren. I maj åkte en moderat politiker fast i razzia mot en villa i ett välbärgat område i Göteborg.

Polisen misstänkte att bordellen även sysslade med människohandel. De tre rumänska kvinnorna hävdade att de själva lade upp annonser och skötte verksamheten. Politikern, som tidigare uttalat sig rumänska medborgare och om tiggeri, erkände direkt på plats, rapporterar Expressen.

En känd tv-profil  åkte också fast i en razzia efter att ha köpt sex av en kvinna i en lägenhet på Östermalm i Stockholm. Där var även rumänska medborgare inblandade både som offer och för misstänkt koppleriverksamhet. Uppmärksamheten på grund av personens kändisskap lyfte frågan om prostitution, särskilt som det fanns misstankar om internationell människohandel.

De misstänkta rumänska männen hade skrutit om sina inkomster på sociala medier och visat upp dyra bilar, rapporterar Expressen.

– Så länge det finns en efterfrågan är det svårt att komma åt problemen, säger Kajsa Wahlberg.

Återgår till prostitution

Många av de kvinnor som söker sig till Talita stannar inte mer än en kort tid. Trots farorna med att leva som prostituerad går de tillbaka till livet på gatan. Det kan vara suget efter droger, att hallickarna lockar dem med löften, eller att de är skuldsatta i sina hemländer.

–Jag blir jätteledsen när de lämnar oss på Talita och glad när de stannar. Men jag förstår dem också. Jag har levt samma liv, säger Jasmina.

Hon tycker att svensk polis gör ett bra jobb i arbetet mot prostitution. Det är stor skillnad mot i Rumänien där kvinnorna skuldbeläggs och där det både saknas resurser och kunskaper om vilka trauman som kvinnorna bär på.

Hon vill att samarbetet mellan svensk och rumänsk polis ökar och att EU tar ett större ansvar i frågan. Att Sverige försöker påverka Rumänien är bra, tycker hon.

– Rumänien måste bli pushat! Vi måste alla ta ansvar för att det ska bli förändring. Rumänien kan inte självt, därför behövs EU. Där kan Sverige vara en förebild hur det sociala och polisen arbetar.

– Ingen människas kropp ska kunna köpas eller säljas.

Fotnot: Jasmina heter något annat.