Makaker plågas i kokosproduktionen och nu reagerar livsmedelskedjorna. De utpekade varumärkena Aroy-D och Chaokoh ska bort från hyllorna. Samtidigt kallar statsvetaren Per-Anders Svärd reaktionen för symbolhandling.
Djurrättsorganisationen Peta, People for the ethical treatment of animals, har väckt stor uppmärksamhet den senaste veckan efter rapporten om hur apor utnyttjas i kokosindustrin. Enligt Petas rapport har åtta kokosplantager besökts i Thailand där ett omfattande djurplågeri avslöjats.
Makaker fastkedjas för att plocka kokosnötter och lever under miserabla förhållanden. Många utnyttjas dessutom ytterligare, genom att tvingas uppträda och göra cirkuskonster inför betalande turister. Aporna utvecklar grava psykiska problem, rapporterar Peta.
Regeringen avfärdar djurplågeri
Egentligen är nyheten ingen nyhet. Djurrättsorganisationer världen över har upprepade gånger påtalat problemet med utnyttjandet av apor. Thailands handelsminister Jurin Laksanawisit tar avstånd från anklagelserna och menar att detta inte är ett omfattande problem, rapporterar bland andra Reuters. Han hävdar enligt Reuters att det finns bilder på apor som underhåller turister och att det därför uppstått missförstånd.
I Storbritannien har Petas rapport fått stor uppmärksamhet delvis tack vare premiärminister Boris Johnsons fästmö Carrie Symonds som satt press på näringslivet. Flertalet stora livsmedelskedjor har nu reagerat och avslutat samarbetet med två av de utpekade kokosproducenterna. Även i Sverige säljs dessa varumärken, bland annat inom livsmedelskoncernen Axfood, som står bakom kedjorna Hemköp och Willys.
Enligt TT ska nu Axfood undersöka omständigheterna och vidta åtgärder. Presschefen Magnus Törnblom uttrycker till TT: ”Det är så klart oerhört viktigt för Axfood att varken människor eller djur far illa inom produktionen av de varor vi säljer, och vi ställer stora krav på våra leverantörer att så inte får ske.”
Per-Anders Svärd är statsvetare och forskare i kritiska djurstudier. Han är kritisk mot den här typen av avståndstaganden.
– Det är förstås en rent symbolisk handling. Axfood är i djurutnyttjarbranschen, inte i djurräddarbranschen. Men ibland tränger enskilda sensationella fall av djurplågeri igenom och tvingar även dessa företag att reparera sina rykten genom att ta avstånd från enskilda episoder av överdrivet våld mot djur, säger Per-Anders Svärd.
Han hävdar att både Axfood och alla animaliekonsumenter ställer mycket höga krav på att så många djur som möjligt ska utnyttjas så intensivt som möjligt.
– Kostnaderna i matproduktionen ska hållas nere och djuren får ta smällen. En femåring förstår allt detta, men bland vuxna krävs det ännu att vi spelar dumma och kallar djurförtryckare för djurvänner bara för att de någon enstaka gång mildrar övergreppen, säger han.
”Vi och dom”
Per-Anders Svärd menar att det finns en djurskyddsideologi som dominerar i dag och att den inte ställer krav på någon radikal förändring. Den styr bort tanken från vad som verkligen krävs: ett avskaffande av djurförtrycket. Han hävdar också att djurplågare långt borta framställs som känslokalla, giriga, blodtörstiga och okunniga.
– Problemet förminskas till att bara handla om en liten grupp apor och inte om Axfoods matsortiment i stort. Problemet förskjuts också till ett avlägset land, bort från djurutnyttjandet här hemma. Det är ett typiskt exempel på djurskydds– eller köttnationalism. Det är aldrig ”vi” som plågar djur – det är alltid ”dom” som är skurkarna, säger Per-Anders Svärd.
Enligt Axfoods hållbarhetschef Åsa Domeij är Axfood intresserade av vad som händer inom djurvälfärd både i Sverige och i andra länder. Hon menar också att ansvaret inte enbart är näringslivets, utan även politikernas och konsumenternas. Enligt en Axfoodbeställd SIFO-undersökning förra året hamnade djurvälfärd som nummer två på listan över de hållbarhetsfrågor som betyder mest för konsumenterna.
– Det är något som engagerar väldigt många människor. Då skulle man ju kunna tänka sig att ett sådant stort intresse borde leda till att folk vill satsa mer på KRAV-märkt kött, men det är inte de tendenserna vi ser i dag. Många kunder uppfattar svenskt som bra och nästan ekologiskt, och att de gjort en insats genom att välja svenskt, säger Åsa Domeij.
Inte som Bregottreklamen
I Axfoods skrift Mat 2030 vill man att konsumenterna, näringslivet och politiker tar ett gemensamt krafttag för ett mer hållbart Sverige. Ett ämne som lyfts i den är beteskraven för kor. Många känner inte till att det bara är hondjur som har betesrätt och att en stor de av tjurarna aldrig kommer ut, menar Åsa Domeij.
– De flesta av kunderna har inte så bra koll på detta. De ser Bregottreklamen framför sig. Det finns saker att ta tag i när det gäller även svenska produkter. Om det finns ett så stort intresse för djurvälfärd bland kunderna, skulle man ju kunna tro att de tycker att bättre förhållanden borde vara något som de tycker är viktigt. Det vore ju bra om fler valde mindre kött, till exempel genom att blanda ut köttfärssåsen med bönor och grönsaker. Det blir en minst lika god måltid.
Menar du att ansvaret ligger hos konsumenterna?
– Jag ser det nog som blandat. Klart att det inte bara är kundernas ansvar, men man kan inte heller säga att det bara är branschens. Till exempel KRAV-kött utgör ju bara några procent av produktionen. Det skulle vara svårt för oss att klara konkurrensen om vi bara sålde KRAV-märkt. Vi vill att alla ska kunna handla i våra butiker. Näringslivet har en del av ansvaret, men vi behöver politiska beslut också, säger Åsa Domeij.
Nära är lättare
I citatet från Axfoods presschef Magnus Törnblom påstås det att koncernen inte vill sälja varor som innebär att djur farit illa och han syftar då på aporna i kokosproduktionen. Samtidigt har SVT:s Uppdrag granskning nyligen avslöjat stora brister på svenska mjölkgårdar.
Statsvetaren Per-Anders Svärd menar att det är enkelt att ta avstånd från djurplågeri långt borta och ignorera det som sker här i Sverige. Hur ser du på det påståendet?
– När det uppdagas något fall av vanvård, till exempel det från Uppdrag granskning, blir de flesta som ser det upprörda. De anser inte att det är okej bara för att det är Sverige. För vår del är det mycket lättare när det sker något i närheten. Nu under pandemin blir det färre revisioner utomlands. Om nåt sker i närheten kan vi resa dit och kolla på plats. Jag håller inte med om att vi inte vågar kritisera svensk produktion.
Per-Anders Svärd påstår att ni är i djurförtryckarbranschen.
– Jag förstår att det är hans perspektiv. Vi driver ju butiker för alla och då handlar det om att lyfta botten och att ta in mer av det bästa. Det händer att vi plockar bort varor ur vårt sortiment. Till exempel gåslever och gödkalv är borta sen länge. I vårt hållbarhetsprogram finns en del djurvälfärdsfrågor. Men vi kommer inte att slutat sälja animaliska produkter, säger Åsa Domeij.
