Radar · Miljö

Klimatförändringar kräver regional analys av skogen

 Barrskogsbältet i norr skulle kunna dra nytta av en längre växtsäsong, medan torka slår hårt mot skog i andra områden.

Torka och hetta påverkar ofta skogen negativt, men ett varmare klimat kan också förlänga växtsäsongen. Hur utfallet blir beror till stor del på det geografiska läget, konstaterar forskare från SLU.

Genom att kombinera meteorologiska data med satellitdata har forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet indirekt kunna mäta fotosyntesen, något som brukar användas för att skatta produktivitet hos växtlighet. Man har använt data från skogsområden i Sverige, Norge och Finland från perioden 2000 till 2015. Resultaten visar att skogen kan bli mindre produktiv i södra halvan av Sverige medan den längre växtsäsongen kan öka produktiviteten längre norrut.

Barrskogen i norr värms upp snabbare än många andra delar av planeten, och där skulle de svenska skogarna kunna dra nytta av en längre växtsäsong. Det visade sig också finnas undantag där skog i söder påverkades positivt och platser i norr påverkades negativt. Detta beror troligen på lokala förhållanden som jordegenskaper.

Att träd påverkas negativt av hög temperatur och torka är inget nytt. Det har dock varit oklart vilka följder det får för skogar i Europa, där studier visar på både positiva effekter och negativa. I det senare fallet ser vi gulnade träd, träd som tappar blad och till och med träd som dör.

– Genom att titta på vad som har hänt de senaste åren blir det tydligt att man börjar se negativa effekter av klimatförändringen också i stora delar av norra Europa. Visst kan ett varmare klimat hjälpa till att öka produktiviteten i vissa områden, men vi kan också förvänta oss att stora regioner kommer att drabbas negativt, säger Giulia Vico vid Institutionen för växtproduktionsekologi vid SLU i Uppsala, till forskning.se.

Hon och hennes medforskare menar att det som gör deras studie intressant är att den ger en bild av hur känslig skogen är i hela Norden. Dylika analyser kan peka ut vilka regioner som verkar vara mest känsliga och hjälpa forskare att prioritera, och utifrån det kunna ge rekommendationer för hur skogsskötseln bör anpassas till de nya förhållandena.