EU:s åtgärder kring biologisk mångfald har inte gett någon större effekt när det gäller minskningen av pollinatörer. Det visar en ny rapport av Europeiska revisionsrätten. Varken lagstiftningen kring bekämpningsmedel, EU:s gemensamma jordbrukspolitik eller programmet för biologisk mångfald har varit tillräckliga, fastslår rapporten.
Bin, getingar, blomflugor, dagfjärilar, nattfjärilar och skalbaggar. Alla är viktiga pollinatörer som bidrar mycket till både kvaliteten och kvantiteten på många av våra grödor. Men de senaste decennierna har många av dessa minskat i antal och många arter är hotade. Orsakerna bakom beror till stor del på det alltmer intensiva jordbruket och användningen av bekämpningsmedel.
Men de åtgärder som funnits ibland annat EU:s initiativ om pollinatörer från 2018 och strategin för biologisk mångfald fram till 2020 har inte gett någon påtaglig positiv effekt, enligt rapporten.
”Pollinatörer spelar en mycket viktig roll för växternas fortplantning och ekosystemets funktioner, och det faktum att de minskar bör betraktas som ett stort hot mot miljön, jordbruket och tillgången till livsmedel av hög kvalitet”, sade Samo Jereb, den ledamot av revisionsrätten som ansvarar för rapporten, i ett pressmeddelande. Han konstaterar att ”de initiativ som EU har tagit hittills för att skydda vilda pollinatörer har tyvärr varit för dåliga för att bära frukt.”
I EU:s strategi om biologisk mångfald (fram till 2020) fanns fyra mål som indirekt kunde gynna pollinatörer, men EU-kommissionens egen halvtidsöversikt kom fram till att tre av dessa hade haft obefintliga eller otillräckliga framsteg. Översikten kom också fram till att pollinering var en av de mest nedbrutna elementen i de Europeiska ekosystemen.
Revisorerna kom också fram till att andra av EU:s policyer kring biologisk mångfald inte innehåller några specifika krav på skydd av vilda pollinatörer. Kommissionen har alltså inte använt de alternativ som funnits tillgängliga, så som Livsmiljödirektivet, Natura 2000 och LIFE-programmet.
Dessutom är den genmensamma jordbrukspolitiken snarare en del av problemet än en lösning, enligt rapporten. De lösningar som skulle stoppa den minskande biologiska mångfalden inom jordbruket har inte varit effektiva, fastslår man.
Till sist betonar revisorerna att den nuvarande lagstiftningen kring bekämpningsmedel inte har gett ett tillräckligt skydd, då den bygger på föråldrad vägledning och är dåligt anpassad till lagkrav och den senaste vetenskapliga kunskapen.
Revisorerna påpekar till exempel att EU mellan 2013 och 2019 beviljade 206 nödtillstånd för användning av tre neonikotinoider, trots att deras användning har haft restriktioner sedan 2013 och de har varit strängt förbjudna för utomhusbruk sedan 2018.
Därför rekommenderar revisorerna EU-kommissionen att se över behovet at specifika krav i den nya strategin för biodiversitet för 2030, att integrera skydd för pollinatörer i de övergripande strategierna för jordbruk och biologisk mångfald, samt att förbättra skyddet av vilda pollinatorer i riskbedömningen av bekämpningsmedel.
