Zoom

Så omvänder du en klimatförnekare – enligt vetenskapen

Karikatyrbild av vicepresident Mike Pence, som förnekat att klimatförändringen är ett hot, och president Donald Trump, som länge kallat globala uppvärmningen för en bluff – en fråga han nyligen har ändrat ståndpunkt i.

Försöker du tiga ihjäl klimatförnekare, kalla dem faktaresistenta eller tala dem till rätta genom hätsk debatt är det kanske dags att tänka om. Ny forskning visar att en effektivare väg kan vara att kännas vid och respektera personens övertygelse – och rama in budskapet annorlunda.

Att förneka människans påverkan på den globala uppvärmningen kan förhindra det agerande som krävs för att stoppa klimatkrisen. Men är det möjligt att rubba meningsmotståndares fasta övertygelser? Ja, konstaterar psykologerna bakom en ny studie från Stanforduniversitetet.

– Jag tror många tänker att det inte är värt mödan att diskutera med klimatförnekare. Många av strategierna utgår från att något är fel på klimatförnekarna, snarare än att kännas vid deras övertygelse och att den har betydelse, säger beteendevetaren Gabrielle Wong-Parodi som är studiens huvudförfattare i ett pressmeddelande.

Forskarna konstaterar att förnekelsen av tillgängliga fakta kan ha olika psykologiska orsaker. Att acceptera att människan orsakar klimatförändring kan ifrågasätta känslan av att man har ett värde, hota finansiella institutioner och medföra en överväldigande känsla av ansvar. Att tvingas överväga sitt eget bidrag till problemet kan hota känslan av integritet och trigga försvarsmekanismer, enligt Wong-Parodi:

– Klimatförändringen är hotande eftersom den kan påverka din livskvalité, din inkomst, och en rad saker du bryr dig om.

Genom att gå i genom olika tidigare studier på området listar forskarna olika sätt som effektiva när det gäller att få folk att ändra åsikt i klimatfrågan.

Det handlar om att framställa lösningarna som sätt att bibehålla samhällets stabilitet över tid. Om att istället för att tala om hur vi förstör jorden och behöver skydda den fokusera på dess renhet, och att uppmuntra människor att utrycka sina uppfattningar i frågan innan du bidrar med information som motsäger dessa.

Man bör försöka hitta lösningar som inte hotar människors känsla av livskvalité och identitet, menar Wong-Parodi:

– Jag tror vi ofta glömmer att människor kan ha fler identiteter än den politiska. När du pratar om klimatförändring kan det finnas skäl att locka fram någon av de andra identiteterna, som mamma, vän eller student.

Grupptillhörighet framför sanning

Majoriteten av studierna som den nya studien bygger på är genomförda i USA, inom det psykologiska forskningsfältet.

Men den svenska sociologiprofessorn Mikael Klintman vid Lunds universitet är inne på ett liknande spår. Att fakta inte biter menar han handlar om att grupptillhörighet kan vara viktigare än sanning. Om de två kommer i konflikt bör människor prioritera social tillhörighet – eftersom det har gynnat oss historiskt.

– I vår ursprungliga livsmiljö löpte män 25 procents risk att bli dödad av en annan grupp än den egna. Tillit och lojalitet liksom konsensus om sant och falskt ökade överlevnadschansen för både individ och grupp, säger han till forskning.se.

Ett av Mikael Klintmans tips för att nå fram är att sätta sig in i vilken världsåskådning som åsikterna vilar på, och anpassa budskapet därefter. Klimatförnekare hittas ofta på högerkanten av den politiska skalan, vilket kan bero på att berättelsen om klimatfrågan har skrivits av i huvudsak liberala vänstergrupperingar, menar Klintman. Argument som global miljörättvisa biter inte på högern, av ideologiska skäl.

– Det är en moralsyn som ligger långt från konservativas som därför har svårt att anamma budskapet. De har inte hunnit formulera en egen berättelse.
I stället skulle man för konservativa, ofta religiösa grupper lyfta fram moralaspekter som individens rättighet att inte få sin livsmiljö förstörd av andra.

En konkret åtgärd med avseende på vikten av grupptillhörighet är att skapa beslutsfattande grupper med olika kunskapsbakgrund och ideologi, menar Mikael Klintman:

– Vi stärker gärna sammanhållningen genom att aktivt särskilja oss från andra. Särskilt gruppstärkande är det att förhålla sig negativt till andra grupper, till exempel genom att undervärdera eller förringa deras insikter. Kommer ny fakta från motståndargrupper är vi extra obenägna att lyssna. Blandade grupper och andra strukturer i samhället kan dämpa tendensen.

Sist bör kanske sägas att klimatinsikt inte är någon garanti för handling –USA:s president Donald Trump skapade i går rubriker genom att erkänna att klimatkrisen existerar, samtidigt som han föreslog att miljölagen skulle försvagas för att underlätta byggandet av nya gasledningar – men det kan ofta vara en start.