Samtidigt säger Johnson att han ska göra allt för att ett avtal ska bli av, och att man måste fortsätta förhandla. Boris Johnson har nu åkt hem till London efter att ha varit över i Bryssel inför slutförhandlingarna.

Enligt Johnson har EU gjort förhandlingarna ”onödigt svåra” under de senaste dagarna.

EU-kommissionen ordförande Ursula von der Leyen har i ett uttalande tidigare under dagen sagt att ”det inte finns någon garanti för att en uppgörelse, när och om den kan nås, hinner träda i kraft i tid.”

Därför presenteras fyra nödåtgärder: För att säkra flygtrafiken under sex månader, ordna tillfälliga säkerhetscertifikat för flygplan, säkra en ”grundläggande” gods- och passagerartrafik på landsvägarna samt skapa ett ramverk för att ordna ömsesidig tillgång till varandras fiskevatten i ytterligare ett år eller tills en fiskeuppgörelse kan nås med Storbritannien.

”Vårt ansvar är att vara förberedda för alla situationer, däribland att inte ha något avtal med Storbritannien den 1 januari 2021. Därför lägger vi i dag fram de här åtgärderna”, fortsätter von der Leyen.

Beslut på söndag

Planen – och Johnsons utspel – läggs fram dagen efter det att EU-basen dinerat med den brittiske premiärministern i Bryssel, och då diskuterat utsikterna att nå en överenskommelse. De två ledarna enades om en ny deadline – på söndag – för diskussionerna ”om samtalens framtid”, som det hette enligt en brittisk källa till nyhetsbyrån Reuters.

EU hoppas fortfarande på en lösning.

– Vi är redo att erbjuda våra brittiska vänner tillgång till vår inre marknad. Men villkoren måste vara rättvisa för våra arbetare och våra företag. Den balansen har inte nåtts ännu, men våra förhandlare fortsätter att arbeta. Vi kommer att ta ett beslut på söndag, säger von der Leyen på väg in till torsdagens toppmöte med EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel.

"Säg aldrig aldrig"

Enligt den brittiske utrikesministern Dominic Raab är det osannolikt att samtalen förlängs efter söndag, men att det inte går att utesluta och att man ”aldrig ska säga aldrig” när man förhandlar med Bryssel.

På spel i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien står frågan om det ska bli ett omfattande handels- och samarbetsavtal, eller om de ekonomiska relationerna tills vidare ska följa världshandelsorganisationen WTO:s mer allmänna regler, med allehanda tullar och kvoter.

Det sistnämnda är vad som kallas för en ”hård brexit”, utan avtal mellan London och Bryssel.

Chefsförhandlarna Michel Barnier (för EU:s räkning) och David Frost (för Storbritanniens) får nu en sista chans på sig under de närmaste dagarna och helgen.

Tiden är dock knapp – Johnson har uteslutit att försöka förlänga de övergångsregler som löper ut den 31 december.

När tiden har löpt ut uppstår komplikationer mellan Storbritannien och Nordirland, som i ett särskilt arrangemang kommer behålla vissa band till EU:s marknad, för att det inte ska uppstå en plötslig och tvär gräns mellan provinsen och EU-landet Irland. Den brittiska regeringen utlovar mer än motsvarande fyra miljarder kronor i export- och handelsstöd till Nordirland.

Fiske och flyg

Nödåtgärderna behöver godkännas av både EU-parlamentet och ministerrådet för att kunna träda i kraft. Det mesta är dessutom avhängigt av att Storbritannien är med på bollen. Om till exempel britterna vägrar att gå med på ett tillfälligt fortsatt fiske så stängs fiskevattnen ömsesidigt redan från den 1 januari.

En talesman för premiärminister Johnson lovar att britterna ska ”titta noga” på EU-åtgärderna, men flaggar för att fisket kan bli svårsmält för London.

– Vi kommer aldrig att acceptera arrangemang och tillgång till Storbritanniens fiskevatten på ett sätt som inte är kompatibelt med vår status, säger talesmannen enligt tv-kanalen Sky.

Samtidigt väntas Storbritannien inte ha något emot att åtminstone tillfälligt lösa flyg- och lastbilstrafiken, som annars riskerar att skapa kaos, till exempel om brittiska flygbolag inte längre tillåts landa i EU och vice versa.

Eurostar får ny roll

Frankrikes regering vill visa att landet är redo för vilka villkor som än kommer att gälla framöver. Två ministrar besökte på torsdagen tågstationen Gare du nord i Paris, där tågen som går under Engelska kanalen stannar.

Stationen kommer att bli en av in- och utgångarna till EU, poängterar landets EU-minister Clément Beaune. Fler än 600 tulltjänstemän har nyanställts i Frankrike.

– Vi kommer såklart hålla koll till den sista timmen på den sista dagen så att vi är förberedda och att vi är redo för den här förändringen som kommer att ske, oavsett hur det blir, den 1 januari, säger han.

Innehållet läckte ut och kritiserades redan någon vecka innan det blev officiellt, vilket Syre rapporterade på måndagen. Nu när det blivit officiellt bekräftas både besvikelser och ljuspunkter.

– Det är bra att EU-kommissionen föreslår bättre skydd under djurtransporter, men det är inte tillräckligt. Vi har krävt ett exportförbud för levande djur från EU och hårdare transportregler inom EU, säger Roger Pettersson, generalsekreterare i World animal protection Sverige i ett pressmeddelande.

Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, beklagar att kommissionen valt att inte gå längre:

– Det är mycket olyckligt att EU-kommissionen slarvar bort den här möjligheten att åstadkomma stora förbättringar för djuren. Vi nås återkommande av skandaler om överhettade djur på Europas vägar och svältande djur på omkringdrivande fartyg – och detta engagerar EU-medborgare.

Men även Djurens rätt uppmärksammar positiva inslag. Det handlar bland annat om kortare maximalt tillåtna restider för de flesta arter, uppdaterade regler för utrymme och obligatorisk spårbarhet i realtid för alla vägtransporter. Det faktum att lagstiftningspaketet kring djurtransporter inte sköts upp, som till exempel det som gäller pälsdjursuppfödning, välkomnas också.

– Nu fortsätter vårt arbete för att Europaparlamentet och ministerrådet i den kommande lagstiftningsprocessen ska stärka dessa förslag ännu mer, säger Camilla Bergvall.

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

EU-kommissionen väljer att gå vidare med att utvärdera om ett förbud mot pälsdjursfarmning är nödvändigt och genomförbart. Så besvarades på torsdagen medborgarinitiativet mot pälsdjursfarmning, som ett 80-tal djurrättsorganisationer i EU står bakom.

För att kunna ta ställning vill EU-kommissionen ha vetenskapliga utlåtanden från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, och tid för ytterligare utvärdering. EU-kommissionen kommer sedan meddela om det är ”lämpligt att föreslå ett förbud efter en övergångsperiod” eller om den ska ”säkerställa välfärden för uppfödda pälsdjur” på annat sätt.

Djurens rätt drar slutsatsen att ytterligare steg tas i riktningen mot ett pälsfritt Europa, men att EU-kommissionens svar inte står i paritet till det EU-medborgare höjt sina röster för. På tio månader samlade medborgarinitiativet Fur free Europe drygt en och en halv miljon namnunderskrifter.

– Det är bra att EU-kommissionen nu påbörjar sitt arbete med ett förbud mot pälsdjursfarmning, som så många medborgare efterfrågar. Men det är synd att de drar ut på tiden i onödan. Det finns redan en mängd bevis för att ett värdigt djurskydd inte går att tillgodose på pälsdjursfarmer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt.

Viktigt med öppen och opartisk process

I väntan på EFSA:s vetenskapliga utlåtanden utlovar EU-kommissionen flera åtgärder utifrån en strategi som ”erkänner att människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt sammankopplade”. Bland annat kommer EU-kommissionen se över EU:s textilmärkning och överväga att inkludera mink på EU:s lista av invasiva arter.

Kommissionen kommer också besöka pälsdjursfarmer där i huvudsak vilda djur, som minkar, rävar och mårdhundar hålls i små burar. Djurens rätt framhåller att djuren ”hindras från att uppvisa naturligt beteende för att sedan dödas enbart på grund av värdet av deras päls”, och att argumenten mot pälsdjursfarmning går bortom djurskydd. Detta då farmerna även utgör en risk för nya pandemier, och är ”en av de mest förorenande industrierna” genom användningen av giftiga kemikalier.

– Nu är det av yttersta vikt att processen för det vetenskapliga yttrandet är öppen och opartisk samt inbegriper samråd med intressenter över hela linjen, för att undvika överrepresentation av industrin i jämförelse med oberoende forskare och icke-statliga organisationer, betonar Camilla Bergvall.