Storbritanniens premiärminister Boris Johnson är inte nöjd med hur slutförhandlingarna fortlöpt. Det är sannolikt att det inte blir något brexitavtal, säger han och påtalar att EU gjort saker och ting onödigt svårt.
Samtidigt säger Johnson att han ska göra allt för att ett avtal ska bli av, och att man måste fortsätta förhandla. Boris Johnson har nu åkt hem till London efter att ha varit över i Bryssel inför slutförhandlingarna.
Enligt Johnson har EU gjort förhandlingarna ”onödigt svåra” under de senaste dagarna.
EU-kommissionen ordförande Ursula von der Leyen har i ett uttalande tidigare under dagen sagt att ”det inte finns någon garanti för att en uppgörelse, när och om den kan nås, hinner träda i kraft i tid.”
Därför presenteras fyra nödåtgärder: För att säkra flygtrafiken under sex månader, ordna tillfälliga säkerhetscertifikat för flygplan, säkra en ”grundläggande” gods- och passagerartrafik på landsvägarna samt skapa ett ramverk för att ordna ömsesidig tillgång till varandras fiskevatten i ytterligare ett år eller tills en fiskeuppgörelse kan nås med Storbritannien.
”Vårt ansvar är att vara förberedda för alla situationer, däribland att inte ha något avtal med Storbritannien den 1 januari 2021. Därför lägger vi i dag fram de här åtgärderna”, fortsätter von der Leyen.
Beslut på söndag
Planen – och Johnsons utspel – läggs fram dagen efter det att EU-basen dinerat med den brittiske premiärministern i Bryssel, och då diskuterat utsikterna att nå en överenskommelse. De två ledarna enades om en ny deadline – på söndag – för diskussionerna ”om samtalens framtid”, som det hette enligt en brittisk källa till nyhetsbyrån Reuters.
EU hoppas fortfarande på en lösning.
– Vi är redo att erbjuda våra brittiska vänner tillgång till vår inre marknad. Men villkoren måste vara rättvisa för våra arbetare och våra företag. Den balansen har inte nåtts ännu, men våra förhandlare fortsätter att arbeta. Vi kommer att ta ett beslut på söndag, säger von der Leyen på väg in till torsdagens toppmöte med EU-ländernas stats- och regeringschefer i Bryssel.
"Säg aldrig aldrig"
Enligt den brittiske utrikesministern Dominic Raab är det osannolikt att samtalen förlängs efter söndag, men att det inte går att utesluta och att man ”aldrig ska säga aldrig” när man förhandlar med Bryssel.
På spel i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien står frågan om det ska bli ett omfattande handels- och samarbetsavtal, eller om de ekonomiska relationerna tills vidare ska följa världshandelsorganisationen WTO:s mer allmänna regler, med allehanda tullar och kvoter.
Det sistnämnda är vad som kallas för en ”hård brexit”, utan avtal mellan London och Bryssel.
Chefsförhandlarna Michel Barnier (för EU:s räkning) och David Frost (för Storbritanniens) får nu en sista chans på sig under de närmaste dagarna och helgen.
Tiden är dock knapp – Johnson har uteslutit att försöka förlänga de övergångsregler som löper ut den 31 december.
När tiden har löpt ut uppstår komplikationer mellan Storbritannien och Nordirland, som i ett särskilt arrangemang kommer behålla vissa band till EU:s marknad, för att det inte ska uppstå en plötslig och tvär gräns mellan provinsen och EU-landet Irland. Den brittiska regeringen utlovar mer än motsvarande fyra miljarder kronor i export- och handelsstöd till Nordirland.
Fiske och flyg
Nödåtgärderna behöver godkännas av både EU-parlamentet och ministerrådet för att kunna träda i kraft. Det mesta är dessutom avhängigt av att Storbritannien är med på bollen. Om till exempel britterna vägrar att gå med på ett tillfälligt fortsatt fiske så stängs fiskevattnen ömsesidigt redan från den 1 januari.
En talesman för premiärminister Johnson lovar att britterna ska ”titta noga” på EU-åtgärderna, men flaggar för att fisket kan bli svårsmält för London.
– Vi kommer aldrig att acceptera arrangemang och tillgång till Storbritanniens fiskevatten på ett sätt som inte är kompatibelt med vår status, säger talesmannen enligt tv-kanalen Sky.
Samtidigt väntas Storbritannien inte ha något emot att åtminstone tillfälligt lösa flyg- och lastbilstrafiken, som annars riskerar att skapa kaos, till exempel om brittiska flygbolag inte längre tillåts landa i EU och vice versa.
Eurostar får ny roll
Frankrikes regering vill visa att landet är redo för vilka villkor som än kommer att gälla framöver. Två ministrar besökte på torsdagen tågstationen Gare du nord i Paris, där tågen som går under Engelska kanalen stannar.
Stationen kommer att bli en av in- och utgångarna till EU, poängterar landets EU-minister Clément Beaune. Fler än 600 tulltjänstemän har nyanställts i Frankrike.
– Vi kommer såklart hålla koll till den sista timmen på den sista dagen så att vi är förberedda och att vi är redo för den här förändringen som kommer att ske, oavsett hur det blir, den 1 januari, säger han.
Fakta: Kampen efter brexit
Storbritannien lämnade formellt EU redan den 31 januari i år och deltar efter det inte längre i exempelvis ministerrådsmöten eller i EU-parlamentet.
Samtidigt gäller särskilda övergångsregler fram till den 31 december i år för att underlätta för företag och allmänhet att anpassa sig.
Under större delen av 2020 har förhandlingar pågått i hopp om att få till ett omfattande avtal för att reglera handel, fiske och andra samarbeten från den 1 januari. Samtalen har dock störts av både coronapandemin och stor oenighet i tunga frågor.
De största motsättningarna gäller frågan om rättvisa produktionsvillkor.
Storbritannien vill ha fri tillgång till EU:s inre marknad, men vill inte automatiskt behöva följa EU:s olika regler. EU-sidan är samtidigt orolig för att det skulle kunna innebära att brittiska produkter tillåts konkurrera med hjälp av exempelvis lägre miljökrav eller enklare produktionsvillkor.
