Senaste spåren av vilda bävrar i England dateras till år 1526, före Shakespeare och drottning Elizabeth den första satt sin fot på jorden. De jagades för sin täta päls, sitt kött och för bävergället, ett sekret som användes till parfym och läkemedel.

Men för några år sedan dök de upp igen, i River Otter (utterfloden) i East Devon i sydvästra England. Djuren har konstaterats fria från sjukdomar och parasiter, och kolonin har nu vuxit till omkring 15 individer.

Det tros vara den första förökningen i det vilda som har gjorts sedan 1500-talet. Och i torsdags gav myndigheterna sitt godkännande till att låta bävrarna stanna i området.

– Det har blivit några sömnlösa nätter, och det var väldigt stressigt i början. Vi visste fördelarna, men att säkra licensen hängde på en knivsudd, säger Peter Burgess, chef för bevarandeåtgärder på den ideella organisationen Devon wildlife trust till The Guardian.

Många fördelar med bäverdammar

De fördelar som bäversamhället kan föra med sig är flera. Deras dammbyggen skapar livsmiljöer för fiskar och amfibier, hjälper till att rena flodens vatten och minska erosion. Dammarna kan även mildra effekterna av det extremväder som väntas bli vanligare i klimatkrisens tidevarv, såväl översvämningar som vattenbrist dämpas när vattnet är uppdämt i stället för fritt flödande.

– Bävrarnas återkomst har skapat en win-win-situation för området, det är härligt att se. Vilda djur och växter får ett lyft, och de tacklar människoskapade problem, säger Richard Benwell, chef för paraplyorganisationen Wildlife and countryside link till The Guardian.

Men bäverdammarna har även ställt till problem för lantbrukare, som fått sina marker översvämmade som en följd av de förändrade vattenflödena. Därför har Devon wildlife trust sett till att involvera lokalbefolkningen, bland annat genom att tillhandahålla en telefonlinje med expertstöd för de drabbade, som kan hjälpa dem att lösa problemen.

– Att markägarna vet att de har ett nummer att ringa är till stor hjälp. Djuren har mycket bättre framtidsutsikter med det här tillvägagångssättet, säger Peter Burgess till The Guardian.

Även i Sverige utrotade människan de vilda bäverstammarna, men först på 1870-talet. Arten återinfördes genom att förflytta 80 individer från den norska bäverstammen, som placerades ut på 19 platser i landet. I dag bedöms arten som livskraftig och antalet stiger.

Kungsörnarna på Gotland satte i år rekord i antalet lyckade häckningar, rapporterar P4 Gotland. Även havsörnarna blir allt fler och enligt länsstyrelsens inventerare Johan Månsson börjar det bli trångt för rovfåglarna.

– I år har 51 kungsörnsungar observerats och när det gäller havsörnarna så har man hittat ett 50-tal revir där fler än 20 ungar fötts.

I och med att populationerna nu växer ökar konkurrensen om föda, partner och boträd, säger Johan Månsson.

– Det kanske blir så att dödligheten ökar och ungfågelöverlevnaden minskar och då blir de färre igen, säger han.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar. 

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”.