Radar · Politik

Krisen i Medelhavet dominerar på EU-toppmötet

Det turkiska forskningsfartyget Oruc Reis har stått i centrum för Greklands och Cyperns irritation mot turkiskt letande efter olja och gas i östra Medelhavet.

Turkiet är inte med i EU, men dominerar ändå när medlemsländernas stats- och regeringschefer håller toppmöte i Bryssel. Cypern och Grekland vill ha starkare stöd i grälen med grannen i öst.

Sveriges statsminister finns inte på plats vid veckans möte, då Stefan Löfven (S) valt att stanna hemma av privata skäl, sedan hans mamma nyligen avlidit och snart ska begravas.

I stället får Finlands Sanna Marin tala även för Sveriges räkning, då några vikarier inte accepteras vid EU:s toppmöten.

EU-minister Hans Dahlgren (S) finns dock på plats i toppmöteskorridorerna i Bryssel för att kunna stämma av med sina finländska kollegor.

Själva mötet ägnas under torsdagen nästan helt åt utrikespolitiken, framför allt med fokus på Turkiet.

Sanktioner?

EU-landet Cypern har i flera år blivit allt mer ilsket över Turkiets agerande kring den delade ön, där en icke-erkänd turkstöttad utbrytarrepublik huserar längs nordkusten. Inte minst gäller irritationen det turkiska letandet efter olja och gas på vatten som det erkända Cypern ser som sitt.

Nu är det tänkt att EU ska visa samlat stöd för cyprioterna.

– Turkiets destabiliserande handlingar i östra Medelhavet är oacceptabla och förvärrar ett redan spänt läge, sade Löfven i ett framträdande i riksdagens EU-nämnd i onsdags.

I första hand hoppas EU-länderna få en avspänning till stånd genom samtal. Sannolikt markeras även genom att fler personer och företag som deltagit i den turkiska verksamheten förs upp på EU:s sanktionslista.

– Skulle dialogvägen inte ge resultat, då måste EU stå redo att överväga andra handlingsalternativ, till exempel utökade listningar inom ramen för den existerande sanktionsregimen, sade Löfven.

Belarus och brexit

Om EU-ledarna kan enas om sin syn på Turkiet och de cypriotiska sanktionskraven finns hopp om enighet kring nya sanktioner även mot Belarus.

Redan i augusti kom medlemsstaternas utrikesministrar överens om att utöka sanktionerna mot den auktoritära ledningen i Minsk med anledning av våldet och oegentligheterna kring det senaste presidentvalet.

Några formella beslut har dock ännu inte tagits – eftersom Cypern velat vänta tills det finns färdiga besked kring Turkiet.

Även relationerna till Kina, förgiftningen av ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj och den nyuppblossade kriget kring Nagorno-Karabach kommer att avhandlas under torsdagen.

På fredagen avslutas sedan mötet med diskussioner om industripolitik, den inre marknaden, digitalisering och läget i brexitförhandlingarna med Storbritannien.

Fakta: Veckans EU-toppmöte

EU:s stats- och regeringschefer skulle egentligen ha hållit ett extrainsatt toppmöte den 24-25 september för att främst diskutera utrikesfrågor.
Mötet sköts dock upp i en vecka, sedan permanente rådsordföranden Charles Michel varit i kontakt med en coronasmittad person och därför behövde sätta sig i tillfällig karantän, i väntan på testresultat.
Torsdagens del av mötet inleds kl 15 med ett sedvanligt tal från EU-parlamentets talman David Sassoli. Därefter diskuteras i tur och ordning Kina, Belarus, förgiftningen av Aleksej Navalnyj och kriget i Nagorno-Karabach innan ledarna äter en arbetsmiddag, med Turkiet på menyn.
Efteråt väntas en presskonferens med Michel och kommissionsordförande Ursula von der Leyen, tidigast kring klockan 21.
På fredagen avhandlas EU:s inre marknad, industripolitik och digitaliseringsfrågor innan mötet avslutas med en kort genomgång av förhandlingarna med Storbritannien om handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.
Den sistnämnda frågan väntas sedan dominera när stats- och regeringscheferna håller sitt nästa EU-toppmöte, redan den 15-16 oktober.