Indonesiens underhus godkänner ratificering av ett försvarssamarbetsavtal med Sverige. Landets kontroversielle försvarsminister Prabowo Subianto vill emellertid mer, rapporterar indonesiska medier – och allt i en tid då Indonesien trappat upp sina militära operationer och massarresteringar av civila i Västpapua.
Det indonesiska underhuset, som bland annat överser säkerhetsfrågor och utländska avtal, har gett grönt ljus att ratificera ett ”försvarsavtal mellan Indonesien och Sverige”, rapporterar The Jakarta Post.
Försvarsminister Prabowo Subianto utfrågades onsdagen den 30 september, angående dennes enträgna begäran av underhuset att skyndsamt godkänna avtalet:
– Jag hoppas att underhuset godkänner lagförslaget så snart som möjligt, sade Prabowo Subianto enligt The Jakarta Post.
Försvarssamarbete
Svenska försvarsdepartementet har getts tillfälle att kommentera uppgifterna om Prabowo Subiantos önskemål och underhusets godkända avtal, men ”kan inte på den korta tid som erbjudits kommentera medieuppgifterna”.
”Prabowo säger att den svenska regeringen har ratificerat avtalet som togs upp i en diplomatanteckning den 11 oktober 2017, skickad från den svenska ambassaden i Jakarta till indonesiska UD”, rapporterar den indonesiska tidningen Tempo.
Avtalet inkluderar – enligt de indonesiska medierna – en rad olika försvarsaspekter, såsom informationsutbyte, marinsamarbete och forsknings- och försvarsindustrisamarbete, enligt försvarsminister Prabowo Subianto. Sverige och Indonesien sägs även fördjupa samarbetet när det gäller utbildning och övningar.
Kontroversiell figur som hoppas på mer
Prabowo Subianto är en kontroversiell politisk aktör med ett enligt Amnesty International blodbesudlat förflutet i egenskap av högste chef för militärens ökända specialstyrkor Kopassus i slutet av 1990-talet. 1998 avgick diktator Suharto efter tre decennier som landets envåldshärskare, bland annat till följd av Kopassus mord på demokratiaktivister i Jakarta. Prabowo Subianto har även anklagats för människorättsbrott i Östtimor som mellan 1975 och 1999 ockuperades av Indonesien.
Sedan 2019 tillbaka i maktens korridorer är Prabowo Subianto övertygad om att utsikterna för Indonesiens globala försvarskontakter är goda. Sverige är en intressant partner och försvarsministern ser det godkända försvarssamarbetsavtalet som en potentiell språngbräda för Indonesiens försvarsindustri att fördjupa samarbetet med sin svenska motsvarighet.
I november 2019 uttryckte Prabowo Subianto i ett möte med Indonesiens Sverigeambassadör dessutom intresse att ”utforska samarbetet med Sverige” gällande försvarsteknologi, särskilt missiler och radarsystem, rapporterar The Jakarta Post.
”Olycklig signal”
Indonesiens militära samarbeten med andra länder sänder ”olyckliga signaler” i en tid då de utökat sin militära närvaro i Västpapua, anser västpapuanska människorättsaktivister. Sedan december 2018 bedriver den indonesiska armén regelbundna operationer mot en illa beväpnad självständighetsgerilla vid sidan om massarresteringar av civila självständighetsförespråkare.
– I ett läge då Stillahavsländer pushar på för att FN ska kunna få tillträde och inleda inspektioner rörande de mänskliga rättigheterna i Västpapua borde inte försvarsuppgörelser mellan exempelvis Sverige och Indonesien vara prioriterat, säger Raki Ap, medlem av Nederländernas gröna parti och själv västpapuan, vars far var antropolog och avrättades av den indonesiska militären på 1980-talet, till Tidningen Global.
I måndags, den 28 september, äntrade indonesisk polis ett universitetscampus i staden Jayapura och avlossade skarpa skott. Västpapuanska studenter protesterade mot den rådande ”autonomi” som provinsen åtnjutit sedan flera år tillbaka. En politisk status som på pappret utlovar Västpapua självstyre och större utdelning av de inkomster som görs framför allt på palmoljeodling och gruvnäringen vid guld- och koppargruvan Grasberg.
”Ohållbar situation i Västpapua”
Människorättsaktivister som Tidningen Global talat med vittnar unisont om att ”autonomin” bara är ”en ordkuliss”.
– Västpapuaner behandlas som andra klassens medborgare och strukturell rasism håller lokalbefolkningen utanför arbetsmarknaden och politiska poster, säger en lokal människorättsaktivist som vill förbli anonym.
Polisens våldsamma ingripande på universitetsområdet i Jayapura i måndags är endast det senaste beviset på det våldskapital med vilket den indonesiska staten regerar i Västpapua. Nyligen greps också 200 självständighetsförespråkare efter massprotester runtom i Västpapua – varav merparten i staden Nabire – strax efter att en 63-årig pastor mördades utanför staden Hitadipa, enligt samstämmiga vittnen av indonesisk militär
När Indonesien inledde en storskalig militär operation mot Nduga-regionen i centrala Västpapua framkom bilder och vittnesmål om bruk av kemiska vapen av armén. Militären – och Indonesiens försvarsminister Prabowo Subianto – har avfärdat uppgifterna som ”fake news”. Foto: Dold källa.
UD ”följer utvecklingen”
Den svenska regeringen och utrikesdepartementet ”är medvetna” om att situationen i Västpapua ”skiljer sig avsevärt” från övriga Indonesien. I ett uttalande från UD till Tidningen Global framgår det dock att den svenska linjen fortsatt löper via handel:
”Sverige har under de senaste åren stärkt de bilaterala relationerna med Indonesien. I ambassadens kontakter med Indonesien, inklusive de årligen återkommande bilaterala konsultationerna, står mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer högt på dagordningen. Möjligheter till att lyfta fram dessa frågor ges också genom ett utökat näringslivssamarbete”, skriver UD:s pressjour i ett skriftligt uttalande.
– Lokalbefolkningen körs helt och hållet över av den indonesiska provinsregeringen, säger en forskare med mångårig erfarenhet i både Indonesien och Västpapua till Tidningen Global.
Situationen i Västpapua är, menar hen, ”fullständigt ohållbar”:
– Indonesien har fått på plats en otrolig sofistikerad övervakningsapparat som slår tillbaka mot varje liten missnöjesyttring.
