När Kinas ledare Xi Jinping meddelade FN att landet siktar mot koldioxidneutralitet 2060, tog det forskare och analytiker på sängen. Nu försöker de greppa vad det betyder för klimatet. ”Det kan bli en katalysator”, säger Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare och professor vid Linköpings universitet.
2020 skulle bli ett superår för klimatet och den biologiska mångfalden. Toppmötena skulle avlösa varandra och kulminera i november, då COP26 var planerat att gå av stapeln i Glasgow.
Förväntningarna var skyhöga, både för att man tillsist skulle behöva komma överens om det nya systemet för utsläppshandel och för att länderna skulle presentera hur de ska uppfylla sina åtaganden, gentemot Parisavtalet.
Men ett lömskt virus ställde allt på ända. När covid-19 gick från epidemi till pandemi, fick det toppmöte efter toppmöte att ställas in. Ändå hände något i FN för en vecka sedan som kan bli en så kallad ”game changer”. Det vill säga en händelse som helt ändrar förutsättningarna för det internationella klimatarbetet.
– Kina kommer att skala upp sina nationellt fastställda bidrag (till Parisavtalet) genom att anta mer kraftfulla policys och åtgärder. Vi siktar mot att nå vår utsläppspeak till 2030 och nå koldioxidneutralitet till före 2060, sa Kinas ledare Xi Jinping via en videolänk till FN:s generalförsamling den 22 september.
"En överraskning"
Det förstnämnda var ingen nyhet. Det var däremot att världens största utsläppsland nu planerar att bli koldioxidneutralt till 2060. Aldrig tidigare hade landets ledning satt något slutdatum.
– Det var en överraskning för de allra flesta och en jätteviktig signal, det viktigaste som hänt inom klimatpolitiken det här året tillsammans med EU:s konkreta planer i European green deal, konstaterar Björn-Ola Linnér, klimatpolitisk forskare och professor vid Linköpings universitet.
Än så länge har landet inte berättat exakt hur det ska gå till. Mer konkreta planer väntas senast till COP26 nästa år men redan nu kan det få effekt i Kina, tror Björn-Ola Linnér.
– Det kommer säkert få en stimulerande effekt när företag och tjänstemän ska förhålla sig till hur de ska tillämpa det och hur de kan vara med och bidra, vi vet sedan tidigare att den typen av utfästelser, även om de inte är konkreta, ofta faktiskt leder till handling.
Landet har tidigare inte gjort sig känt för sin progressiva miljöpolitik. Men med Xi Jinpings budskap, ser Björn-Ola Linnér det som att landet nu närmar sig EU, som lanserat sin Green New Deal.
Ett paket av policys, satsningar och åtgärder som ska göra unionen koldioxidneutral till 2050.
– EU-kommissonen har suttit och planerat för att skapa allianser och med Kina får det ännu större tyngd. Man går sin egen väg och sneglar inte på USA, säger Björn-Ola Linnér.
"Kommer att påverka många andra länder"
Precis som EU har Kina nu också ett intresse av att påverka fler länder till en mer ambitiös klimatpolitik. Något som geopolitisk sätter stor press på den sida som bromsar arbetet inom Parisavtalet, tror Björn-Ola Linnér.
– Jag tror absolut att det kan bli så, att vi kommer att få se fler starka utfästelser inför Glasgow nästa år. Kina kommer inte att nöja sig med att andra spelare inte satsar på klimatet, de kommer att använda sin geopolitiska tyngd. Även om det inte påverkar USA, kommer det att påverka många andra, säger han.
Samtidigt finns det smolk i bägaren. Under årets första sex månader stod Kina för mer än hälften av världens nya kolkraftverk och 90 procent av alla planerade, enligt Global Energy Monitor. Även om landet också har en stark tillväxt på förnybar energi, skapar satsningarna på kol frågetecken kring hur – och framförallt när, Kina tänker göra de stora utsläppsminskningarna.
– Det är en enorm utmaning, vi vet att de investeringar som gjorts och påbörjats kan komma att ha en avskrivningstid på upp till 40 år, säger Björn-Ola Linnér.
Är då Kinas och Xi Jinpings budskap om koldioxidneutralitet till 2060 tillräckligt ambitiös för att leva upp till Parisavtalet?
– Det är ett steg i rätt riktning men det beror helt på när de största utsläppsminskningarna sker, om de påbörjas dramatiskt efter 2030 kan det gå men om det sker först mot slutet av perioden, då är det långt ifrån säkert.
Xi Jinping deltog också i ett toppmöte i FN om biologisk mångfald under onsdagen. Nästa år kommer Kina spela en avgörande roll som värd för toppmötet COP15, som ska förnya de mål som finns inom ramen för Konventionen om biologisk mångfald. Trots förväntningar om en stark utfästelse kring arbetet för att hejda förlusten av arter – kom det inte. Istället nöjde han sig med att prata om behovet av att skydda naturen i mer generella termer.
– Vi behöver respektera naturen, följa dess lagar och skydda den, sa han genom en videolänk som sändes ut över världen.
Skulle innebära ett stopp för nya kolkraftsverk
I en analys av forskaren Hector Pollit vid universitetet i Cambridge, uppskattar han att Kinas beslut kommer att bespara världen 215 gigaton koldioxid i atmosfären, mot vad som hade släppts ut om nuvarande policies och teknologiska trender skulle hålla i sig. Men för att landet skulle klara av målet – skulle en rad nya åtgärder behövas – och redan existerande behöva skruvas åt, däribland existerande regler för energieffektivisering och prissättning på koldioxid. Landet skulle också behöva säkerhetskälla att inga nya kolkraftverk byggs. Går målet i land, har det stor betydelse för den koldioxidbudget som finns kvar för att kunna hålla uppvärmningen till 1,5 till 2 grader, konstaterar forskaren i en artikel i Carbon brief. Men precis som Björn-Ola Linnér ser han också en rad ”spill over” effekter, på resten av världen, så som att priset på solpaneler kommer att sjunka ytterligare när efterfrågan ökar.
Källa: Carbon brief
