”Det är mycket glädjande att våra svenska företag nu tar tillvara på möjligheten att exportera fläskköttsprodukter till Filippinerna”, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). Medan svenska regeringen gläds åt att sälja fläsk från grisar instängda på betonggolv ger den danska livsmedelsministern Mogens Jensen (S) danskarna större möjligheter att lägga växtbaserat på tallriken.
Danmark satsar 23 miljoner på att danska företag ska kunna utveckla växtbaserade livsmedel. Danska regeringen menar att man överallt i världen tittar på hur vi kan producera livsmedel hållbart, och förutspår goda exportmöjligheter för växtbaserat.
I Sverige ger en blick på den svenska höstbudgeten vid handen att den svenska regeringen inte gör någon koppling mellan animalieproduktion och klimatkrisen. Svensk djurindustri verkar vara en legitim form av klimatförnekelse.
Listan över kriserna kopplade till kött- och mjölkproduktion är diger. Greenpeace-rapporten Farming for failure pekar ut EU:s animalieproduktion som ett avgörande hinder för att nå målen i Parisavtalet. Det brinner i Kalifornien och i världens största våtmark, Pantanal i Brasilien, där uppsvällda djurkroppar ligger i landskapet. Skövlingen av Amazonas har trappats upp och vilda djurarter försvinner eller kämpar för överlevnad. Jakten på mark för foderodling och biffproduktion har dessutom blivit en riskfaktor för spridning av sjukdom mellan djur och människa. Vi tränger allt djupare in i djurens habitat, vilket gör att kontaktytorna och därmed smittoriskerna ökar.
Även om allt ovanstående är goda skäl till att äta veganskt så förblir det mest uppenbara skälet också det skäl som ofta osynliggörs i klimatdebatten, nämligen för djurens skull. Jorden är just nu ingen bra plats för djur att leva på, särskilt inte för de miljarder kycklingar, fiskar, kor, hönor och grisar som är instängda i djurfabriker världen över. Det är inte främst på grund av att djurfabrikerna bidrar till klimatförändringar, regnskogsskövling och minskad mänsklig välfärd som vi inte ska äta djur.
Klimatfrågan drivs på många sätt från ett antropocentriskt perspektiv, samma perspektiv som fört oss till den kris vi försatt planeten i. FN:s nuvarande 17 hållbarhetsmål bygger till exempel på att djur ses som resurser för mänsklig välfärd. Det antropocentriska perspektivet behöver utmanas.
Djur är kännande individer med liv som är viktiga för dem själva, och det räcker som moraliskt skäl till varför vi inte ska äta dem. Precis som vi som individer av moraliska skäl inte bör äta djur, måste politiken våga lägga sig i vad vi lägger på tallriken. Av klimatskäl, javisst, men politiken får inte heller backa för etiska skäl och allt vi vet om djurs förmåga att uppleva såväl lidande som glädje. Allt går inte att reducera till utsläppssiffror. Vi ska värna kycklingar, fiskar, kor, hönor och grisar för deras egen skull.
Djuren är i sig själva fullt tillräckliga skäl till att inte äta dem.
Världskända späckhuggaren Tahlequah, som vägrade släppa sin döda kalv, har blivit mamma igen.
Späckhuggare attackerar båtar. Forskarna tror att det kan bero på stress hos en hotad population.
