Arbetsbördan för kvinnor kan bli tyngre när det obetalda hemarbetet konkurrerar med det avlönade. Ökad stress riskerar att bli följden, men krisen skulle också kunna leda jämställdheten i positiv riktning.
Enligt en YouGov-undersökning arbetar 33 procent av svenskarna hemifrån i större utsträckning till följd av coronavirusets framfart. Internet kryllar av tips på hur du bäst ska lägga upp hemarbetet, med fasta tider och digitala möten. Tipsen är däremot färre när det kommer till hur det andra hemarbetet ska hanteras, och risken finns att någon i hushållet plötsligt tycker sig ägna mer tid vid diskhon än vid datorn.
På Jämställdhetsmyndighetens hemsida konstateras att det finns en risk för att ett ojämlikt mönster förstärks när mer tid spenderas i hemmet och att kvinnornas arbetsbörda blir tyngre. Men situationen skulle också kunna leda till att män tar ett större ansvar då fler pappor stannar hemma.
– Det är ganska komplext. Det handlar om hur fördelningen ser ut mellan hem-och omsorgsarbete och lönearbete överlag, och vilka eventuella konsekvenser det kan få i den här speciella situationen. Till exempel beror mycket på om man har barn hemma samtidigt som man jobbar, säger Karin Röbäck de Souza, som är utredare på Jämställdhetsmyndigheten.
Utökad projektledning
Än så länge är det för tidigt att dra några slutsatser, men förändringar i samhället påverkar ofta jämställdheten. I vilken riktning det går beror mycket på hur utgångsläget ser ut.
– Har man en hyfsat jämn fördelning kan det ju fortsätta även om bägge parter jobbar hemma. Men det kan också vara så att vi har den traditionella tanken att kvinnan är projektledare, även om kvinnan och mannen hjälps åt i hushållsarbetet. Om det nu uppstår mer arbete i form av omsorg om barn och äldre kan jag tänka mig att kvinnan lätt faller in i rollen att ta på sig det, säger Lena Abrahamsson, som är professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Om fördelningen av hushållsarbetet är ojämlikt från början kan det förstärkas när mer tid spenderas i hemmet.
– Då finns alla möjligheter att sköta hushållsarbetet löpande. Den tid som frigörs när man slipper resor fyller kvinnan med arbetsuppgifter i hushållet, om man lever ojämställt, säger Lena Abrahamsson.
Emma Hagqvist är doktor i hälsovetenskap och arbetar vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet. Hon tror inte att hemarbete eller deltidspermittering på något sätt förändrar fördelningen av hushållsarbetet i stort.
– Tvärtom visar studier att män som är hemma i större utsträckning än sin kvinnliga partner gör mindre hushållsarbete än män som arbetar heltid.
Under pandemin har antalet uttagna vab-dagar ökat, och det är fortfarande kvinnorna som tar ut flest dagar.
Stressa nu, betala senare
Under pandemin har antalet uttagna vab-dagar ökat, och det är fortfarande kvinnorna som tar ut flest dagar.
– Det blir ännu viktigare att kommunicera inom familjen och vara noga med att fördela vab-tiden och diskutera hur man kan lägga upp arbetet om den andra vabbar. Är man hemma hela dagarna blir det kanske också mer stökigt än när ingen är där, då behöver vi prata om hur vi ska förhålla oss till det, säger Emma Hagqvist.
Hon konstaterar att det generellt är mer vanligt idag att balansera arbetsliv och privatliv men att många fler parametrar tillkommer i och med coronakrisen. Även om det känns hanterbart i stunden kan det leda till stress senare, tror Emma Hagqvist.
Karin Röbäck de Souza vill poängtera att vi behöver vara vaksamma när det gäller psykisk ohälsa, hos både vuxna och barn.
– Psykisk ohälsa drabbar kvinnor mer, de tar mer ansvar för barnens oro. Det är också viktigt att inte bara prata om barnen som ett arbete, utan även se hur flickor och pojkar själva tar del i omsorgs- och hushållsarbetet. En undersökning från Unicef har till exempel visat att flickor och pojkar påverkas emotionellt på olika sätt av krisen, och redan där ser man tendensen till mer omsorg från flickorna.
