Mark som blir obrukbar är ett problem på många håll i världen. I Grenada i Karibien kämpar unga människor för att stoppa ökenspridning och återställa skadad jordbruksmark. Nu uppmuntras företag att följa efter.
– Ungdomarna ger mig mycket hopp, för jag ser deras passion och deras vision. De bryr sig om planeten och ser att det handlar om deras framtid, säger chefen för FN:s konvention för bekämpning av ökenspridning (UNCCD) Ibrahim Thiaw till IPS.
Varje minut förloras 23 hektar produktiv mark på grund av ökenspridning och torka enligt FN:s miljöprogram. Ibrahim Thiaw menar att det leder till att unga människor tvingas lämna sina hemländer och de flesta kommer aldrig tillbaka.
Enligt en ny rapport från FN kommer 14 länder få ta emot mer än en miljon migranter fram till 2020 medan tio länder kommer se ett utflöde av liknande storlek.
Haiti. Familjer tvingas flyttas när skog och mark förstörs av torka och ökenspridning. Foto: John McConnico/TT
– Och vad finns kvar för den unga kvinnan eller mannen på Haiti om 98 procent av deras skog är borta och de karga kullarna inte längre kan brukas? Det frågar sig Ibrahim Thiaw.
Världsdag mot ökenspridning
Liksom Haiti har Grenada – en annan del av den karibiska gemenskapen CARICOM – drabbats av markförstöring.
På världsdagen för kampen mot ökenspridning i måndags lyfte Grenadas jordbruksminister Yolande Bain-Horsford att markfrågan spelar en viktig roll i den ekonomiska utvecklingen som pågår i landet.
– Jordbrukssektorn bidrar i hög grad till utvecklingen genom sysselsättning, mat och statliga intäkter, säger Bain-Horsford till IPS.
– Med tanke på vikten av denna sektor för våra ekonomier måste vi hantera de utmaningar vi står inför, som markförstöring, brist på hållbara jordbruksmetoder, klimatförändringar och torka.
Bain-Horsford menar att Grenada är en spjutspets i kampen mot ökenspridning på lokal, regional och global nivå.
Lokalt har önationen satt ambitiösa mål för att säkerställa att den tar itu med och även vänder effekterna av markanvändning som leder till ökenspridning.
Dessa mål har också antagits av regeringen och bör uppnås före 2030.
För att nå målen ska Grenada fram till 2030:
Öka bördigheten och produktiviteten på 580 hektar jordbruksmark
Omvandla 800 hektar övergiven jordbruksmark till skogsbruk 2030
• Genomföra skyddsåtgärder för 120 hektar mark
• Rehabilitera 383 hektar förstörd mark vid Bellevue South i Carriacou
• Rehabilitera 100 hektar förstörda skogar och öka skogens koldioxidinlagring med 10 procent
Ön har också färdigställt och lämnat in sin nationella rapport om markförstöring för 2018 och kopplat problemen till både genus och FN:s mål för hållbar utveckling.
Ibrahim Thiaw understryker att markfrågan inte kan bäras endast av regeringarna. Han menar att vägen framåt är att mobilisera både samhällsmedborgarna och privata investerare.
– Så länge företagen inte ser värdet i att investera i återställning av mark kommer inget att hända.
– Regeringarna behöver granska sina system för användningen av mark. Det kan till exempel handla om avtal som säger att om mark återställs kan man får bruka jorden under de närmaste 50 eller 60 åren, säger Ibrahim Thiaw.
Turkiets regering var nyligen värd för en FN-konferens där ökenspridning var en av frågorna på agendan.
Turkiets jordbruks- och skogsminister Bekir Pakdemirli sade att världen står inför ett växande tyst hot.
– Det här hotet är farligare och mer lömskt än krig. Ökenspridningen gör våra länder obrukbara och riskerar vår framtid.
"Ingen vill fly"
Pakdemirli menar att ökenspridningen är en katastrof som hotar hela världen, bland annat för att människor tvingas migrera, särskilt från länder i Afrika som drabbas mest av ökenspridningens konsekvenser.
– Ingen vill lämna landet där de är födda och känner sig hemma. Migration är ett sätt att hantera en desperat situation, säger Pakdemirli.
– Barn och kvinnor är den mest utsatta kategorin av offer. Vi måste vidta nödvändiga åtgärder innan ett land förlorar sin produktivitet och blir helt obeboeligt.
– Samtidigt som vi vidtar dessa åtgärder måste vi agera i samförstånd och anta principen om att alla länder runtom i världen ska skyddas, tillägger Pakdemirli.
