DEL 3 AV 3. Det växande återbruket och vår relation till föremål – ett systemskifte på väg?
För att en beteendeförändring ska få fäste krävs information och kunskap och att några få går i bräschen och verkligen ändrar sitt beteende. Sedan följer förhoppningsvis allt fler efter.
Författaren Helena von Zweigbergk, som nyligen kom ut med boken ”Grejen med saker”, har reflekterat kring konsumtion och kärleken till prylar.
— Jag har alltid köpt för mycket och har ofta handlat på impuls. Ibland har det känts bra, man får ju ett glädjerus av att shoppa och jag har varit nöjd med inköpet. Men lika ofta har jag i efterhand tänkt; varför köpte jag den här? Vad ska jag med den till?
Hon konstaterar att många nog kan känna igen sig i det där. Kicken när man tycker sig har gjort ett riktigt fynd. Och sedan ångesten som kommer som ett brev på posten; att inte kunna kontrollera sig är skämmigt. För visst är det så att shoppandet i många fall handlar mer om begär än behov och om att fylla ett tomrum inombords.
— Man köper för att ”unna” sig något fint eller extra, shoppingen blir en stressventil. Men det löser ju inget…
I sin bok beskriver hon hur det i dag finns något bulimiskt i vårt förhållande till saker. Människor handlar och handlar, men man vet inte alltid varför man konsumerar, det blir som ett missbruk. Man köper för att man kan. Det är inte grejerna man är ute efter egentligen, det är själva handlandet.
— Sedan är det ju så att det har blivit väldigt enkelt att shoppa. Förr sparade man ihop till det man ville ha. Nu kan man få allt direkt. Det är så lätt att klicka hem något på nätet och betalar gör man i efterhand. Och vi matas ständigt med budskap som ”det är inte helt hundra”, det finns alltid förbättringspotential. Att låta sig nöja med det man har är inte ett alternativ.
En klassmarkör
Men saker är också en stark klassmarkör. Det anses exempelvis finare att köpa sparsmakat men av god kvalitet än att glupskt handla mycket och billigt. Men även den som handlar kvalitet kan hamna i ett missbruksbeteende, trots att det utåt sett kanske inte är lika uppenbart.
— Det finns personer som hela tiden håller på och bygger om sina kök och det handlar sällan om att allt är slitet utan om att man tror att livet ska bli härligare med ett nytt kök. Att en trivsel ska infinna sig. Men det blir ju bara ett utanpåverk, konstaterar Helena.
Själv bestämde hon sig för att ta ett köpfritt år. Hon hade kommit till en punkt när det inte längre kändes roligt att handla. Hon shoppade mest för att hon tyckte synd om sig själv, för att få en stunds tröst. Och hon upptäckte att den tid hon hade lagt på att vandra in och ut ur butiker i jakt på den ”perfekta” prylen nu kunde ägnas åt annat.
— Jag fick mycket mera tid till att umgås och fika med vänner, till att bara vara. Det var nog den största aha-upplevelsen. Att shoppandet tar så mycket tid!
Hon vill inte komma med pekpinnar och understryker att det visst kan vara både kreativt och roligt att handla saker. Men det är just det; det måste kännas roligt!
— Vi är på väg att konsumera sönder vår jord. Jag tycker att man ska tänka igenom sina köpvanor och fråga sig varför man handlar och varför det är så viktigt att äga saker. Vi har aldrig haft så mycket prylar per person som i dag. Men gör de oss lyckligare, mer än högst temporärt?
Sakerna och vår identitet
Ändå vill hon inte helt avfärda vårt behov av att äga saker. För många saker bär på en historia och knyter an till vår identitet.
— Det kan låta härligt att bara släppa taget om alla prylar. Men i verkligheten innebär det ofta en kris. Kläderna vi bär och hemmet med all dess beståndsdelar är viktiga för vår identitet, för vårt hem berättar något om vilka vi är och varifrån vi kommer…ärvda saker, minnen från barndomen och resor, saker som barnen gjort. Sakerna utgör en väv av händelser, livserfarenheter och känslor.
Anna Bohlin, docent i socialantropologi vid Göteborgs universitet som forskar om second hand och människors relationer till ting, är överens med Helena von Zweigbergkh om att vi bygger relationer till saker, men även att vi vårdar relationer genom ting.
— Det finns ibland en skam kring att ha kvar gamla saker, inte minst eftersom det pratas mycket om att vi ska rensa ut och prylbanta. Men om vi vill ha ett hållbarare samhälle så är det viktigt att höja statusen kring vård av det vi redan har och lappa, laga och omvandla så som tidigare generationer gjorde. Vi behöver omvärdera vårt förhållningssätt till sakers livslängd och ifrågasätta om det som är nytt verkligen är så fint som vi tänker oss, med tanke på den osynliga prislapp som kommer med på köpet, säger hon och slår ett slag för att gamla, väl använda saker bär på en historia och att vi med fördel vågar använda dem utan oro för att de ska få skavanker. De är ju redan nötta och skavda. Det finns något vilsamt i det.
Fem tips för att förlänga livet på möbler du tröttnat på
Monica Karlstein är kreatör och aktuell med boken ”99 hacks – från massproducerat till genuin inredning” som handlar om Ikea hacks och släpps 29 maj på Norstedts förlag. Här är hennes tips.
1. Byt funktion
Ett soffbord kan få en stoppad bordsyta och fungera som schäslong i sovrummet, en pall kan byggas om till ruschkana i barnrummet och ett bockben kan bli en klädhängare för barnen i hallen.
2. Byt rum och hus
En golvlampa som du tröttnat på invid soffan kanske känns helt ny och fräsch som sänglampa. Eller pallen i hallen kanske inte känns lika uttjatad i barnrummet och på så sätt kan få leva ett tag till hemma hos dig. Eller kör ut möblerna till sommarstugan och ta hem några andra därifrån.
3. Förändra looken
Byt utseende på dina möbler. Fånga upp en kulör i din vardagsrumstapet och måla bokhyllan i samma kulör eller köp lite ny textil och klä om köksstolarnas sits. Färg, tapet och textil är bra material att jobba med om du vill skapa stor förändring hyfsat enkelt och snabbt.
4. Fester på rester
Rota i lådor och förråd hemma och se vad du har. En gammal klänning kanske kan bli nya kuddfodral till soffan och en gammal linnegardin kanske räcker till att klä om sänggaveln. Kanske har du en slatt färg i källaren som räcker till ny färg på sängbordet. Koka helt enkelt soppa på en spik av saker och restmaterial du redan har hemma. Det kan bli kalasfint.
5. Våga gå loss
Målar du byrån i fel färg går den att måla om ett lager till. Klär du om fåtöljen och du ångrar dig är det säkert bättre än förut. Klär du en skåplucka med rotting går det säkert att köpa en ny skåplucka om du tröttnar eller om det blir fel. De bästa hemma-fixen är de som blir av, så våga gå loss och testa dina idéer. Och tröttnar du sedan på det du fixat till finns det säkert någon annan som vill ta över det efter dig. Sälj eller skänk bort det du inte längre vill ha.
Trendstefans 5 tips på hållbar inredning
1. Leta efter återvunna material. Nu kan man köpa till exempel köksstolar från Mater som till stor del är gjorda av övergivna fisknät från haven. Återbrukade material är spännande. Hitta nya konstellationer men läs på – till exempel plast tappar i kvalitet när det återbrukas. Det är lättare att hålla jämn kvalitet med t ex metaller.
2. Leta nya material, till exempel tencel. Bomull är en energikrävande, vattenkrävande och ganska dålig fiber för textilier. Flera företag blandar in cellulosa från t.ex. svenska skogar för att göra produkter som sängkläder med miljövänliga. Lexington gör det, liksom vissa mattor hos Asplunds. Nya material är svårt att ta till sig. Tvättar man det som vanligt? Det innebär att vi konsumenter måste läsa på mer.
3. Leta efter FSC-märkning. Märkningen betyder att trä är avverkat på ett schysst sätt och återplanterat. Det innebär att man faktiskt kan köpa t ex teak och annat ädelträ – men bara om de har en bra märkning. Märkningar är bra och enkelt – men var realistisk. Någon har sagt att det finns över 400 märkningar och då räknar vi inte heller företagens egna ”miljömärkningar” oavsett om det kallar det ”bra miljöval” eller nåt annat. Kolla vem som står bakom märkningen.
4. Vattenhyacint. Jag ser det som ett exempel på hur svårt det är med all information. Vattenhyacint verkar ju vara ett bra material i Sydostasien. Snabbväxande, håller bra – men om man får veta att det är ett ogräs som slammar igen vattendrag så är det ÄNNU bättre att avverka och använda till exempelvis korgar. Vilka andra material kan vi använda? Jag har exempelvis sett blomkrukor gjorda av sjukhusens gamla papperslakan…
5. Egenodlat. Jag är helt säker på att vi kommer vilja se fler saker som är hemmagjorda, återbrukade, bytta. Flera kedjor i USA har utbildning i hur man lagar sina gamla kläder som man köpt där. Jag är säker på att kompost är det nya svarta, men än så länge är det inget vi vill ha i våra lägenheter. Men Marbodal har tagit fram odlingslådor som vi kan ha i köket. Smart.
Trendspanaren Stefan Nilsson ligger bakom bloggen Trendstefan.
