Radar · Nyheter

Han hotas till livet på grund av sitt miljöengagemang

Datu Dande Dinyan lever i dag på hemlig ort på grund av dödshoten emot honom.

I reseannonser beskrivs Lake Sebu i södra Filippinerna som ett drömskt och vackert landskap. Men den 3 december 2017 färgades marken röd när åtta bybor sköts ihjäl, kort efter att stamhövdingen Victor Datu huggit ned 150 hektar kaffeplantage. Nu har hans efterträdare hotats till döden.

– Det var en desperat handling, han hade förlorat allt hopp, säger Datu Dande Dinyan som fått efterträda byäldsten som ordförande för T´boli Manobo S´daf organisation (Tamasco).

När Syre träffar honom en sommarkväll i Malmö är det första gången han är utanför Filippinerna. Allt började 1991 när timmermän anlände med motorsågar, förklarar Datu Dande Dinyan. Hans pappa försökte med alla medel få plantageägarna att ge upp sina planer, berättar han. Men till ingen nytta.

– Mitt första minne är att jag faller ner i ett dike under en av alla de evakueringar vi tvingades göra, säger han.

Heliga träd höggs ned
Efter att regnskogen skövlats planterades kaffeplantor och ett 1 800 hektar stort plantage breder nu ut sig där det tidigare fanns skog. I takt med expansionen har ursprungsbefolkningen fått det allt svårare, förklarar Datu Dande Dinyan. Heliga träd, grottor och floder har plötsligt hamnat inom företagets område. Vatten har förgiftats av bekämpningsmedel. Att jaga om nätterna är inte längre säkert, en gerillagrupp opererar i närområdet och jägarna riskerar att springa på företagens paramilitära trupper.

– Det är svårt, säger Datu Dande Dinyan sammanbitet.

För att bege sig hem måste han ta hemliga vägar som ingen annan än han själv känner till
För att bege sig hem måste han ta hemliga vägar som ingen annan än han själv känner till. FOTO: Ossian Sandin

Begav sig ut med en machete
Kontrasten är stor mot hur det varit. Det enda bekymret var hur de skulle krydda sin mat, påpekar Datu Dande Dinyan och blixtrar till i det enda leendet han visar under intervjun. I tre årtionden försökte närliggande lokalsamhällen kämpa mot företaget – men utan resultat. Hoppet stod till sist till att dess licens för området skulle upphöra. Datumet var satt till den 31 december 2016. Men inget hände. Sedan fick de reda på att regeringen förlängt tillståndet, trots att Datu Dande Dinyan och Tamasco motsatt sig förlängningen. Det var då Datu Victor begav sig ut på kaffeplantaget med en machete.

– Han sa att det var något han behövde göra själv, vi fick inget veta. Jag tror att han visste att han skulle dö, säger Datu Dande Dinyan.

Den andra december 2017 såg han rörelse i en närliggande militärbas. Några dagar senare förstod han vad som hänt. I militärens attack dödades inte bara Datu Victor, utan även sju andra bybor varav hälften tillhörde hans familj. Enligt militären sköts de efter att ha hamnat i skottlinjen i en attack mot guerillarörelsen New peopls army (NPA). Men Datu Dande Dinyan är övertygad om att motivet var Datu Victors motstånd mot kaffeplantaget.

– Jag har själv stämplats som fiende till staten på sociala medier, säger Datu Dande Dinyan och berättar att han inte kunnat återvända till sitt hem på mer än ett år.

Datu Dande Dinyan hoppas kunna återvända men vet inte när
Datu Dande Dinyan hoppas kunna återvända men vet inte när. Foto: Ossian Sandin

Tillstånd går 2032
Ursprungsbefolkningen som Tamasco representerar bebodde en gång i tiden ett långt större område. Men när kolonisatörer och nu kaffeplantage och gruvor har pressat de upp mot bergsluttningarna. En våg av arbetsmigranter har också anlänt, vilket gör Tamascos kamp än mer komplicerad. Företaget nuvarande tillstånd går ut 2032 och Datu Dande Dinyan är rädd att kaffeplantaget är på väg att bli permanent.

Han för huvudet mot sina knän och bryter ut i tårar.

– I trettio år har vi kämpat och bett för att det ska upphöra, inget har hänt. Istället har det bara blivit värre. Ska det vara för evigt?

Rekordmånga miljöaktivister dödade

Enligt Global witness senaste rapport var 2017 det dödligaste året för miljöaktivister runtom i världen, då 201 personer miste livet. Det största antalet skedde i Filippinerna och mord som skedde i samband med markövertaganden från lokalbefolkningen ökade.
Enligt Global witness är mörkertalet stort.
Källa: Global witness

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV