Samtidigt som aborträtten inskränks på många håll i världen växer debatten och kvinnor tvingas återigen stå upp för sina reproduktiva rättigheter. Som svar på alltmer restriktiva åtgärder försöker också civilsamhället agera för att skydda aborträtten.
– Statens misslyckande med att garantera de reproduktiva rättigheterna är en tydlig kränkning av mänskliga rättigheter, säger Nancy Northup, vd och koncernchef för Centrum för reproduktiva rättigheter (CRR).
– Ingen våldtäktsöverlevare bör tvingas in i moderskap utan en chans att överväga en säker och juridisk abort, säger Margaret Wurth, forskare på Human rights watch.
Latinamerikanska länder har några av de mest restriktiva abortlagarna i världen. Till exempel har Nicaragua ett fullständigt förbud mot abort medan Guatemala har ett undantag endast när en kvinnas liv är i fara.
Även om risken för mödradödlighet ökar hos kvinnor yngre än 14, tvingas fortfarande många tjejer att föda.
Flickor – inte mödrar
Enligt CRR födde över 2 200 tjejer mellan 10 och 14 år barn i Guatemala under förra året.
I Nicaragua är åtta av tio som utsatts för sexuellt våld tjejer under 13 år och landet har flest tonårsgraviditeter i Latinamerika – 28 procent av kvinnorna föder barn före 18 års ålder.
Fatima i Guatemala var bara 12 år när hon blev gravid efter att ha våldtagits av en man i sin hemstad. Trots att graviditeten var riskabel, erbjöds hon inte en laglig abort.
Efter att under mer än ett år ha blivit sexuellt utnyttjad av sin präst blev Lucia gravid vid 13 års ålder i Nicaragua.
Fatima och Lucia är två av fyra kvinnor som tagit sina ärenden till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. Med stöd av organisationer som CRR och Planned parenthood global söker de rättvisa och kräver tillgång till säker abort.
– Många unga tjejer i Latinamerika och runt om i världen hamnar i situationer där deras rättigheter står på spel och de riskerar sina liv eftersom de inte kan få tillgång till abortvård, säger Leana Wen från Planned parenthood global.
– Att tvinga unga tjejer att fortsätta en graviditet oavsett omständigheter är inte bara grymt, det får också förödande konsekvenser för dem själva, deras familjer och deras samhällen, tillägger hon.
Människor runt om i världen har visat solidaritet med de fyra kvinnorn och på sociala medier används hashtagen #NinasNoMadres – Tjejer, inte mödrar – flitigt.
Allt fler förbud i USA
Rätten till abort har också börjat ifrågasättas i USA, där förbud har antagits i totalt tolv stater hittills under 2019.
Senast undertecknade Louisiana en proposition som förbjuder abort när hjärtslag kan höras, vilket kan vara så tidigt som sex veckor in i en graviditet, ofta innan många kvinnor ens vet om att de är gravida. Lagstiftningen omfattar inte heller undantag för våldtäkt eller incest.
Om lagförslaget blir lag, kan en läkare som utför abort få fängelse i ett till 10 år och/eller böter som sträcker sig från 10 000 till 100 000 dollar.
Missouri har antagit ett liknande förslag med straff på upp till 15 års fängelse samt förlust av läkarlegitimationen.
Missouris sista och enda abortklinik skulle nyligen ha stängts men kliniken har efter ett domstolsutslag fått tillfälliga möjligheter att fortsätta. Om kliniken hade stängts hade Missouri blivit det första staten på 45 år helt utan tillgång till abort.
Medan abort fortfarande är lagligt på federal nivå hotar sådana här rörelser aborträtten över hela landet.
– Vi är mycket bekymrade över att flera amerikanska stater har antagit lagar som begränsar tillgången till säker abort för kvinnor, bland annat genom att ålägga kvinnorna själva och de som utför aborter straffrättsliga påföljder, säger FN:s talesperson för mänskliga rättigheter, Ravina Shamdasani.
– Vi uppmanar USA och alla andra länder att se till att kvinnor har tillgång till säkra aborter. Och den absoluta miniminivån måste vara i fall av våldtäkt, incest och fel hos fostret, tillägger hon.
Förutom att förbud mot abort driver kvinnor och flickor att söka osäkra, olagliga aborter visar en studie att ett abortförbud också leder till att fler kvinnor drabbas av ångest, fattigdom och ännu större svårigheter att lämna en våldsam partner.
Men det finns fortfarande hopp.
Organisationer som American civil liberties union och Lambda legal har begärt rättegång för att skydda aborträttigheter i USA.
Och FN kan också komma att spela en roll i ett globalt perspektiv.
År 2001 nekades en 17-årig flicka från Peru en abort efter att vid 14 veckors graviditet ha diagnostiserats med ett sjukt foster.
Avslaget fick allvarliga hälsoeffekter psykiskt och fysiskt. Efter födseln levde barnet bara fyra dagar.
Klagomål till FN
17-åringen fick hjälp av en advokat för mänskliga rättigheter och lämnade in ett klagomål till FN:s kommitté för mänskliga rättigheter. De drog slutsatsen att Peru kränkt internationell människorättslagstiftning och utsatt flickan för ”grym, omänsklig och förnedrande behandling”.
Det var första gången en FN-kommitté gjorde ett land ansvarigt för att inte ha säkerställt en säker, laglig abort.
De begärde också ekonomisk ersättning till 17-åringen, som äntligen fick det 2015, ett decennium senare.
”Vi ser här resultatet av uthållighet och FN:s och andra internationella organs möjligheter att säkra våra grundläggande mänskliga rättigheter till värdighet, hälsa och frihet från misshandel” säger Lilian Sepúlveda, som styr CRR:s globala program och som var en av advokaterna som drivit fallet.
Sådana ansträngningar är mer brådskande än någonsin för att säkra möjligheterna till rättslig prövning samt garantera säkerheten och hälsan för kvinnor och flickor.
