Sverige tar initiativ om kärnvapennedrustning

Det är extremt viktigt att hitta nya sätt att närma sig den här frågan, säger Dan Smith, chef för fredsforskningsinstitutet Sipri. Ministrar från 15 länder har bjudits in till dagens ministermöte, samtliga utan egna kärnvapen.

Syftet är att prata ihop sig inför 2020 års konferens om det så kallade NPT-fördraget, i dagligt tal kallat ickespridningsavtalet, i New York. Konferensen hålls var femte år och inför nästa års upplaga hoppas Margot Wallström kunna sätta press på världens kärnvapenmakter. De tidigare gångerna har man inte gjort några framsteg alls. Det vi ser nu är att fler länder pratar om att skaffa sig kärnvapen, och retoriken är förändrad, man pratar om att använda dem, inte bara ha dem som avskräckning, säger hon.

Blygsam ambitionsnivå
På gästlistan till mötet i Stockholm står bland andra Japan, Kanada och Tyskland, men även grannländer som Norge och Finland. Enligt Dan Smith, chef för fredsforskningsinstitutet Sipri, kännetecknas den internationella diskussionen om kärnvapennedrustning och icke-spridning alltmer av rädsla och hopplöshet. Varje initiativ som ger skäl till hopp och optimism är i det här läget en framgång i sig, säger han.
Ambitionsnivån är nog relativt blygsam. Om länderna kommer överens om att ses igen och diskutera konkreta processer för hur man ska komma framåt så vore bara det en bedrift.

Växande frustration
Samtidigt poängterar Smith att ickespridningsavtalet, som fyller 50 nästa år, är en uppgörelse som handlar om att ge och ta, och att det bland många länder utan kärnvapen finns en frustration över att kärnvapenmakterna inte uppfyller sin del av överenskommelsen.

Tanken med avtalet är att icke-kärnvapenstaterna fortsätter att avstå från att utveckla kärnvapen, medan kärnvapenstaterna tar steg i riktning mot nedrustning. Sedan en tid tillbaka sprider sig en otålighet bland icke-kärnvapenstaterna, eftersom den här uppgörelsen inte längre efterlevs. Det som har hänt det senaste året, vad gäller vapenkontroll mellan USA och Ryssland, ökar otåligheten ytterligare, säger han.

Fihn: Trovärdigheten undergrävs
Beatrice Fihn, som i december 2017 fick Nobels fredspris för sitt arbete med antikärnvapenorganisationen Ican, ser positivt på Wallströms initiativ, men tycker att trovärdigheten undergrävs av att Sverige inte har undertecknat FN:s konvention om kärnvapenförbud. Frågan är politiskt känslig och har tillfälligt lagts på is.
Om Sverige vill inta en ledarroll i den här frågan så måste man skriva på förbudet, säger hon.
TT: Men tar kärnvapenmakterna verkligen någon hänsyn till vad Sverige tycker?
Absolut. Vi har ju sett när det gäller förbud mot kemiska vapen, landminor, klusterbomber, att när länder går ihop och tar avstånd från vissa vapen så ökar stigmat.