Zoom

Guldläge för radikal klimatrörelse

Aktivister från Extinction rebellion uppmärksammar klimatkrisen genom att spela döda när statsminister Stefan Löfven lämnar ett möte i Malmö stadshus.

DEL 3. I en serie om tre delar skildrar vi de nya klimatkämparna och den civila olydnaden som redskap för förändring.

Vägen ligger öppen för en radikal rörelse som tar strid för klimatet med civil olydnad. Det menar forskaren Stellan Vinthagen. Men att nå utanför den vita medelklassen är en av många utmaningar.

– Nu har trollen börjat komma fram. Jag ser det som något väldigt positivt.

Till vardags jobbar David Wiles med att hjälpa företag med marknadsföring, på fritiden sköter han sociala medier för Extinction rebellions skånska lokalgrupp. På twitter och facebook blandas hejarop med ilskna angrepp från klimatförnekare. Nätverket tackar och bugar för all uppmärksamhet.

Målet är inte att frälsa alla. Nätverket bygger sin strategi på forskning om rörelser som drivit fram genomgripande systemförändringar genom civil olydnad. Med stöd i erfarenheter från regimskiften i bland annat det forna Jugoslavien bedömer man att det räcker att engagera 3,5 procent av befolkningen. Om så många är med och stör den rådande ordningen kan man tvinga fram det systemskifte som man menar är nödvändigt för att pressa ner utsläppen så snabbt som krävs.

Att få 3,5 procent av befolkningen att ansluta sig är utmaning nog för en rörelse som existerat i drygt ett halvår. När David Wiles var på ett första introduktionsmöte november var åtta personer församlade. Nu hålls ett sådant varje månad i Skåne, med ett fyrtiotal på plats varje gång. Flera av de åtta andra åtta lokalgrupperna vittnar om en liknande utveckling. Och många av dem som kommer har inte gjort något liknande förut.

– Från början kom mest de som redan var engagerade klimataktivister, ofta vänsteraktivistiska studenter. Nu har det skett ett tydligt skifte och många så kallat ”vanliga människor” strömmar till, säger David Wiles.

Vill nå underrepresenterade grupper

Och det är guldläge för en radikal klimatrörelse. Det menar Stellan Vinthagen, professor i sociologi, som forskat på rörelser som använder civil olydnad och som själv har en lång erfarenhet av aktivism.

– I grunden har man redan opinionen på sin sida, även om det finns delade meningar om pris på flyg och bensin. Om det här blir en kraftfull rörelse kommer politikerna bli tvungna att agera, säger han.

Nyckeln ligger i att nå ut brett i samhället, menar han.

– Det handlar mycket om att bygga allianser med redan etablerade grupper som kyrkan, facket och så vidare, säger Stellan Vinthagen.

Att bli den breda massa Extinction rebellion siktar mot är inte enkelt. I likhet med många sociala rörelser domineras man idag av vit medelklass, konstaterar David Wiles.

– Vi behöver mer aktivt nå ut till människor som är underrepresenterade, exempelvis engagera folk i förorten, säger han.

Krav har anammats

Det Stellan Vinthagen sett av rörelsen får honom att tro att den kan bli framgångsrik. Han pekar på att de har en genomtänkt strategi, satsar på träning för de aktivister som ansluter sig och att de håller sig till tre konkreta krav. Det senare var något som saknades i exempelvis Occupyrörelsen som uppstod under finanskrisen.

– När man väl hade etablerat sig visste man inte vad skulle göra. Det fanns inga tydliga krav.

Extinction rebellions krav om att utlysa klimatnödläge har redan anammats av en rad partier, politiker och politiska församlingar världen runt. Mindre kända är kraven på nollutsläpp till 2025 och på ett medborgarråd som ska bevaka att politikerna håller sina utfästelser.

Extinction rebellion har sneglat på medborgarrättsrörelsen som slogs för afroamerikaners rättigheter under mitten av 1900-talet. Stellan Vinthagen noterar att man försöker skapa det som Martin Luther King kallade en moralisk kris. När tusentals svarta och vita, män och kvinnor, unga och gamla arresterades vid protester mot rassegregationen gick det inte längre att fortsätta som om inget hade hänt.

– Något som man under lång tid lyckats att göra till något normalt tvingas samhället att antingen släppa eller försvara med hjälp av militär och upprustad polis. Man tvingar fram ett moraliskt och politiskt ställningstagande.

Aktivister som är beredda att tas av polisen är viktigt för Extinction rebellion också av andra skäl. Förutom en krass kalkyl om ökat medieintresset handlar det om att ta samhällets resurser i anspråk. När över tusen personer arresterades i London under aktionerna i april blev det överfullt i häktena. Under de svenska aktionerna har än så länge endast fåtal gripits.

– Däremot är vi många som är beredda att låta oss arresteras framöver. Innan dess måste det finnas en strategi för hur det ska gå till, med exempelvis juridiskt stöd till aktivisterna, säger David Wiles.

2010 blockerade Greenpeaceaktivister Vattenfalls huvudkontor i protest mot bolagets kolkraftsverksamhet
2010 blockerade Greenpeaceaktivister Vattenfalls huvudkontor i protest mot bolagets kolkraftsverksamhet. Foto: Johan Engman/TT

Greenpeace Isadora Wronski jublar över den nya vågen av klimataktivism. Hon har erfarenhet av civil olydnadsaktioner sedan början av 00-talet och på CV:t finns såväl intrång i kärnkraftverket Ringhals som en blockad mot Vattenfalls huvudkontor. I den strategi Greenpeace valt har det inget egenvärde att aktivister frihetsberövas.

– Vi tar till civil olydnad när ingenting annat fungerar och det är uppenbart att företag eller politiker vägrar förändra sig. Det handlar då om att uppnå specifika syften som att få Vattenfall att låta kolet stanna i marken. Olydnadsaktioner föregås alltid av massor av traditionellt kampanjarbete, säger Isadora Wronski.

I Sverige betraktas civil olydnad ofta som ett kontroversiellt verktyg för påverkan. Nyligen vittnade forskare om att en majoritet av läroböckerna i samhällskunskap uttryckligen ifrågasatte metoden. Men Greenpeace har lyckats bli en etablerad aktör som både lobbar i maktens korridorer och utför mer eller mindre spektakulära aktioner. Isadora Wronski känner stöd från allmänheten.

– Vi använder våra bara kroppar. Den sårbarhet som det innebär är kraftfull.

Uppdaterad 190611 12:45. I en tidigare version uppgavs felaktigt att ingen gripits i samband med de svenska aktionerna.

Fakta: civil olydnad

Det finns olika definitioner av civil olydnad, men gemensamt är att metoden bygger på icke-våld, öppenhet och beredskap att ta rättsliga konsekvenser.

Historiska exempel på civil olydnad

Kampen mot slaveriet i USA
Kampen för Indiens självständighet, anförd av Mahatma Ghandhi
Medborgarrättsrörelsen i USA
Suffragetternas kamp för rösträtt i Storbritannien (Dessa använde sig dock av både icke-våldsaktioner som att vägra betala skatt eller att folkbokföra sig och våldsamma metoder).
Striden om almarna i Kungsträdgården på 70-talet