Genom den statliga satsningen Äga rum var syftet att främja demokratin och öka delaktigheten i kulturlivet i bostadsområden med lågt valdeltagande. Myndigheten för kulturanalys pekar i sin utvärdering på flera brister, men också på positiva effekter.
”Att ett område med lågt valdeltagande alltid skulle präglas av ett lågt engagemang finns det egentligen inga klockrena samband mellan”, säger Pelle Amberntsson, utredare på Myndigheten för kulturanalys.
I regeringsuppdraget Äga rum, där Kulturrådets projekt Kreativa platser och Statens konstråds projekt Konst händer, var syftet att skapa bättre villkor för ett ökat kulturutbud och ökat deltagande i kulturlivet. Kulturverksamheter i vissa bostadsområden där valdeltagandet traditionellt sett är lågt skulle öka de boendes möjligheter att ”delta i kulturlivet” och ”utveckla sina skapande förmågor” i enlighet med de kulturpolitiska målen.
Satsningen omfattade totalt omkring 130 miljoner kronor, varav 100 miljoner gick till Kulturrådets projekt Kreativa platser. Pelle Amberntsson på Myndigheten för kulturanalys menar att det funnits stor mångfald både geografisk och gällande vad för typ av projekt som beviljades pengar. Bland annat fick en berättarverkstad utanför Skellefteå, en romsk kulturförening i Bergsjön och en verksamhet för unga tjejer i Södertälje bidrag för sina verksamheter.
– Det var god bredd på projektet gällande kulturformer och geografisk spridning, även om det var en viss övervikt på projekt för en yngre målgrupp, säger han.
Otydligt fokus
Projekten inom den statliga satsningen Äga rum beviljades bidrag ett år i taget. Bidraget var också ungefär lika stort under alla åren istället för att öka successivt. Något som kan ha legat vissa projekt i fatet, särskilt som de mest framgångsrika projekten var de med lokal förankring – och där hade det funnits en god poäng i att börja litet och sedan växa.
– Det vi kan se som negativt var att projekten beviljades ekonomiskt bidrag ett år i taget och var tidsbegränsade. Det motverkar delvis syftet som var att skapa långsiktigt engagemang, säger Pelle Amberntsson.
Andra brister som påpekas är att det saknas en analys av varför deltagandet och delaktigheten i kulturlivet är begränsat i vissa områden, något som regeringen anger som motiv till satsningen, skriver Myndigheter för kulturanalys i sin rapport. Fokus med satsningen Äga rum blir därmed otydligt.
Lokal förankring viktigt
Den enskilt största framgångsfaktorn bland projekten var lokal förankring.
– Lokal förankring är nyckeln till framgång. Det är mycket svårare för någon som kommer utifrån att engagera, säger Pelle Amberntsson.
Pelle Amberntsson lyfter även att det har förekommit en diskussion om kultur bör användas med syftet att påverka saker som exempelvis valdeltagande, något de som myndighet dock inte tar ställning till. Föreställningen om att lågt valdeltagande skulle innebära lågt samhällsengagemang finns det inga belägg för, menar Pelle Amberntsson.
– Det har inte varit ett uttalat syfte att få upp valdeltagandet genom projektet, men däremot att främja demokratiskt engagemang och att det ska rikta sig mot områden där valdeltagandet är lågt, säger Pelle Amberntsson.
