Diskussionen kring ett införande av kameraövervakning på slakterier har pågått länge. En del länder har redan infört det, och efter nya slakteriskandaler är debatten igång igen.
2017 lade riksdagsledamoten Sofia Arkelsten (M) en motion om att införa obligatorisk kameraövervakning på svenska slakterier. Riksdagen avslog motionen, men 2018 lade hennes moderatkollegor Annicka Engblom och Ulrika Heindorff fram ett liknande förslag igen.
Där beskrev Moderaterna vilka fördelarna med obligatorisk kameraövervakning på slakterier skulle vara: ”Med dokumentation kan man då säkerställa att hanteringen av slaktdjuren sker enligt fastställda, etiska regler. I kombination med en nolltolerans för överträdelser skulle detta kunna förbättra svenskt djurskydd och öka förtroendet för svensk livsmedelsproduktion.”
Men i april 2019 avslogs detta.
Redan 2003 lade Gustav Fridolin en liknande motion om övervakning på slakterier, och Miljöpartiet driver fortfarande frågan. Senast i början av maj diskuterades övervakning på slakterier på Miljöpartiets kongress och ett beslut togs att driva frågan framöver, men ingen plan för när och hur togs fram.
– Jag tror att det kan vara ett bra sätt för att se om det förekommer saker som inte borde förekomma, djurplågeri eller liknande, sade Per Bolund, partiets nya språkrör, till TV4 inför kongressen.
Både för och mot
Både Livsmedelsverket och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är positiva till att ha kameraövervakning på slakterier. Bo Algers, professor på SLU, säger till Veterinärmagazinet att slakteriet och Livsmedelsverket bör vara de som har tillgång till materialet, och att det kan vara någonting som slakteriet själva skulle ha fördel av:
– Jag tycker verkligen att vi ska införa detta därför att det ofta är så att när det händer något på slakterier, finns det lite olika versioner. Då tjänar alla på att det finns en dokumentation så man kan gå tillbaka och titta efter exakt vad som hände.
Djurrättsorganisationen Save movement Sverige står återkommande utanför svenska slakterier för att bevittna och dokumentera djur i transporter på väg till slakterierna. Organisationens mål är att allt utnyttjande och dödande av djur upphör. Stina Johansson på Save movement Sverige tycker att kameraövervakning på slakterier är en bra idé.
– Förhoppningsvis kan det höja omtanken och medkänslan för djuren och leda till att brott mot djurskyddslagen rapporteras och får konsekvenser, säger hon.
Stina Johansson tycker dock inte att enbart Livsmedelsverket och slakterierna ska ha tillgång till materialet.
– Helst ska allmänheten kunna ta del av det filmade materialet också, säger hon.
Livsmedelsarbetareförbundet vill däremot inte ha obligatorisk övervakning på slakterierna.
– Jag tror de flesta kan sätta sig in i hur det skulle vara att ständigt bli filmad på jobbet, sade fackets ordförande Eva Guovelin till TV4 i samband med att förslaget togs upp på Miljöpartiets kongress i början av maj.
Kameraövervakning i andra länder
Slakteriskandaler är någonting som återkommande ses i medierna. I januari var de smygfilmat material i Polen som fick ta stor plats i nyhetsrapporteringen och senast i mars riktades mediernas ögon mot ett svenskt slakteri; Livsmedelsverkets veterinärer larmade om djurplågeri på Guldfågelns kycklingslakteri, där 500 kycklingar om dagen slaktades med brutna vingar.
Kameraövervakning på slakterier diskuteras i fler länder, och en del har lagstadgat kring frågan. I Nederländerna är kameraövervakningen frivillig, men myndigheterna har tillsammans med slakteribranschen kommit överens om att samtliga slakterier ska sätta upp kameror. I Storbritannien har man infört obligatorisk kameraövervakning på slakterier efter att den tidigare frivilliga bevakningen inte fungerade Även Frankrike har lagstadgat om kameraövervakning efter flera skandaler i medierna. Det finns diskussioner om liknande åtgärder även i Polen efter den senaste skandalen, där sjuka kor slaktades och sedan såldes som kött runt om i EU.
