Radar · Nyheter

Dragkamp om klimatväljarna

Flyg och energi har varit i fokus för klimatdebatten inför EU-valet, men nu uppmärksammas också klädindustrins utsläpp.

Vreden växer mot otillräcklig klimatpolitik och partierna gör sitt bästa för att visa att de möter den. Flyg och energi står i centrum för EU-valdebatten, men nu riktas ljuset också mot klädindustrin.

Kläder ger mer klimatutsläpp än alla fartyg och flyg tillsammans, enligt en färsk FN-rapport. Ändå har plaggen vi bär varit i skymundan i klimatdebatten. Det vill Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley ändra på.

– Det finns en enda testanläggning för återvinning av klädfiber. Det behöver skalas upp, säger han.

Utöver att ta fram mål och en strategi för klädåtervinning vill han att EU uppmuntrar alternativ till fossilbaserade klädmaterial.

– Vi behöver se om vi kan använda restråvara från skogen och öka produktionen av viskos, säger Fredrick Federley.

Klimat i fokus

Centerpartiet är ett av de partier som nu bygger mycket av sin EU-valskampanj på klimatfrågan. Som flera andra vill de att flygbränsle ska börja beskattas.

Vägen dit är lång eftersom det kräver en förändring av Chicagokonventionen från 1947, men Fredrick Federley tror att det är möjligt, åtminstone för flyg inom Europa.

– Jag är hyggligt övertygad om att det motstånd som finns har underminerats nu. Flera medlemsstater ser att det finns pengar att hämta här och då brukar intresset vara lite större, säger han.

Feministiskt initiativ sticker ut genom att lyfta fram köttets klimatpåverkan.

– Vi ska odla för människor och inte till köttindustrin, säger EU-parlamentarikern Soraya Post.

Hon vill att EU:s jordbruksstöd styrs om från animalier och stordrift till vegetabilier och småskalighet.

– Det ger också en mer rättvis fördelning av resurserna där inte den rike köper sig fri med ekologisk mat som den fattiga singelmamman inte har råd med.

Svensk förebild

Ett av Miljöpartiets viktigaste klimatförslag på EU-nivå går ut på att införa ett klimatpolitiskt ramverk efter svensk förebild. De vill se en utsläppsbudget med ett tak på utsläppen och göra det ekonomiskt kännbart för länder som inte lever upp till sina åtaganden. EU:s stödpengar kan vara ett effektivt påtryckningsmedel, tror Miljöpartiets andranamn Pär Holmgren.

– De som bromsat mest i klimatfrågan är också de länder som är nettomottagare av EU:s pengar, säger han.

Men det behövs också morötter, anser Pär Holmgren.

– Länder som Polen har ärvt riktigt gammal infrastruktur med kolgruvor och kolkraftverk från kommunisttiden. Därför är det rimligt att de också får stöd med omställningen från resten av EU. Polska kolgruvearbetare har inte orsakat klimatproblemen, ändå sitter de bokstavligen i skiten.

De ramar som ska styra EU:s klimatpolitik framöver kom på plats under förra mandatperioden. Det handlar dels om det övergripande målet om att minska utsläppen med 40 procent till 2030, dels om mål och regelverk för bland annat utsläppshandel, bilars utsläpp och förnybar energi.

Vad som sker under kommande mandatperiod blir knappast mindre viktigt. I enlighet med Parisavtalet ska EU senast 2020 lämna in nya åtaganden om utsläppsminskningar. Därefter ska utsläppshandeln och en rad olika lagstiftningar ses över för att ligga i linje med de beslutade målen. 

2020 har EU också lovat att alla subventioner av fossila bränslen ska vara utfasade, såväl EU:s egna som medlemsstaternas.

– Det är vi inte i närheten av att leva upp till, säger Caroline Westblom, klimatexpert på Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen har räknat ut att EU;s och medlemsstaternas fossila subventioner år 2017 uppgick till minst tusen miljarder kronor. Skattenedsättningar och statsstöd på energiområdet är en stor del. Med motivet att trygga energiförsörjningen ger EU grönt ljus – oavsett om källan är vind eller kol.

Motvilliga till förändring

Oviljan till förändring är stor i många medlemsländer, men desto viktigare att rösta fram ett parlament som kan dra i progressiv riktning, menar Caroline Westblom.

– Alla de lagar på klimatområdet som behandlades under förra mandatperioden blev mer ambitiösa än EU-kommissionens ursprungsförslag, säger hon.

Efter en vår med en intensiv debatt och folkliga protester mot en oansvarig klimatpolitik är MP:s Pär Holmgren hoppfull.

– Debatten börjar mogna. Fler och fler länder börjar ta klimatfrågan på allvar, säger han.

Även C:s Fredrick Federley tror på steg framåt under nästa mandatperiod. Att utlysa nödläge för klimatläge, vilket också Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ kräver, tror han skulle hjälpa till.

– Förra mandatperioden befann vi oss fortfarande i finanskrisens kölvatten, där är vi inte idag. Om vi kan få parlamentet att ge klimatet högsta prioritet kommer vi att kunna göra mer, säger han.

Förslag från övriga partier:

M och KD: Satsa EU-pengar på kärnkraft
SD: Fasa ut palmolja från EU:s marknad
L: Koldioxidskatt på EU-nivå
S: Förbjud plastpåsar
V: Förbjud kolkraft