Efter en kraftig nedgång i mitten av 00-talet har den svenska växthusodlingen av tomat och gurka återhämta sig. Men är det bra för miljön?
De svenska tomaten har kallats en av de värsta klimatbovarna i grönsaksdisken. I en rapport som naturskyddsföreningen släppte 2007 radar föreningen upp motiven. Utöver de fossila utsläpp som konstgödsel för med sig vid icke-ekologisk odling skapas också utsläpp när växthusen måste värmas upp under vinterhalvåret. Utsläppen var så stora att tomater från Sydeuropa stod sig bättre vid en jämförelse, menade rapportförfattarna.
Men det gäller inte längre, hävdar Jörgen Persson, statistiker på Jordbruksverket.
– Växthusföretagen har drastiskt minskat sin energianvändning men framför allt lagt om från fossilt till förnybart i hög utsträckning, säger han.
Det har också skett stora investeringar i ny recirkulerande teknik. Det innebär att den växtnäring som rinner mellan plantornas rötter kan återvinnas, istället för att läcka ned i marken och ut i vattendragen. Det betyder betydligt lägre behov av konstgödsel som kräver stora mängder fossila bränslen att tillverka och transportera.
– Man behöver absolut inte ha dåligt klimatsamvete för att man äter svenska tomater, säger Jörgen Persson.
Men även om de svenska tomaterna blivit klimatsmartare – har det svårt att konkurrera prismässigt, vilket begränsar tillväxten. En möjlig nisch hade kunnat vara att satsa mer på ekologiskt, enligt Carl Johan Bergstrand på Sveriges lantbruksuniversitet. Men den produktionen ser istället ut att försvinna. Nya EU-direktiv gör att odlingen måste ske i marken för att få kallas ekologiska, vilket inte sker hos svenska odlare. Reglerna träder i kraft nästa år och även om vissa odlare fått dispens kommer de att gälla fullt ut till 2030.
– Det kommer att begränsa tillväxten, säger Carl Johan Bergstrand.
