De svenska tomaten har kallats en av de värsta klimatbovarna i grönsaksdisken. I en rapport som naturskyddsföreningen släppte 2007 radar föreningen upp motiven. Utöver de fossila utsläpp som konstgödsel för med sig vid icke-ekologisk odling skapas också utsläpp när växthusen måste värmas upp under vinterhalvåret. Utsläppen var så stora att tomater från Sydeuropa stod sig bättre vid en jämförelse, menade rapportförfattarna.

Men det gäller inte längre, hävdar Jörgen Persson, statistiker på Jordbruksverket.

– Växthusföretagen har drastiskt minskat sin energianvändning men framför allt lagt om från fossilt till förnybart i hög utsträckning, säger han.

Det har också skett stora investeringar i ny recirkulerande teknik. Det innebär att den växtnäring som rinner mellan plantornas rötter kan återvinnas, istället för att läcka ned i marken och ut i vattendragen. Det betyder betydligt lägre behov av konstgödsel som kräver stora mängder fossila bränslen att tillverka och transportera.

– Man behöver absolut inte ha dåligt klimatsamvete för att man äter svenska tomater, säger Jörgen Persson.

Men även om de svenska tomaterna blivit klimatsmartare – har det svårt att konkurrera prismässigt, vilket begränsar tillväxten. En möjlig nisch hade kunnat vara att satsa mer på ekologiskt, enligt Carl Johan Bergstrand på Sveriges lantbruksuniversitet. Men den produktionen ser istället ut att försvinna. Nya EU-direktiv gör att odlingen måste ske i marken för att få kallas ekologiska, vilket inte sker hos svenska odlare. Reglerna träder i kraft nästa år och även om vissa odlare fått dispens kommer de att gälla fullt ut till 2030.

– Det kommer att begränsa tillväxten, säger Carl Johan Bergstrand.

Med en tre minuters deadline på varje tal, avhandlades världsledare sina tal på löpande band under andra dagen av COP28. Alla ledare lyfte sina specifika förhållanden, sina framgångar – och utmaningar. 

– Under det senaste århundradet har en liten del av mänskligheten urskillningslöst exploaterat naturen. Men hela mänskligheten får betala priset för detta – särskilt människor som lever i den globala södern, sa Indiens premiärminister Narendra Modi, som också lyfte att landet rymmer 17 procent av världsbefolkningen men att befolkningens andel av de globala utsläppen är mindre än 4 procent. 

Indien ska nå nettonollutsläpp 2070 – ett mål som döms ut som högst otillräckligt av ansedda Climate action tracker, som i sin bedömning väger in en rad olika rättviseaspekter.

Lula da Silva, president i Brasilien, lyfte sin regerings framgångar i att minska avskogningen i landet. Men också den historiska torka, som har sitt grepp om de norra delarna av landet och Amazonas. 

– Hur många världsledare har åtagit sig att rädda planeten? frågade han retoriskt. 

Brasiliens klimatplan anses vara ”otillräcklig”, enligt Climate action tracker.

”Våra barnbarn kommer att döma oss”

Talen var en inledning på ett högnivåmöte under COP28, där en global översyn av ländernas klimatarbetet ska avhandlas. Det vill säga hur det gått så här långt. Den rapport som ligger till grund för mötet talar sitt tydliga språk. Utifrån att nuvarande klimatlöften hålls, kommer utsläppen minska med enbart 2 procent till 2030, jämfört med 2019. Enligt IPCC borde de minska med 43 procent – om vi ska klara 1,5 gradersmålet, som vi enligt Parisavtalet ska sträva mot. Att klimatarbetet går alldeles för långsamt, var också något som den brittiska kungen Charles III som inledde talen, underströk. 

– Vi genomför ett stort, skrämmande experiment där vi förändrar varje ekologiskt tillstånd, allt på en gång, i en takt som vida överstiger naturens förmåga att hantera detta. När allt kommer omkring, mina damer och herrar, år 2050 kommer våra barnbarn inte att fråga vad vi sa. De kommer att leva med konsekvenserna av vad vi gjorde eller inte gjorde, sa kungen.

Högnivåmötet kommer att fortsätta under helgen och toppmötet pågår till den 12 december. Om världsledarna lyckats öka ambitionen i klimatarbetet för att minska gapet mellan vad vi skulle behöva göra för att klara Parisavtalet och vad som faktiskt utlovats, kommer då att framgå. 

Parternas konferens (COP) har hållits årligen sedan FN:s första klimatöverenskommelse 1992. Sedan dess har de årliga koldioxidutsläppen ökat med runt 60 procent och nådde en rekordnivå förra året, 2022. 

Världen går mot det varmaste året som uppmätts, extremvädren slår till oftare och mer intensivt och många arter får svårare att klara sig. Trots högljudda varningsklockor gör världens regeringar fortfarande för lite för att bromsa den globala uppvärmningen.

Förhoppningen är att klimatmötet som inleds på torsdag ska leda till en högre växel.

TT: Vilka är de viktigaste frågorna?

– Viktigast blir den globala översynen. För första gången sedan Parisavtalet ingicks gör man en bedömning av hur långt vi har kommit och vart vi ska, säger Frumerie.

– Vi vet att vi ligger långt efter. Det viktigaste för Sverige och EU är ett robust framåtblickande perspektiv, främst en uppmaning till alla länder att komma in med nya nationella klimatåtaganden till COP30 år 2025.

Även den nya fonden som ska hjälpa sårbara länder som drabbas av klimatrelaterade skador och förluster, annan klimatfinansiering och framtiden för fossila bränslen kommer att avhandlas.

– När det gäller utfasning av fossila bränslen tror jag att vi kommer att få se en diskussion om utfasning i sin helhet alternativt hur man förhåller sig till så kallad CCS-teknik, där man fångar in utsläppen i stället, säger Frumerie.

– Det är en teknik vi kommer att behöva använda. Men vi ställer oss frågande till i vilken utsträckning tekniken kommer att kunna tillämpas i stor skala.

TT: COP28 väntas bli rekordstort med 70 000 deltagare. Varför är det så stort och blir det bättre utfall med så många på plats?

– Det är inte givet att det bli bättre, men det visar på intresset som finns. Det finns ett värde i att kunna samla många aktörer som kan inspirera varandra till de lösningar som krävs.

TT: Det blir ditt femte COP. Du tror att det blir det tuffaste, varför då?

– Vi står långt ifrån varandra vad gäller den globala översynen. En del länder vill fokusera på vad de utvecklade länderna ska göra mer av medan vi tycker att de som är de stora utsläpparna i dag också bör visa ansvar och vilja att få ner sina utsläpp, framförallt G20-länderna, säger Frumerie.

– Sedan har vi en bred dagordning med många frågor som är utestående. Min känsla är att det kan bli tuffare att landa de frågorna på ett sätt som också visar på framsteg.

TT: Kriget i Ukraina rasar vidare och konflikten i Mellanöstern har blossat upp igen. Påverkar det spända geopolitiska läget mötet?

– Den bild jag har är att det inte påverkar förhandlingarna i sig. Men det ger en bakgrundsbild som kan påverka och i vissa fall leta sig in i förhandlingsrummen.

TT: Sveriges klimatpolitik leder till ökade utsläpp och gör det billigare att använda fossila bränslen. Hur påverkar det Sveriges trovärdighet i förhandlingarna?

– Jag upplever att vi kommer dit med ett starkt budskap, att vi ligger långt fram i klimatarbetet och sedan länge har visat att det går att ställa om, kunna minska utsläppen och samtidigt växa i ekonomin, säger Frumerie.

– Vi ser mycket hända i det svenska samhället. Jag är övertygad om att vi också kommer att dela med oss av de goda exemplen.

TT: Hur viktigt är COP28?

– I min värld behöver varje COP vara det viktigaste tills vi har stängt ambitionsgapet och visat att vi är på rätt väg.

TT: Vad behöver hända för att det ska bli ett lyckat möte?

– I första hand ett robust utfall i den globala översynen. Sedan att vi tillsammans med aktörer på plats kan få ett utfall som visar på att omställningen är möjlig och att vi gemensamt kan tillämpa de lösningar som finns.

Livsmedelsverket vill samla in prover på matsvamp och rådjurskött för att mäta halten av det radioaktiva ämnet cesium-137 från kärnkraftshaveriet i Tjernobyl, rapporterar Svensk Jakt.

Områden i Sverige som drabbades av nedfall från Tjernobylolyckan 1986 kan fortfarande innehålla en mängd av det radioaktiva ämnet. Livsmedelsverket vill därför ta hjälp av jägare och svampplockare i nedfallsområdena med att skicka in prover för analys.

Syftet är att undersöka hur mängden av det radioaktiva ämnet skiljer sig jämfört med tidigare år och mellan olika geografiska platser.