För befolkningen i den argentinska huvudstadens välbeställda områden är tillgången på rent vatten inget bekymmer. Men i de fattiga kvarteren är situationen en helt annan – här är tillgången högst begränsad. Och det vatten som väl kommer ur kranarna är vanligtvis smutsigt.
– Titta på detta vatten. Skulle du dricka det?, frågar José Pablo Zubieta, och håller upp ett glas gulbrunt vatten som han precis fyllt på från kranen i sitt hem i kåkstaden La Cava, som ligger i Buenos Aires utkanter.
I detta fattiga område är situationen densamma som i alla Argentinas kåkstäder, så kallade “villas”. Inkopplingarna till vattendistributionen är ofta illegalt eller informellt utförda och många bostäder saknar helt tillgång till vatten.
– När vi har råd köper vi 20-litersdunkar som vi använder som dricksvatten. När pengarna inte räcker får vi lov att dricka det vatten som erbjuds, trots att det ibland går hela veckor när vattnet är gulfärgat. Jag har blivit sjuk flera gånger, säger Josés hustru Marcela Mansilla till IPS.
På baksidan av det tegelhus där paret bor med sina fyra barn ligger rostiga föremål som de hittat i sitt arbete som skrotsamlare. Det är en yrkesgrupp som står utanför den formella arbetsmarknaden och som varje natt arbetar med att dra sina kärror längs gatorna i jakt på återvinningsbara material eller föremål som kan ha något kommersiellt värde.
Precis bredvid familjens hus ligger ett soppkök som under 25 års tid erbjudit barn i området tillgång till mat, men som också fungerar som en fritidsgård för att hålla barn och ungdomar borta från gatan.
För drygt två år sedan installerades här också en stor blå plasttunna, som snabbt blev mycket viktig för lokalbefolkningen. Det är en vattenrenare som kan filtrera uppemot tolv liter smutsigt vatten i timmen, och under processen få bort nästan alla bakterier, virus och parasiter.
Lokala vattenprojekt
Vattenrenaren, som inte behöver någon elektricitet, är av samma typ som brukar distribueras i samband med olika humanitära kriser i världen. Den installerades av det lokala Rent vatten-projektet, en social satsning som sedan 2015 har arbetat med att försöka ta itu med problemen med vattenbristen i landets fattiga områden.
Vattenrenaren har gjort det möjligt för de barn som besöker soppköket att få tillgång till rent vatten, och många av dem tar också med sig tomflaskor för att kunna ta med sig renat dricksvatten hem till sina familjer.
Rent vatten-projektet finansieras av företag och myndigheter och har i dag verksamhet i nästan hela Argentina och i Uruguay. Fler än 800 skolor och sociala center fått tillgång till rent vatten genom projektet.
Julio Esquivel, som är chef för, och grundare av, soppköket i La Cava, säger att smutsigt vatten är ett stort problem för lokalbefolkningen.
– Vattnet som finns här stinker, och så har det varit i flera år.
Julio Esquivel säger att det är orsaken till att så många barn i området drabbas av olika sjukdomar.
– Smutsigt vatten påverkar hälsan. Jag är ingen läkare, men det är uppenbart, säger han.
Julio Esquivel har i enlighet med sin katolska tro vigt sitt liv åt att arbeta för de fattiga och bor i ett litet hus i La Cava, på samma plats där han föddes för 53 år sedan. Han säger att tillgången till vattenrenaren innebar en enorm förbättring.
– Innan vi fick filtret brukade jag försöka koka vattnet, trots det höga priset på gas, berättar han.
Allt fler kåkstäder
La Cava ligger i en av de 24 kommuner som ingår i stor-Buenos Aires, en region med runt 14 miljoner invånare – en tredjedel av landets totala befolkning. I de fattiga förorterna som omger staden bor över 400 000 familjer i över ett tusen olika slumliknande områden, enligt den officiella statistiken. Sedan 2001, året då Argentina drabbades av en ekonomisk kollaps, har antalet kåkstäder vuxit mycket snabbt.
Den som kommer på besök i La Cava, där över 10 000 människor bor, får en snabb bild av den sociala verklighet som präglar Argentina. På vägen in mot området passerar besökaren avenyer omgivna av murar som skyddar stora palatsliknande hus där några av landets rikaste familjer bor. Dessa hus har naturligtvis tillgång till rent kranvatten, liksom alla andra som bor i huvudstadens centrala delar.
I La Cava är situationen en helt annan.
– Här har folk vant sig vid att diska och tvätta på natten, eftersom det nästan aldrig finns något rinnande vatten på dagarna, säger Ramona Navarro, som bor i området, till IPS.
Hon berättar att när det var som allra varmast i somras valde de lokala myndigheterna, efter att befolkningen protesterat, att skicka hit ett antal tankbilar med vatten en eftermiddag. Alla familjer fick därmed tillgång till ett par dunkar vatten, en temporär lösning på en situation som är både allvarlig och bestående.
Tankbilarna kan bara köra längs huvudgatorna i La Cava, och inte längs de trånga gränder som löper mellan husen i området och där barn och hundar leker i den lera som bildats av de avlopp som leds ut från husen.
Bristen på rent vatten och fungerande avlopp är desamma i alla kåkstäder i landet.
Vatten med hälsofarliga bakterier
I en annan av huvudstadens fattiga områden, Villa 21, började befolkningen i början av året att klaga på den stank som börjat spridas i kåkstaden. Det fick personal från stadens universitet att ta prover på vattnet. Det visade sig innehålla så stora mängder bakterier att det ansågs utgöra en allvarlig hälsorisk.
Detta fick den unga läkaren Nicolás Wertheimer att starta Rent vatten-projektet.
– Jag arbetade på ett sjukhus i stor-Buenos Aires och när jag upptäckte att diarré som orsakats av smutsigt vatten var en av de främsta dödsorsakerna bland barn som ännu inte hade fyllt fem år kände jag att jag ville göra någonting, säger han till IPS.
Nicolás Wertheimer påpekar att många invånare i kåkstäderna är informellt inkopplade på vattenledningarna, vilket leder till att vattnet ofta förorenas.
– I Buenos Aires innerstad anser de flesta inte att brist på rent dricksvatten är något problem. Men alla som arbetat med hälsofrågor vet om att det är ett mycket allvarligt problem, säger han.
