Dragkampen om upphovsrätten på nätet engagerade. Men i EU-valrörelsen är det tyst om de strider mellan öppenhet och begränsning som väntar. ”EU är avgörande för vår digitala framtid”, säger Piratpartiets Mattias Bjärnemalm.
”Save the memes” – rädda memen. Det var ett av slagorden som samlade hundratusentals EU-medborgare när debatten om nya upphovsrättsregler rasade. Oron för hur de nya reglerna skulle slå mot humoristiska bilder på nätet som kallas memes väckte inte minst många ungas kamplust runt om i Europa.
I fokus stod farhågor om att plattformar som Facebook och Youtube ska installera så kallade uppladdningsfilter som automatiskt plockar bort material. Men trots att en hel radda internetfrågor kommer att behandlas av EU-parlamentet även nästa mandatperiod går det trögt för dem som vill diskutera det i valrörelsen.
– Det är få som vill att internet ska domineras av ett fåtal aktörer. Samtidigt har folk svårt att se att det händer, det är en massa små steg som urholkar det fria nätet, säger Piratpartiets toppkandidat Mattias Bjärnemalm.
Hot mot fritt internet
Ett hot mot ett fritt internet som Mattias Bjärnemalm ser är revideringen av det så kallade e-handelsdirektivet. EU-kommissionen har aviserat att de vill inskränka den budbärarimmunitet som innebär att internetleverantörer inte har ansvar för vad användarna gör på nätet. Motivet är att komma åt innehåll kopplat till brottslighet, men yttrandefriheten kan begränsas, varnar Mattias Bjärnemalm.
– Om företagen får juridiskt ansvar så kommer de alltid att överreglera för att skydda sig själva. Börjar vi skära i budbärarimmuniteten skär vi bort det fria nätet, säger han.
Som EU-parlamentariker för Miljöpartiet har Max Andersson ägnat internetfrågorna stor uppmärksamhet. Nu har han hoppat av och bytt till Partiet Vändpunkt och hoppas få fortsätta arbetet för det nya partiet. Han lyfter fram förordningen om terrorrelaterat innehåll på nätet som en av de kommande stridsfrågorna.
Oacceptabelt filter
Ministerrådet har föreslagit att man ska använda uppladdningsfilter som automatiskt tar bort innehåll som uppmanar till terrorhandlingar. Detta har EU-parlamentet röstat emot, men förhandlingar efter valet ska leda fram till en färdig EU-lag.
Max Andersson motsätter sig inte en lag som slår mot nazistgruppers eller IS propaganda på nätet, men menar att uppladdningsfilter är oacceptabelt.
– Det kan finnas fullt rimliga skäl till att publicera bilder som kan anses vara terrorpropaganda, exempelvis att de har ett nyhetsvärde. Då krävs det omdöme och det är något som datoralgoritmer saknar, säger han.
Max Andersson pekar på hur franska myndigheter nyligen begärde att en stor mängd material som ett filter identifierat som terrorrelaterat skulle plockas ned. Bland annat drabbades Projekt Gutenberg som går ut på att göra böcker med utgången upphovsrätt tillgängliga på nätet.
En annan omstridd punkt i förslaget gäller hur lång tid man ska få på sig att ta ner terrorrelaterat innehåll. ”Inom en timme” gäller i det förslag som nu ligger, men i parlamentet vann den linjen med bara tre röster före det vagare ”så snart som möjligt”.
– En timme kan vara rimligt om det gäller globala storföretag som Facebook, men inte när det handlar enskilda som driver hemsidor på sin fritid, säger Max Andersson.
”Tuffare linje befogad”
Moderaternas EU-parlamentariker Christofer Fjellner menar att en tuffare linje är befogad.
– Terrorbekämpning är en av de viktigaste prioriteringarna just nu. Att hemsidor ska plocka ned terrorrelaterat innehåll inom en timme efter uppmaning av behörig myndighet tycker jag är fullt rimligt. Jag har själv en hemsida och ser inga problem med det, skriver han i ett mejl till Syre.
Även den så kallade e-privacyförodningen ska förhandlas mellan parlamentet och ministerrådet efter valet. Också här tycker Andersson och Fjellner olika. Enligt den linje som EU-parlamentet ställt sig bakom ska chattmeddelanden och samtal via internet få samma integritetsskydd som sms och telefonsamtal. Det handlar exempelvis om att Facebookchattar inte ska kunna skannas i syfte att skräddarsy reklam. Max Andersson menar att Moderaternas motstånd mot en sådan reglering är beklaglig, men väntad.
– Jag blir aldrig förvånad när Moderaterna står på storföretagens sida, säger han.
Det avfärdar Christofer Fjellner och pekar på hur han var drivande i motståndet mot dataskyddsförordningen GDPR som han menar gynnar juridiska och tekniska konsulter.
– Det är strunt att jag går storföretagens ärenden, det visar inte minst mitt motstånd mot GDPR, skriver han.
Trots att frågorna ofta hamnar i skuggan tror Max Andersson på ett växande stöd för den syn på internet han företräder. Också i EU-parlamentet i takt med att fler väljs in som vuxit upp med nätet.
– Ju fler som begriper grunderna, desto lättare att få förståelse, säger han.
