Radar · Nyheter

Riksbanken vill utreda digitala pengar

Riksbankens chef Stefan Ingves.

Ett kontantlöst samhälle kan innebära risker för allmänheten. Det menar Riksbanken som nu föreslår en utredning om statliga digitala pengar, så kallade e-kronor.

Sedan 1850-talet har Riksbankens sedlar och mynt varit klassade som ”lagligt betalningsmedel”, men nu minskar användningen av kontanter i snabb takt i Sverige. Det föranleder Riksbanken att flagga för att kontanter inom en snar framtid kanske inte kommer vara allmänt accepterade som betalningsmedel. Om allmänheten inte har tillgång till centralbankspengar kan det bli svårare att upprätthålla ett säkert och effektivt betalningsväsende, menar Riksbanken.

För att möta riskerna vill Riksbanken att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att föreslå lagändringar som skulle säkra en stabil och effektiv betalningsmarknad.

– Vi anser att begreppet lagligt betalningsmedel bör bli teknikneutralt så att det fyller en funktion även i en digital framtid, säger riksbankschefen Stefan Ingves i ett pressmeddelande.

Utreda ansvar

Utredningen skulle också ta ställning till ansvarsfördelningen mellan staten och privata aktörer på betalningsmarknaden och till vilken roll statliga betalningsmedel ska ha i en digitaliserad ekonomi.
Sedan 2016 driver Riksbanken själva ett projekt där de undersöker vad en utgivning av statliga digitala pengar, så kallade e-kronor skulle innebära.

Riksbanken har uttryckt att en statlig e-krona skulle vara ett sätt att komma till rätta med dagens koncentration på betalningsmarknaden till ett fåtal privata aktörer som Swish. ”På sikt kan denna koncentration hämma konkurrensen på marknaden och göra samhället sårbart.”, skrev Riksbanken i ett pressmeddelande när e-kronaprojektet lämnade sin första delrapport.

Mellan 2010 och 2018 minskade andelen som använde kontanter vid sitt senaste köp från 40 till 13 procent

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV