För ett par veckor sedan, när den tidigare vicepresidenten och senatorn som bäst förberedde lanseringen av sin satsning på Vita huset, gjorde Biden slag i saken och kontaktade Anita Hill.

Enligt Bidenkampanjen delgav han Hill ”sin ånger för det hon fick utstå” för 28 år sedan, då han var ordförande i senatens justitieutskott.

Förstasidestoff

Men Anita Hill själv säger till tidningen The New York Times att Joe Biden inte bad om ursäkt och att hon inte känner sig övertygad om att han tog fullt ansvar för hur han agerade vid utfrågningen – eller för den skada hon anser att han åsamkat andra offer för sexuella trakasserier.

Anita Hills tv-sända vittnesmål rörande den konservative domaren Clarence Thomas, som den dåvarande presidenten George H W Bush 1991 nominerade till Högsta domstolen, var förstasidesstoff i USA i månader.

Detaljerad utfrågning

Hill, som då som nu var universitetsprofessor i juridik, hade arbetat för Thomas och enligt egen utsago blivit utsatt för omfattande sexuella trakasserier. Den detaljerade utfrågningen av den svarta kvinnan sköttes enbart av vita män och Biden lät bli att kalla kvinnliga vittnen som kunde stärka hennes sak.

Därmed skapade han en situation där ord stod mot ord som hade kunnat undvikas, resonerar Hill i samtalet med The New York Times.

– Jag kan inte nöja mig med ”jag är ledsen för det som hände dig”. Jag blir nöjd när riktiga förändringar sker, när det finns ansvarsutkrävande och syfte, säger Hill, vars professur i dag även innefattar socialpolitik och kvinnostudier.

Båda godkändes

Anita Hill-utfrågningen hamnade omigen i fokus i höstas, då en kvinna trädde fram och anklagade president Donald Trumps HD-domarkandidat Brett Kavanaugh för sexuella övergrepp. Även hon framträdde inför justitieutskottet i en utfrågning som kritiserats av såväl politiker som företrädare för metoo-rörelsen.

Utnämningarna av Brett Kavanaugh och Clarence Thomas godkändes och båda är i dag domare Högsta domstolen.

Joe Bidens kampanj har sagt att man inte planerar att kommentera frågan ytterligare.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

Ett skalv med magnituden 7,6 har inträffat utanför ön Mindanao i södra Filippinerna, rapporterar Reuters på sin sajt.

Skalvet inträffade på ett djup av 63 kilometer.

En tsunamivarning har utfärdats, meddelar USA:s övervakningssajt tsunami.gov.