Energi · Syre förklarar

Syre förklarar: Moln

Lätta stackmoln/ Cumulus humilis.

Syre ger en snabbkurs i hur man genom att känna igen olika sorters moln kan få en väderprognos för ett dygn framöver.

När solen värmer stiger luftbubblor från marken och bildar typiska sommarmoln. Stackmolnen, som också kallas ”vackert väder-moln”, ser ut som små bomullstussar. Inget regn i sikte!

Upptornade stackmoln/ Cumulus congestus Foto: Pixabay
Upptornade stackmoln/ Cumulus congestus Foto: Pixabay

Upptornade stackmoln/ Cumulus congestus

Om det är kallt och fuktigt i atmosfären kan stackmolnen fortsätta att växa. Om de blir höga och blomkålsformade redan på förmiddagen, är det risk för regnskurar på eftermiddagen.

Fjädermoln/ Cirrus uncinus
Fjädermoln/ Cirrus uncinus. Foto: Pixabay

Fjädermoln/ Cirrus uncinus

På de tunna fjädermolnen förstår man att ett lågtryck är på väg. Om molnen fortsätter stiga kommer troligtvis regnet inom ett dygn.

Slöjmoln/ Cirrostratus
Slöjmoln/ Cirrostratus. Foto: Pixabay

Slöjmoln/ Cirrostratus

Om fjädermolnen följs av en tunn vit slöja av moln är nederbörd på väg, troligen inom ett halvt dygn. Om solen syns genom molnen kan iskristaller bilda en ring, en så kallad halo.

Böljemoln/Altocumulus
Böljemoln/Altocumulus. Foto: Pixabay

Böljemoln/Altocumulus

Böljemoln består av många separata molnelement. Luften sjunker i strimmorna mellan molnen och om man flyger genom ett böljemolntäcke kan den stigande och sjunkande luften kännas som skakighet, turbulens.

Bymoln/Åskmoln/ Cumulonimbus
Bymoln/Åskmoln/ Cumulonimbus. Foto: Pixabay

Bymoln/Åskmoln/ Cumulonimbus

När stackmolnen har blivit höga fryser vattendropparna i toppen till iskristaller och nederdelen av molnet ser mörkt och hotfullt ut. Förvänta er störtskurar, kraftiga vindbyar och eventuellt även åska. Under kvällen kommer molnen lösas upp och avdunsta.

Regnmoln/ Nimbostratus
Regnmoln/ Nimbostratus. Foto: Pixabay

Regnmoln/Nimbostratus

När molnen har tätnat kan det regna i flera timmar, upp till en hel dag. Nimbostratus ger regn eller snö och är knutet till lågtryckens fronter, och kan därför täcka stora områden.

Källa: SMHI