Demokraterna i USA rasar över justitieministerns beslut att hålla presskonferens innan den så kallade Rysslandsrapporten lämnas till kongressen. ”Justitieminister verkar driva en mediekampanj för president Trump – den som stått i centrum för utredningen”, dundrar Jerrold Nadler, ordförande i representanthusets justitieutskott.
Nadler och flera andra med honom menar att justitieminister William Barr försöker inverka på allmänhetens uppfattning om Rysslandsutredningen – redan innan den offentliggjorts.
– I stället för att låta fakta tala för sig själv har justitieministern vidtagit en åtgärd utan motstycke för att påverka uppfattningen av den utredning som tagit (särskilde åklagaren) Mueller två år, sade en ilsken Nadler efter att han fått reda på att Barr planerade en presskonferens.
"Bara PR"
Partikamraten Adam Schiff, som leder representanthusets underrättelseutskott, är av samma uppfattning: ”Barr vill påverka hur allmänheten ser rapporten. Det här är inte rättvisa. Bara PR”, twittrar Schiff.
Uppfattningen späs på av en artikel i tidningen The New York Times , i vilken det hävdas att justitiedepartementet och Vita huset haft ett antal samtal om slutsatserna i Rysslandsrapporten – något som enligt tidningens källor har hjälpt Trumps jurister att förbereda strategiska svar på presumtiva frågor.
Presskonferensen är planerad till klockan 15.30 svensk tid. Kort därefter, någon gång mellan klockan 17 och 18, ska Barrs redigerade version av utredningen lämnas över till kongressen.
Hindra rättvisan?
William Barr fick rapporten redan den 22 mars. Då hade den särskilde åklagaren Robert Mueller tillbringat närmare 22 månader med att utreda rysk påverkan på valrörelsen 2016 och eventuella samrören mellan Trumpkampanjen och Moskva. Utredningen har resulterat i minst 34 åtal, bland annat mot flera tidigare nära medarbetare till Donald Trump.
Barr, som tillträdde i mitten av februari och som anses vara lojal med presidenten, var snabb med att sammanfatta rapporten i ett fyrsidigt brev till kongressen. I det skrev han att varken presidenten eller någon i hans kampanj konspirerat med Ryssland. Han noterade också att Mueller inte fastslår att presidenten begått brott men inte heller frikänner honom från anklagelser om att ha försökt hindra rättvisans gång, det vill säga motarbeta själva Rysslandsutredningen. Men, lade Barr till, han och biträdande justitieminister Rod Rosenstein, anser att det inte finns bevis för sådana åtal.
Framgång för Trump
Det fick Demokraterna att se rött och kräva att få se hela Rysslandsrapporten, inklusive bevisning. Barr har vägrat detta och i stället arbetat på en redigerad version – där känsliga uppgifter som bland annat rör pågående utredningar och underrättelsematerial maskas – som nu läggs fram.
Jerrold Nadlers utskott har dock redan röstat ja till att vidta tvingande rättsliga åtgärder för att få se hela rapporten, om man anser att för mycket är borttaget ur Barrs version.
Rysslandsrapporten har hittills beskrivits som en framgång för Trump, presidenten har upprepade gånger kallat den för ett ”totalt frikännande” – men även attackerat dem som tillsatte utredningen och krävt att mekanismerna bakom den utreds.
En viktig aspekt är hur debaclet landar bland väljare, drygt 18 månader före nästa presidentval. Enligt en färsk mätning som opinionsinstitutet Norc och nyhetsbyrån AP gjort vill 53 procent av amerikanerna att kongressen ska fortsätta att utreda Trumps eventuella kopplingar till Ryssland. 35 procent av landsmännen tror att Trump gjort något olagligt med koppling till Ryssland och 34 procent anser att presidenten agerat oetiskt.
Bakgrund: Justitieministern om rapporten
Så här sammanfattade justitieminister William Barr den så kallade Rysslandsutredningen i sitt brev till kongressen:
• Rysk valpåverkan:
”Den särskilde åklagarens utredning fastställer att det skedde två huvudsakliga ryska försök att påverka valet 2016”, skriver Barr. Han beskriver försök av ”trollfabriken” Internet Research Agency (IRA) i Sankt Petersburg, som sedan tidigare lett till åtal mot en grupp ryska medborgare och företag. Justitieministern beskriver även intrång i datorer och servrar som tillhörde Demokratiska partiet och presidentkandidaten Hillary Clinton, där materialet senare lämnades över till sajten Wikileaks.
• Frågan om samröre:
”Den särskilde åklagarens utredning fann inte att Trumpkampanjen eller någon kopplad till den konspirerade eller samarbetade med Ryssland i dess försök att påverka USA:s presidentval 2016”, skriver justitieministern. Detta ”trots flertalet erbjudanden från ryskkopplade personer att hjälpa Trumpkampanjen”.
• Försök att hindra rättvisans gång:
Ett antal ageranden av president Trump – ”där de flesta har varit föremål för offentlig rapportering” – har utretts som misstänkta försök att förhindra rättvisans gång. Det handlar bland annat om avskedandet av FBI-chefen James Comey efter att denne inte velat lova presidenten lojalitet. Barr skriver att rapporten lägger fram bevis som pekar åt bägge håll: ”Den särskilde åklagaren slår fast att ’medan denna rapport inte fastställer att presidenten begick ett brott, så frikänner den honom heller inte'”, skriver justitieministern. Barr skriver dock att han och departementet inte anser att det finns tillräckliga bevis för sådana brott och poängterar att allt som tas upp i rapporten måste kunna bevisas bortom rimligt tvivel.
• Inga fler åtal:
”Rapporten rekommenderar inte några ytterligare åtal, inte heller har den särskilde åklagaren fått till stånd några åtal som ännu inte offentliggjorts”, skriver Barr.
tt
