Guldfågeln åtalsanmäls av Livsmedelsverket efter att kycklingar skållats levande. Foto: Lars Pehrson/SvD /TT
Vid fyra tillfällen under förra året så upptäckte Livsmedelsverkets veterinärer att minst tio kycklingar skållats levande på Guldfågelns slakteri på Öland, rapporterar SVT Nyheter. Nu ska myndigheten åtalsanmäla Guldfågeln för brott mot djurskyddslagen.
Julia Atiyeh/TT
Det är sånt som inte får förekomma, att djur som inte är döda går vidare till “skållen”. Det är djurskyddsmässigt inte acceptabelt, säger Lotta Berg, veterinär och professor på Nationellt centrum för djurvälfärd, till SVT.
På slakteriet bedövas kycklingarna i strömförande vattenbad innan de förs till den maskin som ska skära av fåglarnas halsar. Efter det ska personal inspektera djuren och upptäcker man att någon kyckling fortfarande lever ska hela slaktprocessen avbrytas. Ingen vet om djuren varit vid medvetande eller inte när de skållats, men klart är att de varit vid liv.
Guldfågeln skriver på sin Facebook-sida att företagets tekniska utrustning inte har fungerat och att de brustit i inspektionen av kycklingarna, men att man nu infört en rad förbättringar.
”Djuromsorg är högsta prioritet för oss på Guldfågeln och vi ser mycket allvarligt på det som inträffat”, skriver företaget i ett inlägg på Facebook.
Trots löften så har EU-kommissionen ännu inte lagt fram något förslag på ny djurskyddslagstiftning som sätter stopp för lantbruksdjur i bur. Pälsdjur som minkarna på bilden har dock inte varit inkluderade i förbudsplanerna från första början. Arkivbild. Foto: Patric Söderström/TT
30 medlemsorganisationer hos Eurogroup for Animals, EFA, har skickat in klagomål till Europeiska ombudsmannen. Detta efter att EU-kommissionen inte gjort verklighet av den skärpning i djurskyddslagstiftningen som man utlovat, och där ett förbud mot lantbruksdjur i bur skulle införas.
Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.
När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.
Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.
I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.
Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.
– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.
Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.
Innehållet läckte ut och kritiserades redan någon vecka innan det blev officiellt, vilket Syre rapporterade på måndagen. Nu när det blivit officiellt bekräftas både besvikelser och ljuspunkter.
– Det är bra att EU-kommissionen föreslår bättre skydd under djurtransporter, men det är inte tillräckligt. Vi har krävt ett exportförbud för levande djur från EU och hårdare transportregler inom EU, säger Roger Pettersson, generalsekreterare i World animal protection Sverige i ett pressmeddelande.
Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt, beklagar att kommissionen valt att inte gå längre:
– Det är mycket olyckligt att EU-kommissionen slarvar bort den här möjligheten att åstadkomma stora förbättringar för djuren. Vi nås återkommande av skandaler om överhettade djur på Europas vägar och svältande djur på omkringdrivande fartyg – och detta engagerar EU-medborgare.
Men även Djurens rätt uppmärksammar positiva inslag. Det handlar bland annat om kortare maximalt tillåtna restider för de flesta arter, uppdaterade regler för utrymme och obligatorisk spårbarhet i realtid för alla vägtransporter. Det faktum att lagstiftningspaketet kring djurtransporter inte sköts upp, som till exempel det som gäller pälsdjursuppfödning, välkomnas också.
– Nu fortsätter vårt arbete för att Europaparlamentet och ministerrådet i den kommande lagstiftningsprocessen ska stärka dessa förslag ännu mer, säger Camilla Bergvall.
Öde och tomt i burarna i minkstallarna i väntan på rivning, Danmark, hösten 2022. Samtliga 16 000 minkar på farmen avlivades efter beslut från den danska regeringen under coronapandemin 2020. Foto: Johan Nilsson/TT
Senast i mars 2026 kommer EU-kommissionen ge besked om ett eventuellt förbud mot pälsdjursfarmning. Det är svaret på medborgarinitiativet Fur free Europe, som bland andra Djurens rätt står bakom.
EU-kommissionen väljer att gå vidare med att utvärdera om ett förbud mot pälsdjursfarmning är nödvändigt och genomförbart. Så besvarades på torsdagen medborgarinitiativet mot pälsdjursfarmning, som ett 80-tal djurrättsorganisationer i EU står bakom.
För att kunna ta ställning vill EU-kommissionen ha vetenskapliga utlåtanden från EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, och tid för ytterligare utvärdering. EU-kommissionen kommer sedan meddela om det är ”lämpligt att föreslå ett förbud efter en övergångsperiod” eller om den ska ”säkerställa välfärden för uppfödda pälsdjur” på annat sätt.
Djurens rätt drar slutsatsen att ytterligare steg tas i riktningen mot ett pälsfritt Europa, men att EU-kommissionens svar inte står i paritet till det EU-medborgare höjt sina röster för. På tio månader samlade medborgarinitiativet Fur free Europe drygt en och en halv miljon namnunderskrifter.
– Det är bra att EU-kommissionen nu påbörjar sitt arbete med ett förbud mot pälsdjursfarmning, som så många medborgare efterfrågar. Men det är synd att de drar ut på tiden i onödan. Det finns redan en mängd bevis för att ett värdigt djurskydd inte går att tillgodose på pälsdjursfarmer, säger Camilla Bergvall, riksordförande för Djurens rätt.
I burarna hindras vilda djur från att uppvisa naturligt beteende. Foto: Djurens rätt
Viktigt med öppen och opartisk process
I väntan på EFSA:s vetenskapliga utlåtanden utlovar EU-kommissionen flera åtgärder utifrån en strategi som ”erkänner att människors, djurs och miljöns hälsa är oupplösligt sammankopplade”. Bland annat kommer EU-kommissionen se över EU:s textilmärkning och överväga att inkludera mink på EU:s lista av invasiva arter.
Kommissionen kommer också besöka pälsdjursfarmer där i huvudsak vilda djur, som minkar, rävar och mårdhundar hålls i små burar. Djurens rätt framhåller att djuren ”hindras från att uppvisa naturligt beteende för att sedan dödas enbart på grund av värdet av deras päls”, och att argumenten mot pälsdjursfarmning går bortom djurskydd. Detta då farmerna även utgör en risk för nya pandemier, och är ”en av de mest förorenande industrierna” genom användningen av giftiga kemikalier.
– Nu är det av yttersta vikt att processen för det vetenskapliga yttrandet är öppen och opartisk samt inbegriper samråd med intressenter över hela linjen, för att undvika överrepresentation av industrin i jämförelse med oberoende forskare och icke-statliga organisationer, betonar Camilla Bergvall.
Djurens rätt med koalitionen Fur free alliance intill riksdagshuset med kampanjen Fur free Europe i november 2022. Foto: Djurens rätt
Fakta: Fur free Europe
Medborgarinitiativ för att förbjuda pälsdjursfarmning och handel med pälsprodukter på EU:s inre marknad med krav på förbud mot: • att hålla och döda djur, enbart eller huvudsakligen i syfte att ta fram pälsprodukter, • att placera päls från odlade djur och produkter som innehåller sådan päls på EU-marknaden. Bakom medborgarinitiativet, som registrerades av EU-kommissionen den 16 mars 2022, står ett 80-tal av Europas djurrättsorganisationer, däribland Djurens rätt. • De samlade in 1 502 319 underskrifter, varav omkring 100 000 från Sverige, under perioden 18 maj 2022–1 mars 2023. • 14 juni 2023 lämnades initiativet över till EU-kommissionen, som den 7 december gett sitt första svar.
För bästa användarupplevelse använder vi kakor där vi lagrar och läser in information om er användare. Om ni accepterar det så kan vi spara information om ifall ni är inloggade och vilka artiklar som blir mest lästa. Att tacka nej kan påverka vissa funktioner och användarupplevelsen. Det gör det också svårare för oss att bedriva vårt uppdrag, att leverera den bästa gröna journalistiken.
Du kan när som helst ändra inställningarna genom att klicka på den gröna fliken i nedre högra hörnet eller "Mer" i menyn.
Funktionella
Alltid aktiv
För att sidan ska fungera som det ska använder vi oss av kakor. Kakorna i den här kategorin kan inte väljas bort eftersom de är nödvändiga för er läsupplevelse.
Alternativ
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
Statistik
För vår överlevnad är det fullständigt nödvändigt att vi kan redovisa statistik över antalet besökare vi har. Vi använder också statistiken för att fatta kloka beslut om vad ni läsare är mest intresserade av att läsa.Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
Marknadsföring
För att nå ut använder vi oss av marknadsföring, men också för att få inkomster.