Energi · Boklådan

Ett civilisationskritiskt äventyr

Böcker är värda längre liv, och i Boklådan presenterar vi andra böcker än de dagsfärska. Veckans bok är Peter Høegs Kvinnan och apan.

Om jag säger Peter Høeg säger du kanske Fröken Smillas känsla för snö (1992), för det är hans mest kända bok. Smilla Jaspersen och huvudpersonen i Kvinnan och apan (1996) är på många sätt olika, men också lika. I en intervju, jag minns inte var, sa Peter Høeg att de två romanerna började som en men delade sig i två.

Både Smilla och Madelene är rotlösa och kämpar för att finna sin plats i tillvaron. Smilla använder vetenskapen, tillämpad på den grönländska verklighet som inte är hennes längre. När den lilla grannpojken faller ner från taket kan hon med hjälp av sina kunskaper om hur snö beter sig så småningom räkna ut vad som har hänt.

Madelene Burden, född Mortensen, i Kvinnan och apan navigerar under radarn så gott hon kan i sin mans engelska överklassfamilj. Hennes uppgift är att vara vacker och förtjusande, och sin längtan efter ett liv bankar hon ner med apotekssprit i en noga utprovad koncentration. Tills apan dyker upp. Madelenes man är veterinär och en dag finns plötsligt en jättestor, nedsövd apa i deras hem.

Madelene blir nyfiken, men allt om apan är hemligt. För att få veta det hon vill får hon bli någon annan än veterinärens vackra fru. Hennes dagar får ett innehåll och ett mål. Hon har roligt, och efter att ha varit mycket ensam i vad hon kallar Engelska Sahara får hon en vän. En vän med päls, sex centimeter långa hörntänder och en intelligens minst lika utvecklad som hennes egen.

Kvinnan och apan är en kärlekshistoria, ett äventyr och en civilisationskritisk resa genom ett London som ingen av arten Homo sapiens har sett förut. Inte heller mänskligheten är sig lik.

Peter Høeg är bra på det, att ta det vi finner självklart, plocka isär det och låta oss sätta ihop det igen – med liv och värme och en egen melodi. Varje gång jag läser ut den här boken vill jag helst stanna kvar i den. Prova.