Glöd · Debatt

Panelen: Vad anser du om kärnkraft?

Åsikterna om kärnkraft går isär, vissa menar att den är nödvändig om vi ska klara klimatkrisen, andra att den är för riskabel och farlig för att ses som ett pålitligt alternativ. Vad anser du?

– Planeten skriker efter åtgärder och det bästa vissa politiker kan komma med är otidsenliga lösningar som dessutom är dyra och riskabla. Jag anser att det är dumt att backa in i framtiden och att inga statliga medel ska satsas på kärnkraft.

Nina Bendahl, 50 år, läkare med intresse för odling och migrationsfrågor, Vinslöv

– Kärnkraft är otroligt kraftfullt och en bra energikälla – när den hanteras perfekt, vilket sällan är fallet. Mänskliga fel och brister gör kärnkraften farlig, och den behöver förändras till nya versioner eller gå över till annan slags förnybar elproduktion.

Sín Wellroth Lång, 28 år, gräsrotsaktivist och fristående skribent, Bromma

– Kärnkraft är inte ett framtidsalternativ. Även om man skulle bortse från miljöargumenten med de enorma utmaningarna kring avfallshanteringen och uranutvinningen så är ny kärnkraft helt enkelt för dyrt. Det är billigare och bättre med förnybart.

Olle Hilborn, 33 år, språkrör för MP Karlskrona, Jämjö
Glöd · Debatt

Ungas klimatångest är ingen sjukdom

Skolstrejk för klimatet i mars 2022.

Åtta av tio ungdomar känner oro för klimatet – men det är inte ett tecken på ohälsa, skriver Marjan Rijnbout. Istället anser hon att det är en befogad existentiell ångest som de behöver kunna ge uttryck för.

DEBATT. En grupp med kvinnor, mammor av olika åldrar, sitter i en cirkel på ett kalt torg i stan och sjunger. Sjungandet håller dem varma och bidrar samtidigt till att kanalisera deras känslor. Några kvinnor som passerar, stannar och tittar tårögd på kvinnorna som sitter. Det är lördag den 18 november och över hela världen har rebellmammorna samlat sig inför Barnkonventionens dag för att uppmärksamma alla barns framtid och vikten av en beboelig planet.

I en forskningsartikel från 2022, Climate anxiety, pro-environmental action and wellbeing: antecedents and outcomes of negative emotional responses to climate change, om en undersökning som har utförts bland ungdomar i åldern 18–23 i 28 länder, har det visat sig att 8 av 10 ungdomar hade någon form av klimatångest.

Sverige var inte med bland de undersökta länderna, men även här ledde studien till stora nyheter. På sjukvårdssidan 1177 i Skåne publicerades för några veckor sedan en beskrivning om klimatångest under rubriken psykisk ohälsa och ångest. Nu återstår bara att svara på frågan hur vi på bästa sätt kan stödja våra ungdomar. I den här debattartikeln vill jag utmana till en annan mentalitet inom samhället, ett annat förhållningssätt till världen, som gynnar våra barn och vår strävan efter det levande, istället för vårt nuvarande strävande efter döda värden.

Vi sorterar ångest inom begreppet psykisk ohälsa, om den stör oss i vardagen, om vi finner det svårt att tänka på annat och om ångesten är överdriven. Klimatkrisen är ett verkligt hot, i alla fall om vi ska tro på vetenskapen. Vetenskap är enastående i vår värld, då själva uppgiften är att leta efter sanning, inte efter pengar, mer röster, eller makt, utan bara sanningen. Så om vi ska tro på någonting, låt oss då tro på vetenskap.

Således är klimatångest, ångest över en högst sannolikt negativ utveckling, inte alls konstig för våra barn. Konstigt är dock när det hamnar under rubriken ”psykisk ohälsa”. Ångest mot ett befintligt hot, såsom ångest för vår egen död eller döden av våra nära och kära, är en existentiell ångest – inte en psykisk sjukdom. Det handlar om livets utmaningar. En osäker framtid för ungdomar är en existentiell kris.

Den amerikanska socialpsykologen Roy Baumeister har forskat utförligt kring existentiella kriser och har kunnat identifiera fyra aspekter av mening för att hantera en sådan kris i sin bok Meaning of life, publicerad 1992. De fyra aspekterna är: Ett behov av självkänsla, värderingar, syfte ochefficacy. Att ha en känsla av vem du är och ha självförtroende är mycket viktigt. Samt att vara medveten om de egna värderingarna i livet och att ha ett eller flera mål du vill nå.

Den sista aspekten, efficacy, är lite svårare att översätta och förklara. Det handlar mest om en känsla av kontroll, att känna möjlighet, samt utrymme att kunna ändra på saker i livet. Att kunna identifiera möjligheten till efficacy är oftast det mest komplicerade, det har jag fått uppleva i min dagliga verksamhet som existentiell rådgivare. Självkänsla handlar om både självkännedom och validering. När det gäller ungdomar med klimatångest är det viktigt att ta deras oro på allvar och visa att vi vuxna verkligen bryr oss. Ungdomarnas värderingar handlar oftast om en levande planet. Målet är en bra framtid för planeten och alla levande varelser på den. 

Det utmynnar i frågan: Hur kan man få en känsla av efficacy, en känsla av att kunna ändra på saken? Det finns saker vi människor kan ha kontroll över, men också saker som är svåra eller till och med omöjliga att ändra på. Det är en riktig utmaning att förstå gränsen mellan dessa. Det blir tydligt i texten Sinnesrobön: ”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” För varje ungdom är det ett uppdrag att förstå skillnaden och ta itu med de handlingsmöjligheter som finns.

Och det är bråttom! Många forskare värnar om det faktum att det inte längre är fem i tolv som klockan slår, utan snarare tio över tolv. Många djur- och växtarter kommer aldrig tillbaka. Även människor, barn, dör redan i dag på grund av ett förändrat klimat och miljöförorening. Vi behöver även skapa tid och utrymme för att sörja alla döda.

Våra barn ska inte behöva kämpa ensamma med sin klimatångest och existentiella frågor. Det är inte heller deras ansvar att motverka klimatkrisen. Det är samhällets ansvar att lämna en levande planet till kommande generationer och därför bjuda ungdomar på både möjlighet till handling och på plats för deras sorg.

Glöd · Debatt

Vi behöver en trygg och kontrollerad nerväxt

Torka i Alcora i östra Spanien – vi kan inte fortsätta på en väg som utarmar jorden.

En livsstil som kräver mer än planeten kan ge oss är inte hållbar. Vi behöver ett system som håller sig inom de planetära gränserna – och det måste vi alla skapa tillsammans, skriver fyra debattörer.

Dagens rådande politiska system i Sverige och världen är och förblir ohållbart och leder till en katastrof om inte kraftfulla åtgärder vidtas! Nu krävs en ny holistisk målstyrd väg för att uppnå en jämlik och rättvis klimatomställning för Sverige och världen.

Sveriges anseende har på grund av ohållbar och ojämlik politik reducerats, detta gäller även för andra länder i världen.

• Timbro och högerkrafterna har kontinuerligt och över tid fört ut oligarkers propaganda sedan 1970-talet.

• Extremhögern har spritt ut sin propaganda genom att beskylla invandrarna för allt som upplevs som problematiskt och dåligt.

• Även Socialdemokraterna har de senaste decennierna administrerat en del av högerns agenda. När ska all denna hjärntvätt upphöra i samhället och svenska folket vakna upp? 

I dag är det näst intill full frihet för dem som har pengar att berika sig på andras bekostnad, på deras tid och kunskaper, samt släppa ut föroreningar i vår gemensamma miljö, vilket är helt oacceptabelt! Dagens egoism, maktmissbruk, korruption, hot och hat är förödande för ett land som vill verka för ett demokratiskt och gott samhälle för alla.

När livsstilen överträder de planetära gränserna sker det på bekostnad av klimat, miljö och fattiga människor. Ska vi ha det så?

Vi behöver en tidsenlig och fredsbejakande civilisation och detta gäller alla rika länder. Självfallet behöver det finnas vissa regler och förbud som gör att alla håller sig inom de planetära gränserna vilket krävs för att inte skada förutsättningarna för kommande generationer. 

 Grafen ovan liknar en atomexplosion som utplånar allt liv om vi inte ändrar kursen NU.

Majoriteten av Sveriges och världens folk vill fortsätta att verka för fred och människors lika värde. Men dagens svenska politiska ledning leder oss mot fascism och rasism. Den förda politiken riskerar att rasera den humanism, jämlikhet och den neutrala ställning som gav Sverige sin identitet och sitt anseende i världen. Dagens kriminalitet har uppstått på grund av ojämlikhet, dålig integration samt ökad segregation. Detta har skett över tid då vi ansett det viktigare med egoism och rikedom för de redan besuttna. Inget barn ska behöva hamna i kriminalitet, hela det vuxna samhället måste se till att så inte sker. Detta blir både ekonomiskt och humanitärt det billigaste och bästa vi kan göra.

Vi måste satsa på integration, jämlikhet och utbildning samt introduktion för nyanlända från samhällets sida och att alla lever inom de planetära gränserna. Invandrare borde också kunna få tillgång till svenska värdfamiljer som stöttar och hjälper dem in i samhället, vid behov. Hur hade Sverige klarat den välfärd vi byggt upp under åren utan invandrarna?

Ingenting har blivit bättre av utförsäljningarna, möjligtvis öppettiderna på posten. 

• Våra gemensamma tillgångar har sålts ut för struntsummor, vilket några få berikat sig på, men när samhällsproblem uppstår får skattebetalarna stå för notan. Dagens agenda styrs enbart av profit för de redan välbeställda, vilket leder till utslagning av de fattiga. Detta försvagar vår demokrati, vilket leder till att vi riskerar att hamna i ett europeiskt demokratiskt bottenläge. Dessutom har vi inte tillgodosett våra grundläggande behov för självförsörjning, dessutom har vi eldat upp det lager vi skulle haft vid kriser.
Reflektion och eftertanke saknas!

• Var finns visionerna och lösningarna på dagens klimat och miljöhot?

• Var finns systemkritiken?

• Var finns fredsarbetet?

• Vi har alla fakta och all forskning för att lösa dagens hot.

Allt fokus måste läggas på våra grundläggande behov och inte som nu på omättliga begär som inte ryms inom de planetära gränserna. Det krävs en ny politisk vision med en tydlig processinriktad handlingsplan (enligt Backcasting). Viktigt är också att tidsplanen håller och att invånarna är medskapande i processen. 

Sverige och världen står i dag inför ett mycket allvarligt klimat/miljö/krigshot som kräver politiskt nytänkande och kloka beslut på både kort och lång sikt. Men inget etablerat parti i Sverige verkar förmå att lyssna på vetenskapen och ta tag i den enorma utmaning vi alla står inför. Varken dagens eller andra historiska system har hållit måttet eller varit långsiktigt hållbara för vår planet!

Nu krävs ett helt nytt fossilfritt system inom de planetära gränserna och som skapas av oss tillsammans från grunden. Det krävs ett system som bygger på demokrati, fredsarbete, humanism, samarbete, solidaritet, jämlikhet, jämställdhet, återbruk, hushållning av energi och råvaror och på långsiktig hållbarhet, där alla länder, samhällen och byar kan verka så självförsörjande som möjligt. Detta kräver att alla lever inom de planetära gränserna och ger samma förutsättningar och frihet. Detta förhållningssätt minskar risken för krig, kriminalitet, flyktingströmmar och sociala problem samt förebygger dagens hot i tid.

Det enda långsiktigt hållbara är därför en kontrollerad och trygg nerväxt! De rikaste som levt över de planetära gränserna måste betala för både den historiska och den nuvarande skuld som de förorsakat oss alla med dagens klimathot, miljöhot och kränkningar av fattiga människor, för att ge kommande generationer livsförutsättningar.

Vi kan inte lösa dagens problem med vårt gamla sätt att tänka. Nu krävs en Vändpunkt värd namnet!

Ny teknik måste tas fram med enbart fossilfria alternativ om vi ska minska våra utsläpp i tid. Detta visar forskningen tydligt. (Då över 80 procent av all energi i dag är just fossil energi).

Radar · Miljö

20 länder planerar att tredubbla kärnkraften

Världsledarnas avtal om att tredubbla kärnkraftskapaciteten som presenterats på COP28 i Dubai är inte bindande utan ett "gentleman's agreement" enligt Sveriges näringsminister Ebba Busch.

Sverige och ett stort antal andra länder har enats om att tillsammans tredubbla energin från kärnkraft. Initiativet är en del för att nå nettonollutsläpp till 2050.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.