Radar · Nyheter

Kryssningsfartyg förstör världsarv

Oljeraffinaderier i Carirubana i Venezuela.

Kuststaden Kotor i Montenegro riskerar att förlora sin status som Unesco-världsarv. Snabbt växande turism har förändrat den medeltida stadens utseende. Samtidigt varnar miljöexperter för att ekosystemet kommer att förstöras av kryssningsfartygen som lägger till i hamnen.

Kotor, Montenegro, är näst efter Venedig och Dubrovnik den europeiska stad där flest kryssningsfartyg lägger till. Till skillnad från EU-länderna Italien och Kroatien har inga åtgärder som reglerar antalet fartyg och skyddar både staden och miljön vidtagits i Montenegro, skriver tidningen Balkan Insight.

Dusan Varda, som bor i Kotor, menar att utvecklingen gått fort.

– Jag känner mig nostalgisk när jag tänker tillbaka på Kotor för bara fem, tio eller 20 år sedan, säger Dusan Varda i artikeln.

Under sommarhalvåret, när fartygen lägger till i Kotor, spenderar turisterna uppskattningsvis runt 40 euro var om dagen. Dusan Varda säger att länder i väst ”insåg sina turismrelaterade misstag för längesedan” och bannlyste kryssningsfartyg från vissa områden.

– Vi kan inte vänta på en total kollaps av natur liga och kommunala kapaciteter för att inse att det är nödvändigt att genomföra vissa restriktioner.

Grävande journalister från nätverken BIRN och CIN-CG har tryckt på för att kräva förändring. De vill att myndigheterna ska undersöka vilka miljökonsekvenser den lukrativa kryssningsturismen har. Vesna Macic, från Kotors marinbiologiska institut, menar att miljön tar allvarlig skada. Enligt henne gör inte Montenegros statliga miljöskyddsbyrå tillräckligt för att skydda miljön i Kotor.

De senaste fem åren har totalt 2000 kryssningsfartyg och två miljoner turister besökt Kotor, skriver Balkan Insight. Globalt sett står kryssningsturismen i snitt för två procent av den totala turismindustrin, men i Montenegro stod den år 2016 för 29 procent. Den amerikanska miljöbyrån uppskattar att varje passagerare producerar mellan 2,6 till 3,5 kilo skräp om dagen. Avloppsvatten, sopor och annat avfall förstör vattnet i hamnen och särskilt marina däggdjur påverkas, menar den Kanadabaserade forskaren Ross Klein.

Sedan tidigt 2000-tal har Unesco uttryckt oro för utvecklingen eftersom staden, som fick världsarvsstatus 1979, snabbt förändrats och kommersialiserats.